23 september 2009

J. K. Rowling - Harry Potter och dödsrelikerna

Eftersom jag antagligen är den sista i världen att läsa Harry Potter och dödsrelikerna så tror jag inte att jag behöver skriva nåt om handlingen i den sjunde boken om Harry Potter. Iallafall inte mer än att Harry fyller sjutton år, vilket betyder att han får utöva magi utanför Hogwarts, och därigenom kan påbörja sitt livs viktigaste uppdrag.

Och om det nu mot förmodan är nån som INTE läst boken så vill jag inte avslöja mer än så - jag lyckades faktiskt undvika i princip alla spoilers ända fram till nu så jag vill inte förstöra för nån annan.

Hittills har jag tyckt bäst om första boken (Harry Potter och de vises sten) eftersom det är där trollkarlsvärlden och Hogwarts presenteras, samt femte boken (Harry Potter och Fenixorden) eftersom den är betydligt mörkare än de andra böckerna. Men nu måste jag faktiskt ändra uppfattning i frågan; den bästa boken är utan tvekan den sista. Trots att den utspelar sig under en kortare tidsperiod (så kändes det iallafall) innehåller den så mycket mer, och karaktärerna är så mycket mer utvecklade än i de tidigare böckerna. Det kan ju ha nåt att göra med att Harry, Ron och Hermione är äldre, rentav myndiga, nu och kan fatta egna beslut.

På nåt sätt känns det som att även läsarna är äldre, de som började läsa böckerna när den första gavs ut är idag åtminstone 17-18 år. Jag förstår naturligtvis att det finns både yngre och betydligt äldre läsare, men det är som att Rowling tänkte sig att hennes läsare började som 11-åringar och sedan följde Harry genom åren på Hogwarts så att de slutar som 17-åringar tillsammans med honom.

Jag förstås varför det förmodligen blir två filmer istället för en av den sista boken, för jag fattar inte hur de skulle kunna få in allt relevant i bara en film även om den skulle vara 2.30 lång... Däremot finns det ju en hel del som kommer att behöva klippas bort i filmerna, Fleur och Billy till exempel (hur de nu ska lyckas med det).

Ja, hur som helst. Nu har jag iallafall läst hela serien och behöver inte längre vara rädd för spoilers, och jag kan se de sista filmerna när de kommer. Apropå filmerna så tyckte jag faktiskt att Halvblodsprinsen var bäst hittills, trots att så många Potter-fans varit besvikna. Det kanske är det som är hemligheten - jag är inget die-hard Potter-fan; jag gillar böckerna, men filmerna har aldrig varit mer än ok.

Inga kommentarer: