24 januari 2008

Julia Wallis Martin - Porträtt i sten

En relativt medelmåttig dussindeckare, skulle jag vilja påstå.

För 20 år sedan försvann Helena Warner, en ung och vacker studentska, och Bill Driver, polisen som hade hand om fallet, var övertygad om att hennes pojkvän mördat henne. Eftersom hennes kropp aldrig hittades var han tvungen att lägga ner fallet. Nu har två dykare hittat en kropp i ett hus som ställt under vatten (verkar vara vanligt i England att alla vattenreservoarer har små byar på bottnen), och Driver - som nu är pensionerad - är övertygad om att det är Helena Warner, och att hennes pojkvän och två bästa vänner har samarbetat i alla dessa år för att skydda mördarens identitet. Driver beger sig till den lokala polisen för att erbjuda sin hjälp med fallet.

Slutet är en smula överraskande och boken är faktiskt ganska välskriven, men tyvärr har översättaren sjabblat en hel del och man märker att mycket är direktöversatt (vilket ger en del märkliga meningsbyggnader och så vidare). Men trots att den på inget sätt känns orginell så är det ändå ett ganska ok tidsfördriv.

Inga kommentarer: