Gott nytt år!

Kvartalsrapport 4

Årets sista!

Oktober
Agatha Christie - Mördande seans
David Eddings - Murgoernas konung
Peter Straub - Ghost Story
Saam Kapadia och Jeppe Wikström (red.) - Fred! 100 röster mot våld och krig
Herta Müller - Hjärtdjur
Peter Robinson - Mörkrets alla färger
Clive Cussler - Den förlorade staden
Pia Gadd - Frillor, fruar och herrar : en okänd kvinnohistoria
Toni Morrison - Älskade
David Eddings - Demonen i Karanda
George Mann - The Affinity Bridge

November
Dan Simmons - Dödsgudinnans sång
Marek Krajewski - Vålnader i Breslau
Terry Pratchett - Små blå män
Terry Pratchett - Carpe Jugulum
Clive Cussler - Gyllene Buddha
Agatha Christie - Halloween Party
Agatha Christie - Mord på ljusa dagen
Laura Ingalls Wilder - Den långa vintern
Gyles Brandreth - Oscar Wilde and the Ring of Death
Karen Armstrong - Myternas historia
Laura Ingalls Wilder - Vid Silversjöns strand
Laura Ingalls Wilder - Lilla huset på prärien

December
Clive Cussler - Den heliga stenen
Maria Blomquist och Lisa Bjurwald - God dag kampsyster! : kvinnorna i extremhögern
Maria Lang - Vitklädd med ljus i hår
Victoria Benedictsson - Pengar
Laura Ingalls Wilder - Den lilla staden på prärien
Clive Cussler - Mörka vatten
Maria Lang - Mördaren ljuger inte ensam
Maria Lang - Farligt att förtära
Michael Pollan - Till matens försvar
Maria Lang - En skugga blott
Imre Kertész - Mannen utan öde
Lise Myhre - Nemi 7
Peter Tremayne - Ärkebiskopens hemlighet
Linwood Barclay - Utan ett ord
Laura Ingalls Wilder - Gyllene år
José Saramago - Blindheten

Rött står som vanligt för omläsningar. Alldeles för mycket rött är det dessutom, särskilt i december. 39 lästa böcker, 15 omläsningar.

Bäst det här kvartalet (utan inbördes ordning):

George Mann - The Affinity Bridge
Terry Pratchett - Små blå män
Gyles Brandreth - Oscar Wilde and the Ring of Death
Imre Kertész - Mannen utan öde
José Saramago - Blindheten

Bubblare: Linwood Barclay - Utan ett ord

I särklass sämsta översättningen:

Peter Tremayne - Ärkebiskopens hemlighet, som knappt verkar ha blivit korrekturläst.

José Saramago - Blindheten

Det här blev nog årets sista bok, misstänker jag, för imorgon kommer jag inte ha tid att läsa.

Blindheten handlar om ett dystopiskt scenario där alla - i ett land? en stad? en kontinent? i världen? - plötsligt blir blinda, men inte alla på en gång utan en och en. Det börjar med en man som sitter i sin bil och väntar på att ljuset ska slå om till grönt.

Myndigheterna agerar snabbt, de isolerar de första blinda i ett nedlagt mentalsjukhus, omgivet av soldater. Den förste blinde är där, hans hustru, ögonläkaren som den förste blinde gick till när blindheten slog till... och ögonläkarens fru. Men hon är inte blind. Dag efter dag tror hon att hon kommer att bli blind, och hon låtsas inför de andra att hon är det samtidigt som hon gör sitt bästa för att hjälpa de andra blinda, omärkligt, med att hitta toaletterna, få en säng att sova i, dela ut maten som levereras av soldaterna. Men maten räcker inte och toaletterna går snart sönder, vattenkranarna ger knappt nåt vatten och ingen kan städa eller tvätta - och utanför sjukhuset står soldaterna med ordern att döda alla som försöker fly.

Isoleringen av de blinda hjälper förstås inte, och hela samhället bryter ihop när allt fler slutar se.

Det här är en sån där bok som inte är bra för mitt blodtryck, för jag blir alldeles för förbannad när jag läser; först på myndigheter och soldater m. fl. som hellre ser de blinda svälta ihjäl än försöker hitta ett botemedel, sen på olika grupper av blinda som drar fördel av att de andra inte kan se dem (och förstås på den allra mest avskyvärda gruppen blinda, vilka de är förstår nog alla som läst boken. Hade jag inte läst Blindheten som en del av en utmaning så hade den nog åkt i soporna* vid det tillfället, precis som alla andra böcker där våldtäkter skildras).

Det man måste fundera på är förstås hur rätt Saramago har när han föreställer sig hur en värld skulle se ut där alla människor, födda seende, är blinda. Samhällsfunktionerna skulle bryta ihop, förstås - elektricitet, vattenkraft, leverans av varor till affärer, sophämtning. Men skulle ingen längre hitta hem? Jag vet inte.

Värst är förstås skildringen av livet inne i koncentrationslägret (mer eller mindre), dvs. sjukhuset där de första blinda isolerats. Det råder rena skräckväldet och det är smuts, svält, apati och misär, läkarens fru kan inte göra mycket för att hjälpa. Människorna har nästan helt förlorat sin mänsklighet och även hoppet att nånsin kunna se, eller åtminstone att få komma därifrån på något annat sätt än ner i en grund grav. Att de inte allihop stryker med i dysenteri förstår jag inte.

Slutomdömet blir: jag är kluven. Det är en bra bok, faktiskt väldigt bra, men jag får alldeles för vidriga bilder i huvudet när jag läser. Kanske borde jag se filmen, bara för att se om den har mildrat händelserna något så att de är lättare att stå ut med.

*Bildligt talat.

Sorterat

Nu har jag sorterat ut mina olästa böcker och ställt dem i bokstavsordning i en egen bokhylla. Det blev fyra hyllplan precis (men det kommer ju några fler böcker i dagarna, som förstör min fina sortering...), alltså drygt 3 hyllmeter. Bara med olästa böcker.

Och jag började sortera de lästa i bokstavsordning också - jag tror att jag precis hinner till M, och sen måste jag börja ställa dubbla rader. Gif nya bokhyllor.

*Uppdatering* Bokhyllorna är färdigsorterade, och med lite trixande hann jag ända till mitten av P innan jag var tvungen att börja med dubbla rader! Det blev ganska precis en bokhylla "mer", dvs. en utöver de jag äger.

Imre Kertész - Mannen utan öde

Jag kan med största säkerhet säga att det här är en bok jag aldrig skulle ha läst om det inte var för att Theresan haft med Kertész i sin Nobelpristagarutmaning 2009. Detta trots att jag faktiskt gillar andra världskrigsskildringar och har läst (och sett) min beskärda del av dessa (från olika perspektiv - tyskt, franskt, brittiskt, svenskt, danskt, amerikanskt, soldater, motståndsrörelse, koncentrationsläger, civila). Mannen utan öde har ändå inte varit med bland funderingarna på vad jag skulle kunna läsa.

Mannen utan öde påminner en del om Solzjenitsyns En dag i Ivan Denisovitjs liv; oundvikligt, antar jag, eftersom huvudpersonerna råkat ut för ett liknande öde. Skillnaden är att där Ivan är aktiv är huvudpersonen i Mannen utan öde passiv - han har dragit sig undan, gett upp.

Boken börjar med att huvudpersonen, den fjortonårige György, får reda på att hans far ska skickas till arbetsläger. Familjen är ungerska judar, året är 1944, tyskarna har ockuperat. György och hans judiska vänner har redan länge gått med de gula stjärnorna på kläderna, men de kan ändå inte föreställa sig att tyskarna vill dem något ont - iallafall inte överdrivet mycket ont.

Familjen tar avsked av fadern med en fest, och sen är han borta. György blir "mannen i huset" och får arbete utanför staden, med särskilt tillstånd eftersom han är jude. En dag stoppas bussen han och hans vänner sitter på. De ombeds stiga ur, och efter det blir ingenting sig likt. De skickas med tåg till Auschwitz.

Det som slog mig när jag läste Mannen utan öde var hur otroligt naiv och passiv György är. Han tror blint på tyskarna - de ska till ett läger och arbeta, viktigt för krigsinsatsen och så vidare. Väl i Auschwitz - det ser ju fint ut, med fotbollsplaner och köksträdgårdar. De andra "fångarna" övertalar honom att säga att han är sexton år - ja, det kan jag väl göra, om det gör dem glada. Och så vidare. Det är som att han egentligen inte är där. Till och med när hans illusioner krossas är han inte där. Han hatar inte, han bryr sig knappt.

Jag antar att det är en av poängerna med Kertész språk, man ska få känslan att György ser det hela utifrån till och med när han blir svårt sjuk. Det var förmodligen också så en lägerfånge som "kopplat loss" från verkligheten upplevde koncentrationslägret - inte som ett helvete, utan som nånting normalt och rentav en smula tryggt trots, eller kanske på grund av, svälten, misshandeln, kölden. Det viktiga är inte att bli fri utan att få kvällsmat.

Jag tyckte om boken - på ett lite distanserat sätt, passande nog med tanke på hur jag uppfattade den. Om ett tag ska jag läsa om den för att se hur jag uppfattar den andra gången. Det är en intressant och annorlunda skildring av koncentrationslägrena, där livet var ett helvete men man ändå kunde uppleva vad György kallar lycka.

Clive Cussler - Mörka vatten

Mörka vatten är den tredje boken i serien Oregonarkiven, dvs. med Juan Cabrillo som huvudperson. I den här boken får Bolaget i uppdrag att stoppa pirater som plundrar och sänker skepp i asiatiska farvatten. Stora företagsägda fartyg har försvunnit spårlöst, och Bolaget misstänker att flera piratband har slagit sig samman under en gemensam ledare för att kunna anfalla större fartyg. Det Bolaget snubblar in i visar sig dock vara betydligt allvarligare än bara organiserade pirater; det är en internationell konspiration som involverar slavhandel, girighet och ond bråd död.

Detta är faktiskt en av de bästa Cussler jag läst på senare tid, faktiskt riktigt välskrivet (ja, allt är ju relativt, men välskrivet för att vara Cussler) och väldigt spännande. Böckerna om Kurt Austin blir bara dravligare, men Juan Cabrillo tar sig mer och mer och i Mörka vatten avslöjas mer om hans privatliv och han framstår som allt mer mänsklig och sympatisk. Man måste inte läsa böckerna i rätt ordning men det är ju förstås alltid en fördel att göra det - Gyllene Buddha är ingen höjdare men Den heliga stenen tar sig i kragen och är helt ok, och sen får man "belöningen" i form av Mörka vatten.

Tematrio - Nyårslöften

Nu är det ju snart nytt år, så veckans tematrio handlar om nyårslöften. Eller nyårsmålsättningar, som jag tycker låter mycket bättre. Jag är så väldigt dålig på att hålla nyårslöften nämligen.

• Jag ska läsa mer ur den egna bokhyllan - drygt 120 olästa böcker räcker långt. Nu kommer jag förstås köpa fler böcker under året, men det hade varit kul att komma under iallafall 100 olästa till nästa nyår.
  
• Jag ska försöka att inte läsa om så förb****t, som det är nu läser jag ibland hellre en gammal bok än börjar på en ny. Jag är något av en trygghetsnarkoman på det sättet.
  
• Jag ska göra mitt bästa för att faktiskt fullfölja de utmaningar jag valt att hoppa på, dvs. Theresans Nobelpristagarutmaning och Lyrans Jorden Runt-utmaning. Och förstås min egen, Skrivande svenskor. (Men den är jag ju mer eller mindre piskad att genomföra...)
  

Bokfrågornas ABC - E

1. En Evergreen är en sång som är tidlös och ständigt aktuell. Vilka böcker skulle du kategorisera som evergreens?
Ja, det är nog de där klassikerna som folk fortfarande läser - Jane Austen, till exempel (för att ta en lite mer lättsam "klassisk" författare, istället för till exempel nån av ryssarna) verkar aldrig gå ur tiden.

2. Vilka länder i Europa läser du flest böcker från? Finns det något land du aldrig läst en bok från?
Storbritannien är nog det land jag läser överlägset flest böcker från (inom Europa). Sverige hamnar på andra plats. Jag har nog aldrig läst en bok av en författare från, hm, Albanien (men jag ska ju läsa Kadaré i vår). De baltiska staterna är också svårt underrepresenterade, samt t.ex. Polen och dylika öststater.

3. Vilka är dina europeiska favoritförfattare?
Oj. Hm, tja, Dorothy Sayers, Agatha Christie och Maria Lang är ju några favoriter. Överhuvudtaget så är jag väldigt förtjust i brittiska författare.

4. Jag har just varit i Egypten. Berätta om en bok som har anknytning dit.
Will Adams böcker om Daniel Knox (jag har hittills läst The Alexander Cipher och The Exodus Quest) utspelar sig mestadels i Egypten. Nick Drake skriver historiska deckare som utspelar sig i faraonernas Egypten; jag har läst Nefertiti : dödsboken.

Utlottning! Inte helt bokrelaterat, men nästan.

Ja, eller först till kvarn kan man säga.

Eftersom jag har abonnemang hos Lovefilm fick jag ett par "prova Lovefilm gratis i två månader"-presentkort från dem i julklapp; ett sätt för dem att få nya kunder förstås men trevligt iallafall! Nu är det så att de flesta jag känner redan har abonnemang där eller har varit kunder tidigare vilket betyder att de inte kan utnyttja det här erbjudandet, så jag har ett presentkort kvar.

Det är alltså ett erbjudande om att pröva Lovefilm i två månader (vill man inte ha kvar abonnemanget efter dessa två månader måste man säga upp det senast den 15:e den månad som abonnemanget går ut, dvs. om man har det från 1/1-1/3 så måste det sägas upp senast 15/2) som endast kan utnyttjas av ett hushåll som inte tidigare varit kund hos Lovefilm.

Om det är nån som är intresserad av detta, hojta till i kommentatorsbåset och lämna mailadress så att jag kan nå dig. Först till kvarn, förutsatt att du lämnar mailadress.

Påfyllning

Ur boksynpunkt var min jul ytterst medioker, jag har nämligen bara fått en enda bok i julklapp (Nemi-album nummer 7, av sambon), fast jag misstänker att jag får åtminstone en boklig julklapp av Fia när hon kommer hit. =)

Nåja, hur som helst, eftersom det blev så dåligt med böcker nu i jul så fyller jag på bokhyllan på egen hand med en beställning från Adlibris och tre från Bokbörsen.

Från Adlibris:

• Selma Lagerlöf - Herr Arnes penningar/Liljecronas hem/Körkarlen (tre-i-en-pocket)
• Barbara Nadel - Förstenad
• Anne Holt - 1222 över havet
• Nigel McCrery - Stilla vatten
• Hanif Kureishi - Förorternas Buddha

Från Bokbörsen:

• Sigrid Undset - Jenny
• Nadine Gordimer - Min sons historia
• Nadine Gordimer - July´s people

Dessutom har jag beställt en bokinspirerad t-shirt från Threadless.

God jul!

Nu åker jag och firar jul hos mormor, långt ute i skogen och långt bort från all internetuppkoppling. Hemma igen på juldan!

00-talets 10 bästa

Bokstävlarna frågade för ett tag sen om vilka som är 00-talets tio bästa böcker, och det är ju omöjligt att svara på egentligen - jag har ju till exempel ett helt gäng böcker i min oläst-hög som jag är säker på skulle kvala in på listan om jag bara hunnit läsa dem - men jag gör väl ett försök:

Utan inbördes ordning, förstås! (Att några titlar är på engelska och några på svenska, trots att det är en översättning, beror på vilket språk jag läste dem på.)

Dan Simmons - The Terror (2007)
Cormac McCarthy - Vägen (2006)
China Miéville - Perdido Street Station (2000)
J. K. Rowling - Harry Potter och dödsrelikerna (2007)
China Miéville - Un Lun Dun (2007)
Mary Ann Shaffer - Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap (2008)
Neil Gaiman - The Graveyard Book (2008)
John Ajvide Lindqvist - Människohamn (2008)
Elizabeth Kostova - Historikern (2005)
Audrey Niffenegger - Tidsresenärens hustru (2003)

Bubblare: Sara Gruen - Bröderna Benzinis spektakulära cirkusshow (2006), Richard Dawkins - Illusionen om Gud (2006), Scott Lynch - Locke Lamoras lögner (2006), Dick Harrison - Slaveri: Forntiden till renässansen (2006).

2006 var uppenbarligen ett bra bokår; alla bubblare och en på topp 10-listan gavs ut då. I övrigt så känns det sena 00-talet en smula överrepresenterat, jag misstänker att det tidigare 00-talets (2000-2004, ungefär) böcker mestadels försvunnit in i dimman. Innan bloggen hade jag ju tyvärr ingen koll på vad jag läste - men då läste jag nog mest deckare också.

Nobelpristagarutmaning 2010

Theresan fortsätter med sin Nobelpristagarutmaning nästa år, och jag tänkte försöka hänga på (det gick ju lite si och så med årets utmaning - två av fem författare lästa, men det kanske hinner bli tre om jag lyckas ta tag i Kertész innan nyår).

2010 ser det ut såhär:

1. Nadine Gordimer - Läses januari till mars
2. Orhan Pamuk - Läses mars till maj
3. Gao Xingjian - Läses maj till augusti
4. Sigrid Undset - Läses augusti till oktober
5. Jean-Marie Gustave Le Clézio - Läses oktober till december

Av dessa fem har jag faktiskt börjat på Pamuk en gång i tiden (Snö) men jag orkade inte läsa klart den. Jag funderar på att testa Den vita borgen den här gången, eller kanske Mitt namn är röd.

Bokfrågornas ABC - D

1. Deckare säljer som smör inte bara i Sverige. Vem är din favoritförfattare i genren? Vem är din favoritperson i deckarvärlden?
Jag läser rätt mycket deckare, så det är svårt att säga en favoritförfattare... men Kathy Reichs, P. J. Tracy, Elizabeth George, Agatha Christie, Dorothy Sayers, Maria Lang och Donna Leon är några av favoriterna. Favoritperson, tja, det är ju den uppenbara: lord Peter Wimsey. Men jag gillar också Leons kommissarie Brunetti, Hercule Poirot och P. J. Tracys Monkeewrench-gäng.

2. Jag är ingen storläsare av drama, men det händer. Främst var det under mina litteraturstudier som jag fick i mig en del. Vilken är din favoritpjäs? Har du läst eller sett den, eller kanske både och?
Jag är inte heller nån storläsare av drama, men en av de få pjäser jag läst är Strindbergs Fröken Julie som jag faktiskt gillade väldigt mycket och gärna skulle vilja se på scen. En pjäs som jag sett (dock i filmformat) och gillat är Ibsens Hedda Gabler med Lena Endre i titelrollen.

3. D som i dumburk. Böcker blir inte sällan tv-serier. Vilken är din favoritserie med en litterär förlaga?
Bones är ju (väldigt löst) baserad på Kathy Reichs böcker, och det är nog den enda serie jag ser just nu som ö.h.t. har en litterär förlaga... Faktiskt så tror jag att inte en enda av mina andra favoritserier baseras på böcker. Däremot har flera av dem (Buffy, Angel, Star Trek TNG, Arkiv X m. fl.) genererat rätt mycket fan fiction och även "auktoriserad" fiction skriven av "riktiga" författare.

4. Det är redan december. Berätta om en bok som utspelar sig i december eller i alla fall på vintern.
TerryPratchetts Hogfather (Svinvinternatt) utspelar sig på Hogswatchnight, Grisvaktarafton, på Skivvärlden - deras motsvarighet till vår jul. Någon har rövat bort Grisefar och istället måste Döden ta hans plats och dela ut presenter till barnen. Det är nu upp till Dödens dotterdotter, den ytterst kompetenta guvernanten Susan Sto Helit, att leta rätt på Grisefar innan morgonen, för utan Grisefar kommer solen inte gå upp.

Victoria Benedictsson - Pengar

Pengar är Victoria Benedictssons andra bok och, får man förmoda, den mest självbiografiska av hennes böcker. Boken handlar om den sextonåriga Selma Berg som av sin farbror mer eller mindre luras att gifta sig med den betydligt äldre patron Kristerson. Selma är naturligtvis inte förälskad, men inbillar sig att hon kommer att bli tillfreds i äktenskapet - hennes man är trots allt mycket rik och gör vad som helst för sin hustru, och dessutom håller han faktiskt av henne på sitt eget sätt.

Men den intelligenta Selma tvingas därigenom överge sin dröm att bli konstnär, och trots flitiga självstudier i olika ämnen blir hon inte så lycklig som hon hoppats. Hon börjar fundera på om hon som ett sextonårigt barn verkligen kan förväntas att avge ett löfte som hon sedan ska tvingas leva med som vuxen kvinna.

Jag gillade Pengar väldigt mycket. Benedictsson skriver betydligt mer tillgängligt än till exempel Fredrika Bremer, språket flyter på bättre och är inte så högtravande. Dessutom har Benedictsson skapat ett intressant persongalleri med Selma i spetsen, och bokens tema är kanske inte helt aktuellt idag när man gifter sig allt senare (om alls) och dessutom kan skilja sig med lätthet - och kvinnor är ju inte heller beroende av nån som försörjer dem - men samtidigt så fungerar frågeställningen fortfarande: är ett barn kapabelt att fatta ett beslut som det senare måste leva med som vuxen?

Vi har också läst Pengar:
Theresans
Lyrans Noblesser
Dievas liv och äventyr
Camilla

Och Vixxtoria har istället läst Fru Marianne.

Jag har ett problem

Nu har jag gått igenom mina bokhyllor två gånger, och jag kan fortfarande inte hitta José Saramagos Blindheten (nä, jag har alltså inte börjat på den än p.g.a. mosighet i hjärnan när jag var sjuk). Den verkar vara puts väck, men jag VET ju att jag äger den. Mina böcker står visserligen huller om buller eftersom jag inte iddats sortera dem efter flytten (i augusti...) men jag har gått igenom alla pocketböcker och den finns inte där. Har jag lagt undan den på ett så bra ställe?

*Uppdatering* Ha! Jag hittade den. Texten på ryggen var så svårläst och den stod ganska mörkt så jag missade den helt enkelt.

Bokfrågornas ABC - C

1. Hur skulle du definiera chick-lit? Vad är ditt förhållande till genren?
Chick-lit, tja, det är böcker skrivna av kvinnor för kvinnor, som oftast handlar om yngre kvinnor som shoppar för mycket och har ångest över att de inte har skaffat en partner än. Väldigt ytliga och tämligen hjärndöda, för det mesta (både böckerna och huvudpersonerna). Helt otippat *hrm* så gillar jag inte chick-lit även fast jag faktiskt har läst en som var helt ok, I dina kläder av Jane Green. Men jag är inte särskilt intresserad av romantik vare sig i böcker eller filmer och jag tycker varken att en ny 10 000 dollars-handväska eller en ny karl är svaret på frågan om livet, universum och allting. Och att läsa om nåns viktnojjor är inte kul det heller, särskilt om det är tre kilo det handlar om - vilket det brukar vara.

2. Berätta om en bok som innehåller en viktig ceremoni.
Lord Peters smekmånad (Busman´s Honeymoon) av Dorothy Sayers börjar med vigseln mellan Harriet Vane och lord Peter Wimsey, ett bröllop som lord Peter och läsaren har väntat på i nästan sex år.

3. Förra veckan delades den spanskspråkiga världens mest prestigefulla litteraturpris Cervantespriset ut. Cervantes skrev om antihjälten Don Quijote. Vem är litteraturens största anti-hjälte enligt dig?
Rorschach i Watchmen av Alan Moore. Nu har jag visserligen inte läst serien men tror mig ändå veta att han porträtteras ganska bra i filmen Watchmen (2009). Outlaw och vigilante i ett. John Constantine i Hellblazer är också en fantastisk antihjälte, och nu pratar jag faktiskt serien här. Filmen (Constantine med Keanu Reeves) är väl ok men ingenting mot serien.

4. Dela med dig av ett citat som på något sätt anknyter till böcker och författare!

Jag tycker att televisionen är mycket lärorik. Varje gång någon sätter på den, går jag in i ett annat rum och läser en bok. - Groucho Marx

Orginalspråk

En debatt som jag inte gett mig in på särskilt mycket är den om att läsa på orginalspråk (och när det gäller svenskar så betyder det oftast "svenska eller engelska", för hur många är det egentligen som kan ett eller flera språk till, iallafall tillräckligt bra för att läsa en hel bok?)

Jag har hittat gamla inlägg i debatten hos Boktipset, Vixxtoria och Lyran som alla tre anser att svenskar i allmänhet överskattar sin språkbegåvning alternativt att det ju är behjärtansvärt att stödja svenska översättare som gör ett hästjobb med att översätta allt det (icke-svenskspråkiga) som ges ut på svenska förlag. Och jag håller med dem - det finns nyanser man inte uppfattar om man läser på ett annat språk än sitt eget, ja, om man nu inte är väldigt bra på t.ex. engelska. Jag har dock läst tillräckligt mycket engelska (12 år i grundskolan samt 20 poäng på universitetsnivå, borträknat all kurslitteratur i andra univ. kurser som är på engelska) för att veta att jag inte talar språket flytande och jag hävdar heller aldrig att jag gör det när jag söker jobb etc. Däremot talar jag nog bättre engelska än väldigt många andra, och förstår mer (talad och skriven engelska) än många andra - min närmaste bekantskapskrets, nästan uteslutande bestående av universitetsstuderande, rollspelare, datornördar med mera, undantagen.

Jag har dessutom läst franska, spanska och japanska, men kan numera endast beställa en öl på spanska, läsa enklare text på franska (mycket hjälpsamt när man läser Dorothy Sayers böcker) samt uttrycka förvåning på japanska: so desu ka (jag kan säga en del annat också, som tack, hur mår du, vi ses senare, ursäkta, gulligt, hej och hejdå). Men jag skulle aldrig ge mig på att läsa en hel bok på nåt av dessa språk, och tackar alltså gudarna för svenska översättare för att de översätter från spanska, franska, japanska, arabiska, italienska, mandarin och alla andra språk som jag inte kan. Jag kan förresten säga tack, vad kostar det och vad är klockan på finska också, men det är ju inte heller riktigt tillräckligt för att läsa Sofi Oksanen på orginalspråk...

För inte så länge sen var jag inte heller så pigg på att läsa böcker på engelska, trots att det är ett språk jag kan, mestadels för att jag tyckte att det var besvärligt och för att jag ansåg att det en översättare eventuellt missade (av t.ex. ordlekar) skulle jag lika gärna kunna missa om jag läste på engelska.

MEN, och det här är ett stort men, här kommer min främsta invändning mot att inte läsa på engelska eller andra språk man kan utöver svenska - det är så mycket som INTE översätts! Speciellt inom "smalare" (världs-) litteratur eller de genrer jag helst läser, nämligen fantasy, science fiction och skräck. Svenska förlag verkar ha bestämt sig för att fantasy är för ungdomar - eller åtminstone för att det bara finns en sorts fantasy, nämligen Tolkien-varianten a. k. a. high eller epic fantasy - att science fiction inte säljer i Sverige, om den inte är skriven av Margaret Atwood och förklädd till (möjligen dystopisk) "roman", och att ingen svensk läser nån annan skräck än Stephen King och Dean Koontz. Tittar man på t.ex. SF-bokhandeln så svämmar det över av engelskspråkig fantastik men det är rätt tunt med titlar på svenska, vare sig det är översatt eller inte. Till och med icke-engelskspråkig fantastik tvingas man ibland läsa på engelska eftersom den bara finns översatt till det språket, och det gillar jag verkligen inte. Då är det ju inte bara ett filter mellan författarens text och en själv, utan två - dels en översättare och dels en själv, som inte läser på modersmålet.

Vad jag vill säga är alltså att så länge svenska förlag inte vågar ge ut fantastiken på svenska (det finns ju en del exempel på fantasyserier, som började översättas och ges ut men sen bara försvann - fastän det finns ett antal böcker till i serien på orginalspråk) så MÅSTE jag läsa på engelska, oavsett om jag vill eller inte. Nu har jag förstås börjar vänja mig vid det, och det finns numera böcker jag hellre läser på orginalspråk*, t.ex. engelskspråkig ungdomslitteratur, men det finns ändå massor av människor som antagligen också skulle vilja läsa de här böckerna men inte kan det p.g.a. bristande språkförståelse.

*Det finns också en del böcker som jag helst läser i översättning, t.ex. Terry Pratchett som jag ännu inte vågat mig på oöversatt. Inte heller Lovecraft känns helt bekväm att läsa på engelska eftersom språket är nog vindlande och adjektivrikt på svenska.

Hej hej

Jag har varit sjuk i några dar, eller ja, jag är fortfarande inte helt frisk men iallafall inte döende. Det var inte svininfluensan utan troligen en ovanligt ondsint förkylning med både halsfluss- och öroninflammationssymptom. Nu börjar den ge med sig och jag hostar och snorar en hel del, men idag vågade jag mig ut en sväng ur lägenheten för att posta julkort. Förhoppningsvis är jag helt frisk på fredag då vi ska äta jultapas på det lokala stammisfiket. Hittills har jag levt på smoothies, apelsinjuice, en massa vatten, salta kex med brieost, kycklingsoppa och, faktiskt, en pizza till middag igår... mmm, calzone.

Under tiden har jag minsann fått en julklapp från Vixxtoria, som delar ut virtuella julklappar i form av boktips till olika bloggare. Jag tror min själ att hennes julklapp, Kvinnor på gränsen till genombrott av Ulrika Knutson, funnits nedskriven i min "bokbok" (dvs. den lilla anteckningsboken där jag skriver ner titlar jag blir intresserad av) ett bra tag, men eftersom bokboken fått stryka på foten till förmån för min okontrollerat stora önskelista på Adlibris så har jag inte tittat i den på ett tag och därigenom glömt Kvinnor på gränsen till genombrott. Tack för påminnelsen Vixxtoria, jag måste bestämt ta och låna den nästa gång jag tar mig iväg till biblioteket.

Och jag har inte börjat med Blindheten än, däremot har jag läst Mörka vatten av Clive Cussler som nästan var lite för komplicerad för min mosiga hjärna... då förstår ni kanske vilken nivå jag har legat på. Mörka vatten var dock riktigt bra, en av de bästa Cussler jag läst på länge.

Jag kunde ju inte låta bli

Faktiskt, det GICK inte att låta bli att beställa Sherlock Holmes: The Complete Stories för endast 6.49€ på play.com. Visserligen i pocket, men med illustrationer av Sidney Paget. (Ja, den finns i inbundet men kostar då 29.49€ med illustrationer eller 24.99€ utan.) Jag menar, 67 spänn för en mastodontutgåva på 1136 sidor med allting som skrivits om Sherlock Holmes (av Arthur Conan Doyle)? Som hittat. Även i pocket.

Och jag är rätt säker på att ingen kommit på att det var precis det de tänkte ge mig i julklapp.

(Dessutom hittade jag två novellsamlingar som jag verkligen, verkligen vill ha; Hercule Poirot: The Complete Short Stories och Miss Marple: The Complete Short Stories.)

Julklappstips

Jag såg att Lyran gett julklappstips för finsmakaren, så jag tänkte inte vara sämre utan ger lite julklappstips för fantastikläsaren (fantasy, skräck och science fiction).

George Mann - The Affinity Bridge

Första delen i serien om Maurice Newbury utspelar sig i London 1901, där en fasansfull pest dragit in i staden och gör offren till zombieliknande varelser med en djurisk hunger. Samtidigt störtar ett luftskepp i Finsbury Park och drottning Victoria ger gentlemannen och kronans agent sir Maurice Newbury uppdraget att ta reda på varför skeppet kraschade. En spännande och välskriven zombie-steampunk med intressanta karaktärer.

Terry Pratchett - Carpe Jugulum

Den senaste Skivvärlden-boken på svenska handlar om häxorna Mormor Vädervax, Nanna Ogg och Agnes Nitt samt f. d. häxan, numera drottning, Viväcka, som ogillar att Lanker övertagits av vampyrer från Überwald - och Nanna och Mormor ogillar i högsta grad att kung Verence tagit dit den omianske prästen Mektiger Hafvre för att förätta dopet av den nyfödda prinsessan. Pratchett håller alltid i längden, och häxorna är några av de bästa karaktärerna i hans böcker. Även om Carpe Jugulum enligt min åsikt är en av de svagare häxböckerna så håller de förtfarande en mycket hög lägstanivå...

Scott Lynch - Locke Lamoras lögner

Om det är någon som ännu inte läst böckerna om Locke Lamora så är det definitivt dags nu. Än så länge har det bara kommit ut två böcker i serien om Gentlemannarövarna, båda finns översatta till svenska (om det är så att man inte vill läsa dem på engelska) och den tredje boken kommer förhoppningsvis ut nästa år. Locke Lamora är ledare i ett litet gäng tjuvar som också är präster i den Trettondes tjänst, även kallad Ohederlige förvaltaren. Staden Camorr, där de bor och verkar, är en sjudande, myllrande kittel av liv, en stad som får Ankh-Morpork att verka som en sömnig by, och Locke Lamora är förmodligen den bäste bedragaren i staden. Men nån gång måste till och med Lockes planer slå fel - och när de gör det, då går det illa. Riktigt illa.

Dan Simmons - The Terror

2008 års bästa bok enligt mig (passande då att den gavs ut den 1/1 2008) bygger på den sanna berättelsen om Franklinexpeditionen som år 1845 lämnade England med två skepp, HMS Erebus och HMS Terror, för att leta rätt på den beryktade nordvästpassagen genom Arktis. Expeditionen försvann spårlöst (men rester från den har hittats i modern tid) och i The Terror har Dan Simmons gett sin version av vad som hände. Det är kyla, mörker, skörbjugg - och en märklig, osynlig varelse som dödar sjömännen, en efter en...

Neil Gaiman - The Graveyard Book

Detta är en pastisch på Djungelboken där den föräldralöse Nobody "Bod" Owens uppfostras av spöken på en kyrkogård. Hans biologiska föräldrar mördades av den mystiske mannen Jack, och Bod blir istället omhändertagen av det sedan länge döda paret Mister och Mistress Owens. De ger honom kyrkogårdens frihet, vilket gör att han - trots att han är levande - kan se spöken, leva bland dem och uppträda som dem. The Graveyard Book är en coming-of-age story som passar både ungdomar och vuxna.

Ray Bradbury - Something Wicked This Way Comes

En klassiker! Den här borde alla läsa. Återigen en coming-of-age story, där de två bästa vännerna Will Halloway och Jim Nightshade besöker ett tivoli som kommer till stan i de sista dagarna av oktober. Cooger & Dark´s Pandemonium Shadow Show är inget vanligt tivoli, vilket Jim och Will upptäcker på det hårda sättet. Snart är de på flykt undan tivolits ägare mr Dark och deras enda bundsförvant är Wills far, som är en gammal man.

Neal Stephenson - Snow Crash

Snow Crash är också en klassiker i fantastiksammanhang; en på "sin tid" (1990-tal) nyskapande science fiction där Stephenson föreställde sig ett Amerika styrt inte av politiker utan av företag som alla äger franchise-nationer där deras egna lagar tillämpas. I detta postmodernistiska samhälle arbetar Hiro Protagonist - svärdskämpe och frilansande hacker - som pizzabud för Cosa Nostra Pizza, och 15-åriga Y. T. är professionell Kourier (skateboard-bud). De möts på ett otippat sätt och börjar samarbeta för att hitta information som kan laddas upp på Metaverse. Stephenson får in en hel del samhällskritik i boken och budskapet är lika giltigt idag som det var 1992.

China Miéville - Un Lun Dun

En ungdomsbok av Storbritanniens mesta new weird-författare. I sina Bas-Lagböcker har Miéville skapat New Crobuzon, en stad av Ankh-Morporkska mått, men Un Lun Dun utspelar sig istället i en annan version av London - UnLondon, icke-London. De två flickorna Zanna och Deeba förirrar sig bort från det riktiga London och hamnar i UnLondon, där man tror att Zanna är the Shwazzy, The Chosen One som ska rädda UnLondon från en övermäktig fiende. Men istället är det Deeba som gör jobbet - fullt logiskt, eftersom hon är the UnChosen One... Miévilles fantasi har frammanat allehanda konstiga varelser och boken är i grunden ett inlägg i miljödebatten som passar vuxna såväl som ungdomar.

Alla böckerna finns förstås att köpa på SF-bokhandeln.

Jorden Runt 2.0

Lyran ordnar en Jorden Runt-resa även nästa år, med följande stopp (sommaruppehåll juni-augusti):

Östeuropa - Februari
Stalins kossor - Sofi Oksanen (Finland)
Låt tistlarna brinna! - Yasar Kemal (Turkiet)
Aprils frusna blommor - Ismaïl Kadaré (Albanien)

Mellanöstern - Mars
Persepolis - Marjane Satrapi (Iran)
Krigets skola - Alexandre Najjar (Libanon)
Hur man botar en fanatiker - Amos Oz (Israel)

Asien - April
Den indiske tolken - Jhumpa Lahiri (Indien)
Mardrömmen - Kenzaburo Oe (Japan)
Människornas jord - Pramoedya Ananta Toer (Indonesien)

Oceanien - Maj
Boktjuven - Markus Zusak (Australien) Har redan läst.
Fem svarta höns - Nevil Shute (Australien) Har läst På stranden, som var fantastisk.
Att tro på mister Pip - Lloyd Jones (Nya Zealand)

Sydamerika - September
Den sista läsaren - David Toscana (Mexico)
Andarnas hus - Isabel Allende (Chile)
Stjärnans ögonblick - Clarice Lispector (Brasilien)

Nordamerika - Oktober
Och var hör du hemma? - Anne Tyler (USA) Äger redan! Woho!
Illusionernas bok - Paul Auster (USA)
Kärlek, vänskap, hat - Alice Munro (Canada)

Afrika - November
Midaqq-gränden - Naguib Mahfouz (Egypten)
Sultanbrudens skugga - Assia Djebar (Algeriet)
Förändringar - Ama Ato Aidoo (Ghana)

Västeuropa - December
Kärleken är dödens motsats - Roberto Saviano (Italien)
Ungdomens bröd - Heinrich Böll (Tyskland)
Den röda soffan - Michèle Lesbre (Frankrike)

Jag var inte så jätteaktiv i årets Jorden Runt-resa, mest på grund av min sviktande läslust (för jag hade faktiskt tänkt vara med på hela resan, det bara... blev inte så), men nästa år ska jag ta nya friska tag, hoppas jag iallafall. Till att börja med så ska jag försöka köpa alla böcker jag tänkt läsa, för det är en stor bromskloss att först behöva gå till biblioteket har jag upptäckt. Jag ångrar nu till exempel att jag inte köpte alla böckerna till Klassiska kvinnor, för det hade varit kul att ha dem i bokhyllan såhär i efterhand - och det känns onödigt att köpa dem nu, när jag redan läst dem. (Är det förresten nån som har Middlemarch på svenska och vill bli av med den? Jag hann ju inte läsa klart den.)

Iallafall, de röda böckerna är de jag funderar på att läsa. Med reservation för ändringar förstås. Nästan alla böcker verkar finnas på svenska på Adlibris, utom Fem svarta höns, Låt tistlarna brinna! (finns bara som "lättläst") och Mardrömmen.

Enkäter, enkäter!

Jag tror inte att jag svarat på den här tidigare... men det är svårt att veta.

Vilken bok i dina hyllor har du haft längst?
Hm... det kan vara Alex Garlands The Beach, snart tio år. Nej, förresten, det är det inte alls. Jag vet inte riktigt vilken som är äldst, men några som jag har haft i åtminstone 15-17 år är Inte som andra döttrar av Deborah Spungen, En världsomsegling under havet av Jules Verne, Röde Orm av Frans G. Bengtsson och Trollkarlens slott av D. W. Jones.

Vad… läser du just nu? läste du senast? ska du läsa sedan?
Just nu är jag mellan böcker. Igår läste jag Maria Langs Vitklädd med ljus i hår och jag ska börja på Victoria Benedictssons Pengar. (Ok, jag är inte helt mellan böcker. Jag ströläser i Huset vid Plommonån av Laura Ingalls Wilder.)

Vilken bok verkade alla utom du gilla?
Never Let Me Go av Kazuo Ishiguro, till exempel. Den var väl inte dålig men inte jättebra heller, men alla som har läst den verkar hylla den.

Vilken bok intalar du dig själv att du ska läsa?
Alla böcker som finns på min att läsa-lista... men i realiteten så kommer jag inte att läsa alla. Vissa kommer att stå i evigheters evighet, tills jag kommer på bättre tankar och ger bort dem.

Vilken bok som kommer ut inom ett år kommer du prioritera att läsa?
Jag har redan förhandsbeställt George Manns The Immorality Engine som kommer ut nästa höst (i pocket). Trots att jag inte läst bok två ännu.

Sista sidan: läser du den först, eller väntar du tills det är dags?
Aldrig! (Eller-frågor besvaras med JA eller NEJ.) Jag kikar ofta på sidantalet men läser aldrig nånting på sista sidan i förväg.

“Författarens tack”: slöseri med papper och bläck, eller intressant?
Pja... jag läser det oftast inte. Om det inte är t.ex. Terry Pratchett eller likvärdig rolig författare som skrivit det. Eventuellt också Stephen King.

Vilken karaktär skulle du vilja byta plats med?
Jag skulle nog inte vilja byta plats rakt av med en karaktär ur en bok, men däremot gärna hoppa in i en bok och leva där (ett tag). T.ex. Harry Potter-böckerna (förstås), Sagan om Ringen, Lilla huset på prärien, flera av Jane Austens böcker, Belgariaden etc. Men byta plats med... ok, Elinor Dashwood i Förnuft och känsla eller Harriet Vane.

Vilken/vilka författare, som du inte redan har läst, vill du läsa?
Alla? Nä, kanske inte alla. Men rätt många. Exempel: Haruki Murakami, Paul Auster, Poppy Z. Brite, Michael Chabon, Tawni O´Dell, Donna Tartt - för att nämna några från SUB:en.

Vilken/vilka böcker i dina hyllor har du haft sedan du gick i skolan?
Väldigt många. (Skolan, förresten? Grundskolan, gymnasiet eller universitetet? Om det är det sistnämnda som gäller så: nästan alla.) Axplock:

Adams, Douglas - Liftarens guide till galaxen
Bengtsson, Frans G. - Röde Orm
Crichton, Michael - Jurassic Park
Ende, Michael - Den oändliga historien
Gaarder, Jostein - Spelkortsmysteriet
Garland, Alex - The Beach
Jones, Diana W. - Trollkarlens slott
Jones, Diana W. - De sju makterna
Spungen, Deborah - Inte som andra döttrar
Stevenson, Robert Louis - Skattkammarön
Tolkien, J. R. R. - Sagan om Ringen
Tolkien, J. R. R. - Sagan om De två tornen
Tolkien, J. R. R. - Sagan om Konungens återkomst
Verne, Jules - En världsomsegling under havet
Widerberg, Siv och Artén, Anna - Kärlek och uppror

Plus en hel del av Stephen King, Dean Koontz, Agatha Christie, Maria Lang.

Vilken/vilka böcker har fått följa med dig på flest resor?
Jag reser väldigt lite, men senast fick bland annat The Last Gospel av David Gibbins samt, hm, Bare Bones (tror jag det var) av Kathy Reichs följa med (ner till Trelleborg).

Fanns det någon obligatorisk läsning som du hatade i skolan, men som visat sig vara riktigt bra tio år senare?
Nä, The Firm av John Grisham är fortfarande lika dålig.

Stephen King eller Anne Rice?
Jag har inte läst Anne Rice, så uteslutningsmetoden kräver att jag svarar Stephen King. Vilket jag förmodligen skulle ha svarat ändå, eftersom King var min husgud i tonåren.

Begagnade eller sprillans nya böcker?
Det spelar inte så stor roll. Båda har sin charm.

Har du sett en film som visade sig vara bättre än originalet, det vill säga boken?
Ja, det tror jag... fast, um, jag minns inte vilken/vilka det kan ha varit. Det finns dock en hel del filmer baserade på böcker där jag gillat både boken och filmen, men på olika sätt: Sagan om Ringen, I am Legend, Ronja Rövardotter, Stardust, Charlie and the Chocolate Factory, Förnuft och känsla, Övertalning, Stolthet och fördom (miniserien)... Om jag ska välja nån så måste jag säga att jag faktiskt tyckte att miniserien Stolthet och fördom är bättre än boken. *Uppdaterat* Ha, nu kom jag på en! Filmen Angels & Demons var faktiskt mycket bättre än boken. Trots Tom Hanks.

Finns det någon vars boktips du alltid lyssnar på?
Bokhore-Helena. Eller, ja, till 90% iallafall, jag brukar zona ut när det gäller chick lit.

Rekommendera en bok eller en serie:
Ugh! Pressure, much? För att inte nämna den uppenbara (Microslavar förstås) så kör jag på en annan favorit (som dessutom snart är bioaktuell, passa på att läsa den nu alltså!): Vägen av Cormac McCarthy.

Upphittad här.

Julklapp?

Jag tror att jag behöver en sån här. I ljusblått, för det var den mest acceptabla färgen (eftersom den inte fanns i svart).

Bokfrågornas ABC - B

1. B som är böcker. Köper du mycket böcker? Nya eller begagnade? Eller brukar du kanske få dem eller låna dem? Är det vissa böcker som du måste äga?
Jag köper rätt mycket böcker (inte så många de senaste veckorna dock, jag har lyckats avhålla mig från att spontanshoppa nu innan jul), både nya och begagnade. Mest nya kanske. Dessutom moochar jag till mig böcker via BookMooch och så lånar jag en hel del på biblioteket. Vissa böcker vill jag äga, t.ex. såna som jag vet att jag kommer att läsa om många gånger. Däremot så får jag inte särskilt mycket böcker.

2. B-filmer är rätt kassa filmer. Berätta om en riktigt dålig bok som du läst.
En dålig bok som jag faktiskt läst ut är Carina Rydbergs Den som vässar vargars tänder. Det är ingen dålig bok språkligt sett, den är faktiskt väldigt välskriven, men jag tyckte den var extremt vidrig. Annars så är jag rätt bra på att inte läsa klart dåliga böcker.

3. A-laget är dessutom bättre än B-laget. Finns det mer eller mindre fin litteratur? Ge exempel på båda och förklara hur du tänker.
Ja och nej. Egentligen borde det inte finnas uppdelningar mellan fin och icke-fin litteratur, men om man t.ex. är litteratur-förståsigpåare så är Dostojevskij fin litteratur och Camilla Läckberg... less so. Vad jag anser är fin litteratur kanske skiljer sig en smula från gängse norm, men precis som många andra så tycker jag att dussindeckare, spionthrillers och Harlequinromaner är dålig litteratur. Fin litteratur för mig är dels "klassiker", nobelpristagare etc. men också välskriven fantasy, science fiction, skräck och contemporary fiction. Till och med en och annan (välskriven) deckare.

4. Läser du många biografier? Berätta om en favorit. Vems biografi vill du gärna läsa? Vems kan du vara utan? Vad tycker du om ”fejkbiografier” där verkligheten och det fiktiva blandas? Har du läst någon?
Nej, inte särskilt många biografier - jag har för tillfället fyra inlägg med etiketten "Biografi" på bloggen (sen augusti 2007) och ingen av dem är väl en renodlad biografi, tror jag. Apropå fejkbiografier, räknas t.ex. Anna Sparres mestadels skönlitterära böcker om svenska drottningar? För de gillade jag väldigt mycket när jag var mindre. Ö.h.t. så läser jag nog en del historiska fejkbiografier, så det är väl dem jag gillar bäst.

Andra delen i Lilla O:s ABC-utmaning.

Julpimpning!

Jag glömde, igen... hade tänkt julpimpa bloggen till första advent, men guldfiskminnet slog till.

Så - är det läsligt?

Backlog, igen

Nu har jag återigen en backlog med oredovisade böcker som aldrig verkar få egna inlägg, så därför klumpar jag ihop dem som jag gjorde med sommarens böcker.

Terry Pratchett - Carpe Jugulum. Den senaste Pratchett-boken på svenska. Sverige är enormt mycket efter i utgivningen, Carpe Jugulum kom 1998 och sen dess har Pratchett skrivit ytterligare 14 böcker som utspelar sig i Skivvärlden. Den handlar hur som helst om häxorna och utspelar sig alltså i Lanker där kung Verence och drottning (f. d. häxan) Viväcka ska döpa sitt första barn. Till dopfesten kommer det emellertid en del rätt ovanliga gäster - Verence försöker följa med sin tid och har bjudit in vampyrer från Überwald. Dessutom ska dopet förrättas av den omnianske prästen Mektiger Hafvre (fast jag tycker att det engelska namnet Mightily Oats lät mycket bättre), något som inte tas väl upp av Nanna Ogg och Esme Vädervax. De gillar inte vampyrerna heller, förresten.

Mormor får verkligen excellera i att vara Mormor i den här boken, även om jag tycker att det är en av de svagare av häxböckerna.

Clive Cussler - Gyllene Buddha. Första boken i en ny Cussler-serie, Oregonarkiven. I denna serie heter huvudpersonen Juan Cabrillo, men tvärtemot vad namnet antyder är Cabrillo en lång, blond, blåögd amerikan, f. d. CIA och numera legosoldat (skulle man kunna kalla det). Han är ordförande för en organisation som kallas för Bolaget, vars huvudkontor är det högteknologiska fartyget Oregon. Bolaget får hand om diverse uppdrag som är för känsliga för att amerikanska regeringen ska kunna kännas vid dem - och en hel del andra uppdrag också, från andra regeringar eller personer - och i Gyllene Buddha är uppdraget inget mindre än att återinsätta Dalai Lama som Tibets religiöse ledare och befria landet från Kina.

Till och med för att vara Clive Cussler är det en förbaskat osannolik plott, och Cabrillo är inte en lika rolig huvudperson som vare sig Dirk Pitt eller Kurt Austin. Ganska underhållande var är det iallafall.

Gyles Brandreth - Oscar Wilde and the Ring of Death. Andra boken med Oscar Wilde som Sherlock Holmes-liknande amatördetektiv, sedd ur vännen Robert Sherards ögon. Denna bok handlar om en middag där Oscar föreslår "a Game of Murder" (bokens amerikanska? titel är Oscar Wilde and a Game Called Murder) där alla middagsgäster ska välja ut en person som de skulle vilja mörda, och skriva ner detta på en lapp. De andra ska sedan gissa vem som vill mörda vem. Det verkar oskyldigt nog - men dagen efter hittas den första personen på listan död.

Jag var förtjust i den första boken, men den här var faktiskt ännu bättre. Mycket intressantare plott och nu fick man också lära känna karaktärerna - särskilt Wilde - bättre.

Karen Armstrong - Myternas historia. Armstrong gör ett försök att förklara hur myter bildas och har bildats och omformats genom historien. Ganska ointressant bagatell, tyvärr, och spretigt skriven (eller så var det bara jag som var trött). Jag har redan glömt det mesta.

Clive Cussler - Den heliga stenen. Andra boken i Oregonarkiven. Juan Cabrillo och Bolaget ska leta rätt på en ytterst radioaktiv meteorit, upphittad av Erik den Röde på Grönland på 900-talet och dyrkad av denne som en gåva från gudarna. I dagsläget vill onda krafter (bland annat islamiska terrorister) använda meteoriten för att tillverka en "smutsig bomb" att använda i det heliga kriget. Samtidigt försvinner en atombomb, "grunden" till en smutsig bomb om den aktiveras med iridium från meteoriten, som Bolaget också får i uppdrag att leta efter, och de måste flyga kors och tvärs över halva den kända världen och till och med ta sig in i islams hjärta, Mecka, innan dagen är räddad.

Den här boken läste jag faktiskt pre-blogg men nu innan jag läser bok tre (som jag hämtade ut på bibblo häromdan) så tänkte jag fräscha upp mitt minne. Bättre än Gyllene Buddha och beskrivningen av Grönland tilltalar mig på ett romantiskt sätt - jag blev återigen påmind om att jag nån gång vill åka ut med, och gärna jobba på, ett polarforskningsfartyg. Udda önskan, jag vet.

Maria Blomquist och Lisa Bjurwald - God dag kampsyster! : kvinnorna i extremhögern. Expo-skribenterna Maria Blomquist och Lisa Bjurwald har undersökt hur det kommer sig att kvinnor lockas till den ytterst ojämställda och i grunden kvinnofientliga nynazismen. De har kartlagt över 100 kvinnor som varit eller är medlemmar i olika högerextrema grupperingar i Sverige, intervjuat några kvinnor som hoppat av naziströrelsen samt en kvinna som fortfarande delar nazismens värderingar, och följt diskussioner på ett forum för nazister, Nordisk.nu. Dessutom tar de upp hur nazismen bildades och kvinnornas roll i ideologin då och nu. En mycket intressant och viktig bok som man kan läsa en utförligare recension av här.

Jag blir så FÖRBANNAD när jag läser om hur korkade människor är som faktiskt TYCKER såna här saker. Det gör att jag omedelbart vill gifta mig med en icke-vit man, gå med i ett kommunistparti och i största allmänhet göra allt möjligt som nazister anser att Svenska flickor (sic! de skriver alltid svenska med stort S) inte ska göra. Synd då bara att jag hittat den nordsvenskt maskvitaste karl man kan tänka sig - och att jag för den delen inte heller är helsvensk... Men det kanske man ska vara glad för, eller jag är iallafall det bara av princip.

Men jag har ju glömt!

Jag tänkte ju presentera nästa års läsutmaning, den som ska ersätta Klassiska kvinnor, den 1 december men det föll helt bort ur minnet... så, några dagar försenat ger jag er:

Skrivande svenskor - kvinnliga författare 1900-1950.

Upplägget kommer se lite annorlunda ut den här gången. Istället för en utvald bok kommer jag istället lista två stycken, och då får man välja vilken av dem man vill läsa - och om man vill så kan man läsa båda! Men precis som tidigare är det två månader per författare, dvs. sex författare läses under 2010, och ordningen är kronologisk efter böckernas utgivningsår. Nåja, någorlunda kronologisk iallafall.

Januari-februari

Selma Lagerlöf (1858-1940)
Herr Arnes penningar (1904)
Liljecronas hem (1911)

Mars-april

Elin Wägner (1882-1949)
Pennskaftet (1910)
Åsa-Hanna (1918)

Maj-juni

Maria Sandel (1870-1927)
Virveln (1913)
Droppar i folkhavet (1924)

Juli-augusti

Agnes von Krusenstjerna (1894-1940)
Den blå rullgardinen (1930, första delen i Fröknarna von Pahlen)
Fattigadel (1935, första delen i Fattigadel)

September-oktober

Moa Martinsson (1890-1964)
Kvinnor och äppelträd (1933)
Drottning Grågyllen (1937)

November-december

Stina Aronsson (1892-1956)
Medaljen över Jenny (1935)
Hitom himlen (1946)

Urvalet har skett ytterst subjektivt; jag har valt ut böcker som jag själv tycker verkar bra. När det gäller Selma Lagerlöf, till exempel, tog jag två av hennes "mindre kända" romaner (mindre kända än t.ex. Jerusalem och Gösta Berlings saga, alltså), och apropå Moa Martinsson så valde jag en socialrealistisk och en historisk roman.

Hur låter det här? Är det någon som är intresserad av att hänga på? Borde jag byta ut nån av böckerna, eller rentav nån av författarna? Andra synpunkter?

Bokfrågornas ABC - A

Lilla O kommer bara på fler och fler utmaningar! Det här är en ABC-utmaning, det är ju populärt i bokbloggosfären.

1. Alfa var första bokstaven i det grekiska alfabetet. Berätta om en bok som du på något sätt förknippar med Grekland.
Det enda, verkligen det enda, jag kommer på som kan kopplas till Grekland (som jag vet att jag har läst) är Aisopos fabler. Jag har inte läst alla men alla känner väl till åtminstone några? "Pojken och vargen" ("The Boy Who Cried Wolf") är en av dem, eller åtminstone en av fablerna som tillskrivs Aisopos.

2. Adam var enligt Judendomen, Kristendomen och Islam den första människan på jorden. Nämn en bok som handlar om eller är skriven av en Adam.
Jag tror inte att jag nånsin läst en bok skriven av en Adam (däremot av en Adams, i efternamn), och om jag läst en bok OM en Adam så har jag förträngt det. Däremot känner jag ju till böckerna om Eva & Adam av Måns Gahrton, men de kom lite för sent för mig.

3. Vilka var de första böckerna du minns att du läste eller hörde när du var barn? Har du läst dem för dina egna eller andras barn?
Hm... Eva Ibbotsons böcker läste jag själv högt för mamma (vi hade lästräningsläxor i skolan, som bestod av att läsa högt för en förälder) men det var långt efter att jag lärt mig läsa. Jag kan inte minnas några böcker som höglästes för mig, men jag är helt säker på att mamma och även mormor läste för mig. Böcker som jag själv läste tidigt var till exempel Lilla huset på prärien, tidigare nämnda Eva Ibbotson, Pettson-böckerna och andra bilderböcker (bland annat olika sagor i bilderboksformat från Barnens bokklubb), Astrid Lindgren och Barbro Lindgren. Av Astrid blev det till exempel (i bilderboksformat) Skinn Skerping - hemskast av alla spöken i Småland, Nils Karlsson Pyssling och Spela min lind, sjung min näktergal.

4. Mänsklighetens vagga finns enligt forskare i Afrika. Berätta om en bok som på något sätt anknyter till denna väldiga kontinent.
Doris Lessings debutbok Gräset sjunger utspelar sig i Rhodesia (idag Zimbabwe) och handlar om det vita farmarparet Mary och Dick Turner och Marys destruktiva relation till den svarte tjänaren Moses. På grund av sitt kontroversiella tema blev boken förbjuden i Rhodesia och Lessing förbjöds att besöka Rhodesia och Sydafrika.

Dags att...

... låna den sista boken i Klassiska kvinnor-utmaningen på biblioteket. Den aktuella boken är Pengar av Victoria Benedictsson, som jag valde eftersom jag sett miniserien Fru Marianne på tv (den var visserligen bra, men jag ville läsa nåt där jag inte redan kan storyn).

Förutom det har jag en del andra biblioteksböcker hemma - God dag kampsyster!, som jag precis började bläddra i idag, Mörka vatten av Clive Cussler och Ärkebiskopens hemlighet av Peter Tremayne, andra boken om syster Fidelma. Jag var väl inte överförtjust i första boken men den kanske led av barnsjukdomar, bok två kanske är bättre? Och jag fick precis ett meddelande från bibblo om att en av mina reservationer finns att hämta: Till matens försvar av Michael Pollan.

När ska jag hinna läsa Pengar egentligen?

(Är det förresten nån mer som läst ut Middlemarch?)

Julkalender!

Nä, jag ser inte på tv:s julkalender längre, och inte har jag en chokladkalender heller (jag anser att min sambo borde köpa en åt mig men det verkar inte han tycka och jag vill inte tjata). Men det hade varit kul att till exempel läsa Jostein Gaarders Julmysteriet nu i december, ett kapitel om dagen för den är ju tydligen uppbyggd ungefär som en julkalender.

Tyvärr verkar den vara omöjlig att få tag på, dvs. att köpa. Den finns ju på biblioteket. Om jag kommer ihåg det imorgon så ska jag nog gå och låna den...

Kärleksdikt

Lilla O frågar om vilken kärleksdikt vi tycker mest om. Jag tycker väldigt mycket om Eeva Kilpis dikt:

Säg till om jag stör,
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma.

Du inte bara stör,
svarade jag,
du rubbar hela min existens.
Välkommen.

Men min absoluta favorit är inte en dikt per se utan en poetisk text från min favoritbok Microslavar av Douglas Coupland:

Jag vill inte förlora dig. Jag kan inte föreställa mig att jag någonsin
mer skulle känna så här starkt för något eller någon.
Detta var oväntat, min själs
koppling till dig.
Du stal min ensamhet. Ingen vet att jag önskade att du, en tjuv, skulle
komma in i mitt hus av självständighet, att jag hade låst dörrarna men
att mina fönster stod öppna, i hopp om men utan att tro att du
skulle komma in.

Kan du leva utan böcker?

Ju fler ja-svar, desto mer beroende.

1. Är du ständigt försjunken i tankar om litteraturen?
Nej. Eller, det beror på. Men jag är nog mer försjunken i tankar om tv-serier.

2. Tycker du att en tillvaro utan böcker vore begränsad, tråkig och intetsägande?
Ja. Självklart. Vad gör folk som inte läser? (Fast jag ser ju väldigt mycket film och serier också, förstås.)

3. Blir du rastlös och irriterad när du inte får läsa?
Ibland. När sambon (eller nån annan) kommer och vill prata med mig när jag läser, till exempel.

4. Läser du för att få lindring när du mår dåligt?
Nej, mår jag dåligt så vill jag inte läsa, men en minnesvärd depp-period klämde jag 14 avsnitt av Bones på en dag...

5. Känner du att tiden aldrig räcker till för allt du skulle vilja läsa?
Ja. Så många böcker, så lite tid.

6. Kan du ha svårt att sluta läsa när du väl börjat?
Ibland, om det t.ex. bara är ett par kapitel kvar på en bra bok så är det svårt att lägga ifrån sig den även om klockan är alldeles för mycket.

7. Händer det att du låter bli att göra något du borde ha gjort för att läsa i stället?
Ja, om man nu tycker att man BORDE städa eller BORDE, tja, diska eller så. Men sånt kan man ju alltid skjuta upp. Ja, och BORDE sova, vilket är lite svårare att skjuta upp... När jag skrev uppsats så hände det att jag BORDE skriva, men läste (skönlitterärt) istället.

8. Har anhöriga eller vänner tyckt att du läser för mycket?
Ja, när jag var liten satt jag jämt med näsan i en bok, mamma fick nästan bokstavligen sparka ut mig för att leka...

Från Bokmania.

Om personer i böcker

Hoppa in i en bok och lev i den världen, med bokens personer. Vilken bok skulle du välja?
Åh, vilken svår fråga... spontant tänker jag nånting av Jane Austen, till exempel Förnuft och känsla. Andra alternativ är David Eddings böcker om Belgarion (ja, faktiskt), Lilla huset på prärien eller förstås min favorit Microslavar av Douglas Coupland, jag hade gärna jobbat med Dan, Karla och de andra.

Vilken litterär person skulle du aldrig vilja byta plats med?
Frodo. Visst, häftigt att vara en i Ringens brödraskap, men tänk bara vad han fick utstå under färden.

Vilka är litteraturens ultimata kärlekspar?
Harriet Vane och lord Peter Wimsey comes to mind - de har både passion och vänskap. Och Henry och Claire i Tidsresenärens hustru.

Om du fick gifta dig med en litterär person, vem skulle det då vara?
Eh - lord Peter Wimsey, självklart. =)

Du behöver ett nytt jobb, vilken karaktär skulle du vilja arbeta med?
Tja, om jag kunde det minsta om programmering: Dan, Karla och gänget på Interiority i Microslavar. Annars till exempel sir Maurice Newbury och miss Veronica Hobbes i George Manns The Affinity Bridge, eller broder Cadfael i Ellis Peters medeltidsdeckare.

Gör en resa tillsammans med en litterär person. Vart skulle du resa och med vem?
Till en galax långt, långt borta med Ford Prefect och Arthur Dent.

Vem är litteraturens mest missförstådda person?
Tja du... Det vet jag faktiskt inte. Jag kan inte påminna mig om att jag läst om nån som jag uppfattar som missförstådd. Fast Sauron kanske egentligen bara är ensam och deprimerad?

Vem är en riktig hjälte?
Mister Tom. Som tar hand om ett trasigt barn, det skulle inte vem som helst göra.

Vilken litterär person skulle du aldrig vilja möta i verkligheten?
Lord Voldemort. Sauron. Temple Gault.

Vem skulle du kunna tänka dig att äta en middag med?
Lord Peter Wimsey, återigen. Tillsammans med Harriet Vane, tror jag, jag skulle vilja lyssna på deras konversation. =)

Från Lilla O.

Inflytelserik?

Jag var ju tvungen att kolla hur inflytelserik min stackars blogg är ("stackars" för att jag känner att den är lite eftersatt - jag är både lite läs- och skrivtrött): Ett hem utan böcker är en mycket inflytelserik blogg; endast 7% av svenska bloggar är mer inflytelserika.

Vad kul, då kanske jag ska försöka anstränga mig lite och öka på mitt inflytande. =) Men det kommer nog ta ett tag innan jag når till exempel Lyrans nivå... Då måste jag komma på nåt riktigt bra så att så många som möjligt länkar till mig.

117

Om jag har räknat rätt så har jag just nu 117 olästa böcker i bokhyllorna (eller 116 ½, för jag har läst halva Myternas historia). Det är fler böcker än jag läst hittills i år, jag avslutade just bok 101. Det betyder alltså att även om jag inte får, köper eller lånar några böcker alls nästa år så är det inte säkert att jag skulle hinna läsa alla böcker på oläst-listan.

Tematrio - Astrid

Berätta om tre böcker/serier/figurer/filmer ur Astrid Lindgrens värld som ni tycker extra mycket om.

• Bröderna Lejonhjärta är lätt min favoritbok av Astrid Lindgren, och dessutom mina favoritkaraktärer. Jag älskar också filmen och talboken som Astrid själv läst in, med röster från filmen.
• Mio min Mio, förstås. Boken. Filmen är en av de absolut sämsta Astrid-filmatiseringarna, tyvärr, med dubbade tyska skådespelare och så vidare...
• Ronja Rövardotter. Boken är bra, förstås, men det är ju filmen man minns:

Tematrio - Film

Kanske en tematrio såhär mitt i natten?

Berätta om tre filmer där du även läst boken/böckerna. Vilken var bäst, boken eller filmen?

• Jag gissar på att jag inte är den enda (bl.a. Lyran själv har gjort detsamma) som väljer Sagan om Ringen-trilogin av J. R. R. Tolkien och Peter Jackson, men det hindrar inte att jag tar med den iallafall. Jag älskar böckerna och har läst dem ett tiotal gånger, men jag älskar filmerna ännu mer (förutom delarna med Sam och Frodo i Mordor som jag oftast spolar förbi).
• Howl´s Moving Castle. (Trollkarlens slott, av D. W. Jones, i min svenska utgåva från tidigt 90-tal. Hauru no ugoku shiro i Hayao Miyazakis filmversion.) Svårt att säga vilken som är bäst, boken är underbar och filmen tjusigt steampunkig och Ghibli-magisk.
• Den oändliga historien av Michael Ende och Wolfgang Petersen. Filmen var en av mina favoriter som liten och första halvan av boken är fantastisk. Andra halvan däremot, när Bastian är i Fantasien, är inte alls lika bra - och den andra filmen, som handlar om just det, är inte heller bra. Den kan man hoppa över helt och hållet.
  

Terry Pratchett - Små blå män

Små blå män är den första delen i en "serie" (inbakad i Skivvärlden-serien) som handlar om den nioåriga blivande häxan Tiffany Ledbruten. Sen Tiffanys farmor, Farmor Ledbruten, dog finns det ingen som kan bevaka gränserna och hålla ordning i trakten, och därigenom är det fritt fram för varelser från en annan värld att tränga sig in. Men Tiffany tänker sätta stopp för allt det där, och till sin hjälp har hon Nac Mac Feegle, de små fria som blivit utkörda ur älvalandet på grund av sitt supande, sina slagsmål och sin klåfingrighet.

När Drottningen själv rövar bort Tiffanys lillebror beger sig Tiffany och Nac Mac Feegle iväg till älvalandet för att hämta tillbaks honom, och Tiffany tvingas pröva sin vilja mot Drottningens. En häxas funktion är nämligen att vakta gränserna, och att veta när magi inte ska utövas.

Små blå män klassas som ungdomsbok, antagligen eftersom Tiffany är nio år gammal, men jag tycker att den inte skiljer sig särskilt mycket från Pratchetts vanliga Skivvärldsböcker - möjligen är den något mindre avancerad, filosofiskt sett. Tiffany känns dock inte riktigt som en nioåring till sättet, hon är lite väl vuxen (men jag hade kunnat köpa det om hon var runt 15, eller så).

Den stora behållningen är förstås Nac Mac Feegle, helt underbara pseudoskotska pysslingar med blå tatueringar över hela kroppen och illrött hår, som svär, super och slåss så det står härliga till. De finns även med i åtminstone en annan Skivvärldsbok, Carpe Jugulum (som jag läste direkt efter Små blå män) men där beskrivs de faktiskt lite annorlunda och inte lika roligt. Det kan ju förstås bero på att Mormor Vädervax och de andra häxorna inte vet lika mycket om dem som Tiffany får reda på...

Hur som helst, jag måste ju uppenbarligen leta rätt på de två andra böckerna i serien (A Hat Full of Sky och Wintersmith, och innan de översätts till svenska har väl helvetet frusit till is) och läsa dem också. Jag gillar Tiffany, hon kommer att bli en bra häxa. Och Små blå män är en av de roligaste böcker av Pratchett jag läst på länge.

Marek Krajewski - Vålnader i Breslau

Vid första anblicken verkade Vålnader i Breslau vara precis i min stil; en deckare som utspelar sig i mellankrigstidens - nåja, väldigt nära första världskriget, närmare bestämt 1919 - Breslau, en stad mitt i dåtidens gigantiska tyska rike (numera den polska staden Wroclaw).

Tyvärr så levde boken inte upp till mina förväntningar. Till att börja med så är huvudpersonen, kriminalassistent Eberhard Mock, en stereotyp polis på sedlighetsroteln som varken är särskilt sympatisk eller intressant att läsa om. Själva plotten är inte heller särskilt intressant och definitivt inte spännande, jag tyckte mest att den var tröttsam. Och som inte det var nog så använder författaren en så otroligt sliten kliché, nämligen den kursiverade mördaren, vilket ju bara är irriterande för den som läser mycket deckare. Man har ju stött på den kursiverade mördaren ett par gånger, om man säger så...

Så nej, ingen höjdare. Jag vet faktiskt inte varför jag ens iddes läsa ut boken (som är den första i en serie med Mock som huvudperson, en serie som tydligen är mycket populär i Tyskland bland annat eftersom böckerna beskriver, utan att fördöma, en tid då Breslau var en av de största städerna i dåvarande tyska riket). Antagligen bara för att tiden den utspelar sig i faktiskt är ganska intressant - men det räcker ju inte för att göra en bra bok.