Visar inlägg med etikett Steampunk. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Steampunk. Visa alla inlägg

10 juli 2011

George Mann - The Immorality Engine

Detta är den tredje boken i serien Newbury & Hobbes Investigation och som jag har väntat och väntat - och väntat lite till - på att den skulle ges ut och skickas till mig, eftersom jag förhandsbeställde den för omkring 1½ år sedan.

I The Immorality Engine har sir Maurice Newbury dekat ner sig fullständigt; han tillbringar sina dagar i diverse opiumhålor och försummar både sitt jobb och sina vänner. För att slutligen rycka honom tillbaks till verkligheten beslutar sig hans assistent miss Veronica Hobbes och hans gamle vän sir Charles Bainbridge vid Scotland Yard för att ett intressant fall är den bästa medicinen. Ett ypperligt tillfälle presenterar sig när juveltjuven Edwin Sykes hittas död - samtidigt som juvelstölderna med hans signatur fortsätter...

Newbury, som är expert på det ockulta, samlar motvilligt ihop sina själsförmögenheter och tar itu med fallet. Det leder honom till en exklusiv herrklubb med arthurianska ideal, till en komplott mot drottningens liv och till Amelia Hobbes, Veronicas sjuka syster som vårdas av drottningens egen livmedikus doktor Fabian. Denne hävdar att hans behandling är det enda som kan rädda Amelia men Newbury och Veronica börjar snart misstänka att doktor Fabian har andra, mörkare, planer för sin patient.

George Mann blir bara bättre och bättre; han har hittat sin nisch i och med Newbury & Hobbes-böckerna och jag hoppas att serien fortsätter i många böcker till!

23 maj 2010

George Mann - Ghosts of Manhattan

The world´s first steampunk superhero!

Hur kan man inte gilla den taglinen? Ghosts of Manhattan hör inte till Newbury & Hobbes-serien utan är helt fristående (även om jag faktiskt misstänker att det kan komma uppföljare). Den utspelar sig 1926 i ett New York där bilarna drivs av kol och ånga, och en ny sheriff är i stan - The Ghost. Utrustad med jetdrivna stövlar och allehanda vapen tar han sig an superskurken The Roman, vars onda planer hotar att förstöra staden. The Ghost slår sig så småningom ihop med en kommissarie i New York-polisen och målet är inte bara att rädda staden utan kanske främst att rädda en kvinna, jazzsångerskan Celeste.

Det låter hemskt cheesy men är mycket bättre än man tror. Visserligen inte lika bra som Newbury & Hobbes, men fortfarande bra. Jag gillar samarbetet mellan The Ghost och kommissarie Donovan vid NYPD och hela idén med de jetdrivna skorna och alla mystiska vapen (exploderande kaststjärnor and what have you) är väldigt rolig. Det jag har lite synpunkter på är att den övernaturliga biten dyker upp så fruktansvärt sent i boken, och det kommer nästan inga hintar i förväg utan upplösningen blir väldigt abrupt och i princip allt förklaras först i sista kapitlet.

Jag tror iallafall att det mycket väl kan komma en uppföljare; det läggs upp för en sån på slutet och om det gör det så kommer jag definitivt att läsa den.

30 januari 2010

George Mann - The Osiris Ritual

The Osiris Ritual är den andra boken i serien Newbury & Hobbes Investigations (mer om första delen här).

Några månader efter händelserna i The Affinity Bridge får sir Maurice Newbury och hans assistent Veronica Hobbes ett nytt fall på sitt bord. Ett antal unga flickor har försvunnit från flera småstäder runtomkring London och sir Charles Bainbridge vid Scotland Yard tror först att det är något ockult med i spelet. Newbury avfärdar fallet som varande helt utan övernaturliga drag och tappar därmed intresset, medan Veronica träget arbetar vidare i sökandet efter flickorna.

Newbury blir istället inbjuden till en fest hos lord Winthrop, en fest där höjdpunkten är avtäckandet av en mumie som lord Winthrop och de andra medlemmarna i hans expedition nyligen funnit vid en utgrävning i Egypten. Detta blir upptakten till ett synnerligen otäckt fall där en övertro på ockultism och tusenåriga ritualer spelar en stor roll.

Fortfarande mycket ånga och kugghjul; det förekommer automatons och u-båtar samt små ångdrivna enpersonsfordon förutom de vanliga luftskeppen förstås. Drottningens privata läkare, Dr. Fabian, är ett geni som med mekanisk hjälp kan upprätthålla en människas liv långt efter det att döden borde ha inträtt, och överhuvudtaget är sökandet efter evigt eller åtminstone ett extremt långt liv grundtemat i boken. Slagsmålsscenerna är kanske en smula för långa och detaljerade (det var de i The Affinity Bridge också) men i övrigt så gillar jag! Det är en spännande och välskriven berättelse (med många blodiga lik) som utvecklar karaktärerna på ett bra sätt - och så är det ju steampunk i ett victorianskt London förstås. ;) What´s not to like?

Ja, kanske det faktum att jag nu måste vänta över ett halvår på att nästa del ska komma ut...

3 november 2009

George Mann - The Affinity Bridge

En zombie-steampunk*! Det hör inte till vanligheterna.

The Affinity Bridge utspelar sig i drottning Victorias London, hösten 1901 (ett halvår efter att drottningen dog i verkligheten, apropå ingenting, men man kan ju inte låta såna petitesser stoppa en - drottningens liv upprätthålls följaktligen med mekaniska metoder). Några månader tidigare har en fruktansvärd pest nått England från Indien och offren, som kallas revenants, blir som levande döda. Deras hud och kött ruttnar och dör, läker inte om det blir skadat, och de drabbas av ett blodtörstigt vansinne och hunger. Zombies, med andra ord, som smittar genom att bitas. Det är någorlunda säkert att gå ut dagtid, men på natten, i dimman, måste man hela tiden vara på sin vakt.

Sir Maurice Newbury, gentleman, historiker och agent för kronan, arbetar tillsammans med polisen för att lösa en rad våldsamma mord i de fattigare delarna av staden. Det ryktas om att mördaren är "den lysande bobbyn", spöket efter en mördad polisman som är ute efter hämnd, och trots att Newbury inte är vidskeplig anser han att den vinkeln är lika god som någon annan. Men innan Newbury och hans vän och kollega, överkommissarie sir Charles Bainbridge vid New Scotland Yard, lyckats hitta mördaren får Newbury nya order av drottningen: han ska ta reda på varför luftskeppet The Lady Armitage störtat mitt i Finsbury Park. Tillsammans med sin assistent miss Veronica Hobbes beger han sig ut på något som visar sig bli ett av de farligaste uppdrag han någonsin haft.

Steampunk är så oerhört fascinerande, det är en av mina favorit-settings i både böcker och filmer. Det är en värld där den industriella revolutionen tagit en bakväg och istället för att drivas av olja så drivs allting av ånga, och trots att tiden (oftast) är sent 1800- eller tidigt 1900-tal så finns det osannolika uppfinningar som datorer - eller åtminstone en sorts datorer, intelligenta maskiner i mässing och trä med många kugghjul. Tänk Jules Verne; han skrev steampunk, men på hans tid kallades det för science fiction för det var så man tänkte sig framtiden. Med ånga och kugghjul.

Eftersom jag älskar steampunk så mycket så kanske min uppfattning om The Affinity Bridge blivit lite för rosaskimrande, men hur som helst så gillar jag den verkligen. Sir Maurice Newbury (som jag tycker borde kallas sir Maurice av författaren, men som Mann envisas med att kalla Newbury vilket är ett av de största felen med boken som jag ser det) påminner en hel del om Sherlock Holmes - lika intelligent och bra på att dra slutsatser, men kanske något smidigare i sällskapslivet och inte lika skygg för kvinnor... De har även olika drugs-of-choice, Holmes väljer kokain och sir Maurice laudanum.

Assistenten miss Hobbes, som dels är sir Maurices forskningsassistent i historiska sammanhang och dels hans junior partner i, tja, detektivbyrån kan vi kalla det, är en tuff ung dam som visserligen går i långa kjolar men inte är borttappad när det gäller, och hon är lika intelligent som sin arbetsgivare - men eftersom tiden är som den är får hon ständigt tampas med folk som kallar henne "damen" eller "lilla vän" och vill säga åt henne att sluta bry sitt söta huvud med de där sakerna... Så lite "kvinnosaksfrågor" smyger sig in i texten här och där.

Anyways. Jag gillade så mycket att jag genast var tvungen att beställa del två, The Osiris Ritual, och nu vet jag inte hur jag ska göra: läsa tvåan genast och sen vänta i nästan ett år på att del tre kommer ut, eller dra på tvåan lite så att jag inte behöver vänta lika länge på nästa del?

*Se här.

P.S. Omslaget glittrar!