9 januari 2008

Dålig, dålig, dålig

Jane Austen får ursäkta, men Northanger Abbey är verkligen rent skräp. Jag orkade med drygt 100 sidor och mer blir det inte. Usch. Inte vill jag se filmversionen som går på tv imorgon heller, det var helt enkelt alltför uselt.

9 kommentarer:

C sa...

Den har jag inte läst, men skrev just en c-uppsats på Sense and Sensibility. Läs den i stället!

Martina sa...

Jo, den har jag läst, och Stolthet och fördom och Övertalning.

C sa...

Vilken gillade du bäst? Jag har bara läst S and S av Austen.

Anonym sa...

Övertalning (Persuasion) är helt klart favoriten.

Country Girl sa...

Ja, men visst är väl Northanger Abbey en konstig avvikelse från Austens övriga smarta romaner? Jag fattar inte vad hon sysslade med. Jag har inte riktigt koll på om den skrevs före de andra (en tonårssynd) eller efter, typ om hon blev lite dement...

Anonym sa...

Den kom ut 1818 (dvs efter hennes död), men kan ju varit skriven långt innan det... enligt Wikipedia är den "en drift med gotiska romaner", det kanske är därför den är som den är.

Country Girl sa...

Hmm. Driften blev inte helt lyckad.

Fröken Nina sa...

Jag har inte läst den, men spelade in den igår. Tänkte kolla båda filmatiseringarna nu i helgen.

Ann sa...

Den är liksom alla Jane Austens romaner starkt ironiserande, men hon lyckas mycket bättre i de andra. Den publicerades sist mest på grund av att förläggaren som köpt den vägrade ge ut den eller sälja rättigheterna tillbaka till Jane när hon ville ge ut den själv efter att hennes andra böcker fått en del uppmärksamhet och renderat en del pengar. Den var den första bok hon fick antagen, även om Stolthet och Fördom och Förnuft och känsla redan fanns som tidiga utkast (Förnuft och känsla under titeln Ellinor and Marianne). Sedan är det ju omtvistat vilken bok hon började på först, men Northanger Abbey är i vilket fall ett tidigt exempel på Austensk humor i sin vassaste (men inte helt lyckade) form.