Scott Lynch - Rött hav under röd himmel

Rött hav under röd himmel är andra boken om Locke Lamora och hans kumpan Jean Tannen, mer om första boken här, i en planerad serie om sju böcker - men det tror jag på när jag ser det. Tredje boken har blivit uppskjuten i det oändliga, man kan inte låta bli att misströsta lite och undra om Lynch drabbats av allvarlig skrivkramp.

I denna bok har Locke och Jean flytt från Camorr till stadsstaten Tal Verrar där de sätter igång en mycket långdragen och komplicerad kupp (som får Leverage-gänget att se ut som en bunt treåringar i jämförelse) mot ägaren till Val Terrars ökända "kasino" Syndspiran. Eftersom de har retat upp ett icke föraktligt antal människor i Camorr blir de dessutom lite nu och då utsatta för mordförsök.

På grund av omständigheter de inte kan kontrollera över blir Locke och Jean tvingade att bege sig ut på Mässingshavet för att locka traktens pirater att ställa till med lite bråk. Tyvärr kan ingen av dem så mycket som skilja på babord och styrbord, så det projektet går inte riktigt som det var tänkt. Istället stöter de på piratkaptenen Zamira Drakasha, en av de hårdaste piraterna på Mässingshavet.

Nånting som jag störde mig på när jag läste var alla motgångar Locke och Jean ständigt stötte på. Till slut kändes det mest som "nej, inte NU IGEN!" när det hände nåt - ja, jag vet att allting kan ju inte gå som smort men man tycker väl att EN plan kan få lyckas utan en massa extra vändningar nån gång ibland? Men inte.

Förutom det så gillar jag. Det är uppfriskande att kvinnor och män är lika mycket värda, till skillnad från i många andra (mestadels medeltidsinspirerade) fantasyromaner. I Locke Lamoras värld kan kvinnor bli slagskämpar (livvakter, soldater m.m.), affärsidkare, piratkaptener. Det anses till och med otursamt att inte ha minst en kvinnlig officer ombord på ett skepp! Det är också trevligt att det inte hymlas med sex, som i t.ex. Eddings böcker, och med sex menar jag både hetero- och homosex - båda anses naturligt.

En liten invändning har jag mot Lynchs sätt att göra sig av med en karaktär som är viktig i den här boken men som han förmodligen tyckte skulle vara besvärlig att ha med senare i serien; det kändes lite väl "bekvämt" att personen i fråga, tja, försvann ur handlingen. Men i övrigt - Rött hav under röd himmel rekommenderas varmt.