Tid att dö är en i raden av Deavers Lincoln Rhyme-deckare, och den introducerar även Kathryn Dance, en FBI-agent från Californien (herregud, jag kan verkligen inte skriva det ordet utan att nästan skriva Californication) som är expert på kinesik (på ett ungefär, läran om att tolka kroppsspråk och fysiskt beteende). Kathryn Dance förekommer sedan på egen hand i Blunddockan.
En seriemördare härjar på Manhattan. Han kallar sig själv Urmakaren, och hans signatur är att lämna en gammalmodig klocka bredvid liket, tillsammans med en dikt. När Rhyme och Sachs blir inkopplade på fallet har han dödat två människor på värsta tänkbara sätt, och det har han uppenbarligen tänkt fortsätta med. Agent Dance befinner sig i New York efter att ha hållit ett föredrag i ämnet kinesik, och i egenskap av förhörsexpert blir även hon inblandad i fallet med Urmakaren.
Samtidigt har Sachs fått sin första egna utredning som kriminalare - ett dödsfall som först ser ut som självmord, men som Sachs ganska snart misstänker är mord. Problemet är bara att spåret leder till en korruptionshärva inom polisen...
Tid att dö var en helt ok deckare, spännande precis som alla Deavers böcker är även om jag fortfarande föredrar I samlarens spår, min första bekantskap med Deaver och även den första boken med Lincoln Rhyme. (De flesta har nog också sett filmen med Denzel Washington och Angelina Jolie.) Det är också roligt att Deaver introducerar en ny person som sedan får en helt egen bok (och kanske flera, så småningom). Kathryn Dance är en sympatisk person och kinesik är en fascinerande vetenskap, och väldigt intressant när den används i förhörssammanhang.
Nu är jag faktiskt väldigt sugen på att läsa Blunddockan.
Stjärnfall över Åstol
10 timmar sedan
4 kommentarer:
Jag har också I samlarens spår som klar favorit. Ingen av hans senare har nått upp till riktigt samma nivå, tycker jag. Någon är direkt kass.
Men, nu till min fråga. Finns det någonting i böckerna som antyder att Rhyme är färgad? När jag läste dem såg jag en vit man framför mig vilket får mig att tro att det inte nämns alls. Min man hävdar att Rhyme är färgad även i böckerna. Vet du?
Inte för att jag har några som helst invändningar. Jag är löjligt förtjust i Denzel W. Men jag vill gärna ha rätt.
I böckerna är Rhyme mest troligt vit - det nämns faktiskt i "I samlarens spår". Inte rent ut, men när Sachs hjälper Thom med Rhymes intimhygien efter att han fåt nån sorts anfall så ser hon hans "bleka penis"...
Yes! Seger. Det ska jag minsann leta upp och gnugga i makens nylle.
Vi är en aning tävlingsinriktade...
Tack!
Visst är det förresten tråkigt att Thom inte fick vara med i filmen?
Är han inte det? Det var så länge sen jag såg filmen att det hade jag glömt bort...
Skicka en kommentar