Herr Arnes penningar är en av de två böcker jag valde ur Selma Lagerlöfs produktion till Skrivande svenskor. Det är en tunn liten bok, 82 sidor i min utgåva, och alltså mycket snabbläst.
Boken utspelar sig på 1500-talet, i ungefär samma område som Emilie Flygare-Carléns Rosen på Tistelön (jag tror till och med att några av ortsnamnen finns med i båda böckerna), dvs. Bohuslän, som på 1500-talet tillhörde Norge.
Den rike prästen herr Arne och hela hans husfolk på Solberga prästgård mördas av okända illgärningsmän, och kistan med silverpenningar blir stulen. Den fattiga fosterdottern Elsalill är den enda som överlever, och fiskmånglaren Torarin tar henne med sig hem till sin gamla mor i Marstrand. Elsalill sörjer förlusten av sin fosterfamilj, i synnerhet sin fostersyster, djupt, men en dag när hon står vid bryggan och rensar fisk med de andra kvinnorna dyker en ung skotte upp och pratar med henne. Sir Archie och hans vänner väntar på att isen ska gå upp så att de kan återvända till Skottland, men under väntetiden passar sir Archie på att bli närmare bekant med Elsalill.
Detta är en renodlad spökhistoria (vem var det som sa att Sverige inte hade några skräckförfattare innan John Ajvide Lindqvist?) där Elsalill dessutom måste brottas med det egna samvetet och sina moraliska övertygelser. Det är också det första jag läser av Selma Lagerlöf, om man inte räknar med Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, som jag läst stycken ur i diverse antologier samt i serietidningsformat. Jag tyckte väl kanske inte att Herr Arnes penningar var en fantastisk läsupplevelse, men den var absolut inte dålig, utan helt klart läsvärd.
Vi har också läst Herr Arnes penningar:
Theresans
Lyrans Noblesser
Violen
oof bok
Camilla
Barrbarnet
59 minuter sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar