Neil Gaiman - Stjärnstoft

Ja, jag kallar den Stjärnstoft eftersom min pocketutgåva har den titeln (den har stått, oläst, i min bokhylla i gud vet hur många år), men jag vet minsann att de nya svenska utgåvorna har fått behålla den engelska titeln Stardust. Det är filmens fel förstås. Eller fel och fel, jag gillar faktiskt filmen, men eftersom jag såg den innan jag läste boken så har boken fått stå ut med en hel del jämförelser.

Vad ska jag säga? Ja, till exempel att jag tycker att boken är både bättre och sämre än filmen. Jag antar att handlingen inte är helt obekant för de flesta: den lilla byn Wall ligger alldeles bredvid en mur som skiljer det riktiga England från Älvalandet, och kontakt mellan de två världarna kan bara ske vart nionde år, på den stora marknaden. Den unge Dunstan Thorn förälskar sig i en ung älvkvinna på denna marknad, och nio månader senare lämnas ett nyfött barn på Walls sida av muren. Detta barn, Tristran (som utan att veta om det alltså är hälften människa, hälften... något annat) växer upp, och lovar en dag sin älskade Victoria att hämta en fallande stjärna åt henne. Stjärnan föll på Älvalandets sida och Tristran beger sig på jakt efter den. Men stjärnan är inte det han tror att den är, och han är inte heller den enda som jagar den.

Jag tyckte mycket om språket i boken (fastän jag läste den i översättning) och jag blev inte lika... irriterad på boken som jag stundtals blev på filmen (när folk är för korkade för sitt eget bästa får jag lust att strypa dem, vare sig det är en bok eller film. Eller i verkligheten, för den delen). Men å andra sidan saknades det en del scener och karaktärer i boken som jag verkligen gillade i filmen, till exempel den fjolliga blixt-piratkaptenen och hans dans med fjäderboor =).