27 februari 2010

Selma Lagerlöf - Liljecronas hem

Detta är den andra av de två böcker av Selma Lagerlöf som jag valt ut till Skrivande svenskor, och precis som Herr Arnes penningar är Liljecronas hem kort och går snabbt att läsa. Båda har klart övernaturliga drag även om Liljecronas hem utspelar sig omkring 300 år efter Herr Arnes penningar - men i 1800-talets Värmland var nog folk precis lika skrockfulla som i 1500-talets Bohuslän...

Annandag jul år 1800 kämpar sig den fattiga lilljäntan Nora, dotter till Marit i Koltorp, fram genom stormen tillsammans med sin mor och lillebror. De ska till en rik släkting för att gå på julkalas, och lilljänta vill inte gärna vända om hem när hon vet hur mycket gott som kommer att serveras på kalaset. Efter många om och men tar de sig dit, och väl på kalaset blir traktens prästfru intresserad av lilljänta och tar med sig henne för att arbeta på prästgården Lövdala. Hon ska bli lillpiga åt prästdottern Maja Lisa, prästfruns styvdotter.

När Nora kommer till prästgården känner hon att allt inte står rätt till, och redan andra natten hör hon prästdottern berätta en saga för sin gifta fostersyster, som är på besök: sagan om fröken Snövit och hur hennes söta far gifter om sig med en elak häxa till styvmor. Nora är inte helt på det klara med om det verkligen är sig själv Maja Lisa berättar om, men ganska snart förstår hon att prästfrun verkligen är en elak styvmor som mer eller mindre plågar livet ur sin styvdotter. Folket i socknen tycker inte heller om prästfrun och det viskas rentav om att hon egentligen är sjörået som förut bodde i den uttorkade sjön bredvid prästgården.

Jag tyckte i och för sig att Herr Arnes penningar var rätt ok den med, men Liljecronas hem tycker jag faktiskt var mycket bättre. Slutet snabbläste jag för jag var tvungen att så fort som möjligt få reda på hur det skulle gå, det var alldeles för jobbigt för mina nerver att läsa i vanlig takt. ;) Slutsatsen är iallafall att Liljecronas hem kan jag verkligen rekommendera.

Nu har jag bara Körkarlen kvar i min "tre böcker i en"-pocket. Den ingår visserligen inte i utmaningen, men jag kan ju knappast lämna boken utläst till en tredjedel, så den slinker nog ner den också i sinom tid.

4 kommentarer:

Boktokig sa...

Åh, nu blev jag sugen på att läsa den! Får se om jag kan få tag i den!

Lyran sa...

Liljecrona har jag faktiskt inte läst, fast Selma är en favorit.

Ann-Sofie på OOOFbok sa...

Ja, jag läste Herr Arnes penningar. Omläsning efter 30 år...Men jag är nöjd med min läsning och tackar så mycket för din "spark i rumpan" så att jag tog för.

Martina sa...

Lyran och Boktokig: ja, ni borde verkligen läsa den.

Ann-Sofie: varsågod!