Clive Cussler - Den heliga stenen

Nu börjar jag faktiskt känna mig lite övermätt på Clive Cussler. Den heliga stenen är den andra boken i Oregonarkiven, en ny serie där huvudpersonen heter Juan Cabrillo, en f.d. CIA-agent som numera arbetar för Bolaget, en sammanslutning av f.d. militärer och underrättelseagenter som kontrakteras för uppdrag som är alltför grannlaga för att den amerikanska regeringen ska kunna ta ta hand om dem själva.

Bolaget är helt enkelt en militär variant av NUMA och Juan Cabrillo (som trots sitt namn är blond och blåögd) är en nödtorftigt maskerad Dirk Pitt. Den stora skillnaden är väl att det inte ingår undersköna kvinnor med vilka Cabrillo har kärleksaffärer till höger och vänster - inte heller finns det en humoristisk side-kick. Språket känns annorlunda jämfört med Dirk Pitt-böckerna och Den heliga stenen påminner mer om "James Bond möter Tom Clancy" än de äventyrromaner som Cussler i vanliga fall producerar.

I Den heliga stenen hittar en ung arkeolog en gammal grotta på Grönland, utgrävd för 1000 år sedan av vikingen Erik den Röde (far till den Leif Eriksson som upptäckte Amerika). Grottan byggdes för att tjäna som helgedom åt en från himlen nedfallen sten - dvs. en meteorit - som bara råkar bestå av ett mycket radioaktivt ämne. När arkeologen rapporterar om sitt fynd bestämmer sig en islamsk fundamentalistgrupp sig för att stjäla meteoriten och använda den för att göra en bomb. Samtidigt är en amerikansk miljardär på jakt efter stenen för att använda den i sitt privata krig mot islam, och Juan Cabrillo och Bolaget blir indragna i härvan. Efter en halsbrytande jakt över halva jordklotet och samarbete med både CIA och MI5 når Cabrillo och hans team Saudiarabien där det heligaste av alla muslimska föremål, stenen i Kaba, står inför omedelbar förstörelse.

Och jag tror inte att jag på något sätt avslöjar något oväntat när jag skriver att Bolaget och de goda västerländska krafterna återigen triumferar...

Om inte Nick Hornby och grabbarna redan hade snott beteckningen "lad litt" för sina böcker (och jag misstänker faktiskt att det är fler kvinnor än män som läser Hornby...) så hade Clive Cussler annars varit en perfekt kandidat. Biljakter, veteranmotorcyklar, högteknologiska fartyg och helikoptar - det här är verkligen grabbigt i kvadrat.

Clive Cussler - Svart vind

Återigen hemfaller jag till läsning av osannolika ack-så-amerikanska action"thrillers". Men sånt behöver man också ibland!

I Svart vind är Dirk Pitt sr bara med på ett hörn, istället har hans barn Dirk jr och Summer huvudrollerna (i synnerhet Dirk jr, som numera har samma jobb som hans far hade en gång i tiden - chef för NUMA:s avdelning för speciella projekt). Handlingen kan sammanfattas som följer:

Under andra världskriget försökte japanerna anfalla USA med bomber fyllda med smittkoppsvirus. Tyvärr - för japanerna - misslyckades deras plan och ubåtarna med smittkoppsbomber försvann i havsdjupen. 60 år senare försöker en sydkoreansk företagsledare (som egentligen är en nordkoreansk spion) tvinga Syd- och Nordkorea till en återförening, och för att gå iland med detta hämtar han upp smittkoppsbomberna, modifierar dem och planerar att spränga dem över USA för att landet ska demoraliseras och inte kunna agera världspolis vid Nordkoreas maktövertagande. Till all lycka blir familjen Pitt, och med dem organisationen NUMA, inblandade, annars hade det alldeles gått åt helskotta...

Återigen vimlar det av ondskefullt hånleende skurkar, och det tycks vara populärt att meddela sig till varandra medelst väsningar. De lystna blickarna på Summers halvnakna kropp finns förstås också med på ett hörn, men begränsas tack och lov till ett tillfälle och endast ett par raders text. Intressant är också att Dirk jr har ärvt sin fars gröna ögon och svarta hår, medan tvillingsystern Summer har eldrött hår och grå ögon... båda är långa, men det verkar vara den enda likheten. Mendels lagar var tydligen inte så aktiva i det här fallet.

Och Clive Cussler är förstås med i egen hög person!

Clive Cussler - Djingis Khans hemlighet

Den senaste i raden av Clive Cusslers Dirk Pitt-romaner, och den andra som Cussler skrivit tillsammans med sin son Dirk (som fått ge namn åt huvudpersonen Dirk Pitt), är en klassisk äventyrs/actionroman i bästa Cussler-stil. I denna bok står världens oljeproduktion på spel, när den maktfullkomlige ättlingen till Djingis Khan bestämmer sig för att han vill bli Mongoliets (och världens) oljekung.

Dirk Pitt, numera chef på NUMA, och hans kompanjon Al Giordino befinner sig på ett forskningsfartyg i Bajkalsjön när en jordbävning inträffar. Det bildas en seichevåg (sjövarianten av en tsunami) som hotar att krossa fartyget och allt annat i sin väg, och endast genom ett rådigt ingripande av Pitt och Giordino lyckas man rädda inte bara det egna fartyget utan också ett oljeprospekteringsfartyg (långt ord!) med rysk-mongolisk-amerikansk besättning. Det blir upptakten till en farofylld historia där Pitt och Giordino som vanligt riskerar sina liv för the greater good. Pitts båda vuxna barn, Summer och Dirk, får också vara med på ett hörn.

Helt ok bok, inte Cusslers bästa kanske, men ända fram till slutet var den riktigt spännande. Jag blev dock lite less på den där klichén som (manliga) författare så ofta faller för - när den malaysiske piraten "lystet ser på Summers smidiga kropp" och så vidare. Gah! Kan det nån gång finnas med en - vacker - kvinna utan att det kastas lystna blickar och kanske rentav också hotas med våldtäkt? Skurkarnas "ondskefulla leenden", "elaka skratt" eller "hånfulla miner" känns även de ganska enerverande. De sista sidorna - efter de lystna blickarna - skummade jag bara igenom för att komma fram till (det extremt otroliga, men det är så det ska vara i Clive Cusslers böcker) slutet så fort som möjligt.

David Gibbins - Heligt guld

Heligt guld har fått mycket bättre recensioner än Gibbins debut Atlantis hemlighet, och det med rätta. Trots en aning långdragna dykarscener var den som Clive Cussler när han är som bäst, och det är inte dåligt =). För att citera York Evening Press (från www.davidgibbins.com):

‘An exciting mix of fact and fiction, with shades of Clive Cussler and Indiana Jones.’

Jajamän. Mer äventyr till folket! Och (frankly, my dear), den här historien är betydligt mer trovärdig (fast naturligtvis inte trolig) än Atlantis hemlighet... Jack Howard och hans evige vapendragare Costas befinner sig med IMU (Internationel Maritime University, som Jack grundat för ett tiotal år sedan) vid Gyllene Hornet, det vill säga en del av Bosporen precis utanför Istanbul, och letar efter en sjunken guldskatt från 1200-talet (resterna efter korsfararnas plundringståg av dåvarande Konstantinopel år 1204), när de får ett meddelande från Jacks gamla vän, historikern Maria de Montijo, som har gjort ett remarkabelt fynd. I The Chained Library som hör till Heresfordkatedralen i England har hon hittat ett lönnrum med gamla handskrifter från 1100- och 1200-talen, bland annat orginalet till den berömda Mappa Mundi, en världskarta från 1200-talet. På detta orginal finns otroligt nog Vinlands kust utmärkt - och en anteckning om att vikingen Harald Hårdråde rest dit, efter Leif Eriksson, med "Miklagårdsskatten".

Jack och hans vänner listar snabbt ut att "Miklagårdsskatten" är menoran, den sjuarmade lampan i rent guld, från det judiska templet i Jerusalem som erövrades av romarna under det judiska kriget år 70 e.Kr. Romarna plundrade templet och tog med sig menoran, skådebrödsbordet, förlåten till templet och en mängd andra skatter till Rom. Några århundraden senare skeppades menoran till Konstantinopel, och där försvann den ut ur historien. Nu har de fått svaret på vad som hände. Harald Hårdråde, som ledde den bysantinske kejsarens "väringagarde" (ett garde bestående av nordmän), stal menoran, kidnappade en bysantinsk prinsessa och försvann!

Detta leder Jack och Costas på en skattjakt över halva den (under vikingatiden) kända världen. Men mot sig har de en ytterst farlig, hemlig organisation, med anknytningar både till 1000-talets vikingar och 1900-talets nazister...

Jag kan bara hålla med York Evening Press. Det här är äventyr på högsta nivå, och det bästa av allt är att alla de händelser och föremål som nämns verkligen har hänt och funnits i verkligheten. David Gibbins har bara gjort sin egen lilla twist på det hela och broderat ut historien där inga historiska belägg finns (även om han förstås har missuppfattat en del fakta om vikingarna!). Nu väntar jag med spänning på den svenska översättningen av hans tredje roman, The Last Gospel (eller, i USA, The Lost Tomb). Är det Jesu grav man letar efter den här gången månne?

David Gibbins - Atlantis hemlighet

Som jag trodde. En Clive Cussler-kopia. Dock är det lite uppfriskande att hemligheten som åsyftas inte rör kristendomen (i bästa Da Vinci-kodenstil) utan den mytomspunna staden Atlantis, som utmålas som civilisationens vagga.

Marinarkeologen Jack Howard och hans kollega Costas (grek, inte italienare som Giordino eller mexikan som Zavalas - se tidigare inlägg om Det blå guldet) har precis hittat ett sjunket minoiskt skepp med märkliga graverade guldplattor när de blir kontaktade av en egyptolog som som vid utgrävningen av en nyupptäckt grav i Egypten finner ett remarkabelt dokument med en text som verkar anspela på det mytiska Atlantis. Ganska snart inser Jack Howard och hans team att guldplattorna från skeppsvraket och dokumentresterna från den egyptiska graven har ett samband - de leder vägen till det riktiga Atlantis. Vägen dit kantas dock av faror, särskilt i form av en antiksamlande rysk krigsherre vid namn Aslan, som inte bara är ute efter Atlantis skatter utan också vill ha tag på en rysk ubåt lastad med kärnvapen som sjönk flera år tidigare, mitt i resterna av det sjunkna Atlantis...

Kontentan av det hela är en ganska medioker, men ändå relativt underhållande, äventyrsberättelse i bästa Clive Cusslerstil - lite pratigare och lite mer vetenskaplig dock (David Gibbins är själv marinarkeolog), men precis lika osannolik; storyn är väldigt lik Cusslers Isstaden. Uppföljaren Heligt guld har dock fått betydligt bättre recensioner, så den ska jag läsa så fort jag får tillfälle.

Clive Cussler - Det blå guldet

Som jag skrev i ett tidigare inlägg: action-Harlequinroman för män. And I like it =).

Det blå guldet har inte Cusslers vanliga hjälte Dirk Pitt med side-kicken Al Giordino i huvudrollen, utan istället dyker en annan NUMA-agent upp, Kurt Austin med side-kicken Joe Zavala. Austin är lång, muskulös och platinablond där Pitt är lång, mager och svarthårig. Båda har dock gröna ögon och en förförande charm. Al Giordino är italienare, Joe Zavala mexikan. Alltså, duon Pitt/Giordino är i grund och botten samma personer som kombon Austin/Zavala. Det känns betryggande.

I vanlig ordning hotas världen av en ondskefull superskurk (James Bond, någon?), i detta fall en blond, sjufots, totalt vansinnig vikingakvinna vid namn Brynhild Sigurd, som vill ta över jordens vattentillgångar. Austin och Zavala måste stoppa henne, med hjälp av den undersköna doktor Francesca Cabral (som precis har räddats från en tio år lång fångenskap hos sydamerikanska indianer, vilka dyrkat henne som en gudinna). Låter det osannolikt? Jajamän, men så är det också Clive Cussler... det enda jag är förvånad över är att Cussler inte skrivit in sig själv som han brukat göra i alla Pitt/Giordino-böckerna.

Clive Cussler producerar kanske inte de mest välskrivna eller orginella historierna (och förutsägbara som f*n är de också), men de är helt klart underhållande. Testa själva så får ni se.