Chris Powling - Trasdockan

En pojkes berättelse om trasdockan Trask, som han fick av sin mamma som barn. Trask och Robbie var oskiljaktliga i många år, men när Robbie var tvungen att börja lämna Trask hemma istället för att ta med sig honom till skolan hände något.

Trask blev arg.

Robbie börjar hitta honom i sin lunchlåda, i ryggsäcken, i gymnastikpåsen. Trots att Robbie grävt ner Trask, spikat fast honom i golvet, lagt honom i frysen och vidtagit en massa andra åtgärder för att bli av med Trask vägrar han hålla sig borta. Till slut måste Robbie ta till en desperat åtgärd.

Också från Argasso förlag, ursprungligen Barrington Stoke. En extremt lättläst bok, och kort, bara omkring 50 sidor. Den här var dock inte lika bra som Besökaren (se nedan), den kändes alltför enkel men är antagligen jättebra till lite mer lässvaga ungdomar som gillar spännande böcker. Trasdockan Trask är ändå ganska otäck.

Ann Halam - Besökaren

Besökaren handlar om 15-årige Tom som är väldigt tjock och älskar mat. Han ska få göra praktik på sin pappas jobb, Laboratoriet, en hemligstämplad forskningsanstalt där Toms pappa är säkerhetsvakt. Tom föreställer sig att han ska få en uniform och gå runt och patrullera tillsammans med sin far.

Första dagen blir dock en stor besvikelse. Tom är för tjock för uniformen och får istället en ful heltäckande skyddsdräkt, och han får inte ens patrullera utan måste sitta hela dagarna och arkivera papper. Som om det inte var nog gör hans flickvän slut med honom eftersom hon egentligen inte tycker om honom för att han är för tjock.

Tom är fruktansvärt nere och när han hittar en bortglömd chokladböna på golvet i arkivrummet funderar han starkt på att äta den. Han tycker att den liksom viskar åt honom - "ät mig". Men när han gör det händer nånting oväntat.

Bra bok, lättläst (från Argasso förlag som ger ut många bra ungdomsböcker; på engelska är den utgiven av Barrington Stoke som ger ut massor av välskrivna och lättlästa ungdomsböcker) och spännande. Jag tror att många ungdomar som känner sig utanför, bl.a. på grund av fetma, skulle kunna känna igen sig i den här boken samtidigt som det är en väldigt spännande, tja, science fiction faktiskt.

K. G. Johansson - Varning: Framtid

En av bibliotekarierna på "jobbet" satte Varning: Framtid i händerna på mig idag: "här, läs den här och säg om du tycker att det funkar med lättläst science fiction". Mitt svar? Jajamän, det funkar hur bra som helst.

Varning: Framtid är alltså en bok från LL-förlaget och det är en "originalbok", dvs. en bok skriven som lättläst redan från början, och den skulle lika gärna kunna ses som en sorts - eller två sorters, för det är två noveller samlade i en bok - långdikt och rent typografiskt ser den nästan ut så också.

Den första novellen/kapitlet/delen handlar om Peter, som sitter i fängelse för några mord som han hävdar att han inte begått. Han får chansen att slippa ut ur fängelset mot att han sitter med på ett förhandlingsmöte med ett japanskt företag som sägs ha en cybernetisk människa som förhandlare. Om Peter lyckas undvika att bli förälskad i den cybernetiska, otroligt vackra japanskan kommer han bli frisläppt.

I del nummer två blir en receptionist på Grand Hotel förälskad i en av gästerna, en Lysande. Så kallas de som blivit "förbättrade" med Janssenlymfan, ett ämne som gör dem starkare, intelligentare, vackrare än vanliga människor - och dessutom mycket mer långlivade.

För mig gick boken väldigt fort att läsa, kanske en kvart. Men det betyder verkligen inte att den är dålig eller alltför enkel. Jag gillar språket, och handlingen är väldigt intressant; det är en bok som man kan sätta i händerna även på väldigt läsovana människor och de kommer att gilla den. Det är jag helt övertygad om.

(Förresten, jag har haft K. G. Johansson som lärare i en kurs på Musikhögskolan i Piteå. Fun fact.)