En debatt som jag inte gett mig in på särskilt mycket är den om att läsa på orginalspråk (och när det gäller svenskar så betyder det oftast "svenska eller engelska", för hur många är det egentligen som kan ett eller flera språk till, iallafall tillräckligt bra för att läsa en hel bok?)
Jag har hittat gamla inlägg i debatten hos Boktipset, Vixxtoria och Lyran som alla tre anser att svenskar i allmänhet överskattar sin språkbegåvning alternativt att det ju är behjärtansvärt att stödja svenska översättare som gör ett hästjobb med att översätta allt det (icke-svenskspråkiga) som ges ut på svenska förlag. Och jag håller med dem - det finns nyanser man inte uppfattar om man läser på ett annat språk än sitt eget, ja, om man nu inte är väldigt bra på t.ex. engelska. Jag har dock läst tillräckligt mycket engelska (12 år i grundskolan samt 20 poäng på universitetsnivå, borträknat all kurslitteratur i andra univ. kurser som är på engelska) för att veta att jag inte talar språket flytande och jag hävdar heller aldrig att jag gör det när jag söker jobb etc. Däremot talar jag nog bättre engelska än väldigt många andra, och förstår mer (talad och skriven engelska) än många andra - min närmaste bekantskapskrets, nästan uteslutande bestående av universitetsstuderande, rollspelare, datornördar med mera, undantagen.
Jag har dessutom läst franska, spanska och japanska, men kan numera endast beställa en öl på spanska, läsa enklare text på franska (mycket hjälpsamt när man läser Dorothy Sayers böcker) samt uttrycka förvåning på japanska: so desu ka (jag kan säga en del annat också, som tack, hur mår du, vi ses senare, ursäkta, gulligt, hej och hejdå). Men jag skulle aldrig ge mig på att läsa en hel bok på nåt av dessa språk, och tackar alltså gudarna för svenska översättare för att de översätter från spanska, franska, japanska, arabiska, italienska, mandarin och alla andra språk som jag inte kan. Jag kan förresten säga tack, vad kostar det och vad är klockan på finska också, men det är ju inte heller riktigt tillräckligt för att läsa Sofi Oksanen på orginalspråk...
För inte så länge sen var jag inte heller så pigg på att läsa böcker på engelska, trots att det är ett språk jag kan, mestadels för att jag tyckte att det var besvärligt och för att jag ansåg att det en översättare eventuellt missade (av t.ex. ordlekar) skulle jag lika gärna kunna missa om jag läste på engelska.
MEN, och det här är ett stort men, här kommer min främsta invändning mot att inte läsa på engelska eller andra språk man kan utöver svenska - det är så mycket som INTE översätts! Speciellt inom "smalare" (världs-) litteratur eller de genrer jag helst läser, nämligen fantasy, science fiction och skräck. Svenska förlag verkar ha bestämt sig för att fantasy är för ungdomar - eller åtminstone för att det bara finns en sorts fantasy, nämligen Tolkien-varianten a. k. a. high eller epic fantasy - att science fiction inte säljer i Sverige, om den inte är skriven av Margaret Atwood och förklädd till (möjligen dystopisk) "roman", och att ingen svensk läser nån annan skräck än Stephen King och Dean Koontz. Tittar man på t.ex. SF-bokhandeln så svämmar det över av engelskspråkig fantastik men det är rätt tunt med titlar på svenska, vare sig det är översatt eller inte. Till och med icke-engelskspråkig fantastik tvingas man ibland läsa på engelska eftersom den bara finns översatt till det språket, och det gillar jag verkligen inte. Då är det ju inte bara ett filter mellan författarens text och en själv, utan två - dels en översättare och dels en själv, som inte läser på modersmålet.
Vad jag vill säga är alltså att så länge svenska förlag inte vågar ge ut fantastiken på svenska (det finns ju en del exempel på fantasyserier, som började översättas och ges ut men sen bara försvann - fastän det finns ett antal böcker till i serien på orginalspråk) så MÅSTE jag läsa på engelska, oavsett om jag vill eller inte. Nu har jag förstås börjar vänja mig vid det, och det finns numera böcker jag hellre läser på orginalspråk*, t.ex. engelskspråkig ungdomslitteratur, men det finns ändå massor av människor som antagligen också skulle vilja läsa de här böckerna men inte kan det p.g.a. bristande språkförståelse.
*Det finns också en del böcker som jag helst läser i översättning, t.ex. Terry Pratchett som jag ännu inte vågat mig på oöversatt. Inte heller Lovecraft känns helt bekväm att läsa på engelska eftersom språket är nog vindlande och adjektivrikt på svenska.
Några tankar om Skolverkets läslistor
11 timmar sedan
Inlägg
9 kommentarer:
En annan fördel med att läsa på originalspråk (i mitt fall endast engelska) är att det hjälper till att hålla språkkunskapen någorlunda aktuell. Jag försöker läsa åtminstone varannan eller var tredje engelsk bok på originalspråk och eftersom jag sällan använder engelska i mina dagliga konversationer tror jag att det vore svårt att upprätthålla mina kunskaper i språket annars.
Att jag började läsa på engelska berodde på att jag älskar sf. Det var en glädjedag när jag hittade all sf som inte var översatt. Jag hade inte fattat att det fanns så mycket eftersom jag bara tittat på den svenska utgivningen.
Jag vet inte hur många ordvitsar som har gått förlorade under översättningen av Pratchett men vet att jag absolut föredrar att läsa honom på engelska, inte minst för att jag avskyr översatta namn.
Eg vil er enig i resonnementet ditt, til eit visst punkt. Men du overser spørsmålet om oversettaren sine kvalitetar. Det er ikkje alle som er like flinke. Og eg lukker gjerne bøker, dersom oversettinga øydelegg lesaropplevinga.
Toni Morrison si Sangen om Salomon er eit eksempel,på ei bok eg la bort etter ti sider. Til og med tittelen er "feil" oversett. Bienes hemmelige liv er eit anna eksempel, og
bokbloggturneboka Hvis jeg blir av Gayle Forman ville eg nok også lagt bort på grunn av oversettinga, dersom eg ikkje hadde lova å blogge ho. Og ikkje la meg begynne å snakke om Twillight og Harry Potter.
Eg noterer ned namn på oversettarar, og eg har mine favorittar. Eg har også ei liste over oversettarar eg skyr. Og eg sjekker oversettaren sitt namn før eg kjøper ei bok. Klok av skade.
Men i dei tilfella kor oversettaren gjer ein betre jobb enn kva eg ville gjort, er eg enig i at det er verdt å lese dei gode oversettingane. Det er bare synd at det er alt for mange dårlege.
Men, undrar man, hur sjutton kan man någonsin lära sig ett främmande språk ordentligt om man inte, segt och envist, bara börjar läsa böcker eller tidskrifter på olika språk? Även om man inte genast förstår allt. Även om det är trögt och arbetsamt. Och ibland kan man ta det som musik, man kan njuta av orden och ordflödet utan att egentligen förstå, bada i strömmen så att säga, bara öppna upp sina sinnen och låta orden komma.
Vad intressant. Jag borde sluta vara så bekväm och läsa i alla fall någon gång ibland en bok på engelska. Tack för inspiration!
Jag är en av de personer som gillar att läsa på originalspråket, men jag är definitivt inte nitisk.
Det finns så mycket melodi, stil och skämt etc. som kan gå förlorade i översättningar. Jag personligen har funderat på att utbilda mig till översättare och jag arbetar med tolkning så jag är delvis insatt. Jag missunnar inte överästtare deras jobb, eftersom jag som sagt själv funderar på att bli översättare.
Men om man har möjlighet så tycker jag om att läsa böcker på originalspråket (för mig gäller detta engelska och tyska) även då jag inte alls alltid gör det.
Det finns så mycket charm i andra språk. Saker och formuleringar som man tycker funkar bäst på engelska eller tyska.
Ett exempel som jag kommer att tänka på är från boken "Tithe" av Holly Black: "She had her head pillowed on his chest." Visst "Hon låg med sitt huvud på hans bröst" funkar men det blir liksom inte samma känsla, tycker jag.
Ett inlägg på min blogg om detta: http://zachan.blogg.se/2009/october/det-dar-med-oversattningar.html
Om man aldrig läser en bok på engelska bara för att man inte är tillräckligt bra på engelska (enligt vissa) hur ska man då kunna förbättra just det språket? I helgen hade jag oerhört stor nytta av att vara en bokmal som läser väldigt många böcker på engelska när jag träffade mina släktingar från USA och fick agera både tolk och översättare hela helgen. Hade jag inte läst så många böcker på engelska hade jag aldrig kunna hålla mitt språk up to date för jag kan inte påstå att jag pratar engelska var och varannan dag annars. Jag anser dessutom att jag pratar språket flytande. Inte för att jag kan alla ord utan för att jag pratar utan att staka mig. Jag behöver inte ständigt fundera över vilka ord jag ska säga. Jag kan utan problem föra en dialog på engelska. Och då tycker jag att jag med rätta kan säga att jag är tillräckligt duktig för att läsa böcker på engelska och samtidigt förstå innehållet och tillgodogöra mig det lika bra som samma bok fast översatt på svenska. Tycker nästan att den här debatten är lite smått löjlig. Spelar det någon roll vilket språk folk väljer att läsa på? Om man anser sig kunna tillgodogöra sig en bok på engelska så är det väl upp till den enskilde läsaren att läsa den boken på just engelska utan att någon viktigpetter kommer och skriver en på näsan att man minsann inte är så duktig som man tror...
Alla era synpunkter angående orginalspråk vs. översättning är också relevanta, det här är bara det stora skälet till varför JAG väljer att läsa på orginalspråk (om detta är engelska). Det är nåt man i princip tvingas att göra om man gillar de genrer jag gärna läser. I övrigt har jag inga särskilda synpunkter på vilket språk man läser på.
Jag håller med Martina. Många av de böcker om jag läser på engelska skulle jag gå miste om för de finns inte översatta, kommer aldrig att bli översatta eller så skulle jag få vänta väldigt länge på en ev översättning. Jag har inte tålamod för det. Samtidigt är jag naturligtvis tacksam för att böcker översätts från språk som jag inte behärskar. God Jul Martina!
Skicka en kommentar