Peter Robinson - Kall som graven

Hade jag inte vetat att Kall som graven kronologiskt sett hör hemma mellan En ovanligt torr sommar och I ondskans spår så hade jag nog blivit väldigt förvirrad när jag läste den. Banks och Sandra är ännu inte formellt skilda, Annie är fortfarande lite över trettio och i denna bok introduceras Winsome Jackman och Kevin Templeton som hängt med sen dess. Men av nån anledning hoppades denna bok alltså över när Robinson började översättas till svenska.

I Kall som graven får man då äntligen läsa om fallet som det hintats om flera gånger i de senare böckerna, nämligen det som handlar om polismästare Jimmy Riddles dotter Emily. (Av nån anledning har jag för mig att hon hette Susan, jag tror att hon kan ha kallats det i nån av de senare böckerna? Eller inbillar jag mig?)

Banks får uppdraget att, inofficiellt, resa till London och leta rätt på Riddles förrymda sextonåriga dotter, som visar sig ha hamnat i ganska dåligt sällskap. Efter att ha utgett sig för att vara Emilys far inför hennes före detta pojkvän och en väninna, som känner Emily som Louisa, hittar Banks henne hemma hos en ökänd gangster och det visar sig att hon är hans flickvän. Efter många om och men får Banks med sig Emily hem, och sedan tror han att saken är ur världen - men där bedrog han sig.

Förutom det lilla sidospåret där Annie konfronterar en av männen som våldtog henne innan hon förflyttades till Yorkshire (jag avskyr allt som har med våldtäkter att göra i böcker och filmer, och bara antydan om en nära förestående våldtäkt kan få mig att sluta läsa en bok) så är det en lika bra Banks-deckare som vanligt, och jag fattar inte alls varför den blev föregången när böckerna började ges ut på svenska. Trodde förlaget att den inte skulle sälja (och varför översattes den i så fall överhuvudtaget?), eller var det bara en miss i planeringen? Den handlar ju faktiskt om en hel del saker som är viktiga för huvudpersonernas utveckling, så det hade helt klart varit listigare att peta in den där den hörde hemma.