28 mars 2008

Barbara Nadel - Djupa vatten

Djupa vatten är den fjärde boken om den turkiske poliskommissarien Cetin Ikmen. I den här boken är det centrala temat familjen, och i synnerhet familjefejder. Kommissarie Ikmen dras in i ett fall där en ung albansk man mördats, och från början tror man att det är en medlem av en rivaliserande albansk familj som begått mordet. Dessa två familjer har legat i fejd länge, och bland albaner löser man fejder genom att döda en man ur den andra familjen. Då måste den dödes familj hämnas, och så fortsätter det - ibland tills alla män i en familj är döda. Och eftersom Ikmen är halvalban på sin mors sida blir också han indragen i allt detta.

Samtidigt uppvaktar Ikmens före detta inspektör, numera kommissarie, Suleyman den tolv år äldre turkisk-irländska psykiatrikern Zelfa Halman, och Suleymans kollega och vän Cohen har blivit av med båda sina ben i en våldsam jordbävning som drabbat Istabul arton månader tidigare. Nu när han själv inte kan vara polis längre försöker Cohen övertala sin motsträvige son att gå med i kåren.

Zelfa Halman i sin tur har en ovanligt besvärlig patient, en tonårspojke med underliga vanföreställningar, och innan historien är över har både han och hans syster spelat en avgörande roll i dramat.

Jag kommer ihåg att jag var lite skeptisk till den första boken om kommissarie Ikmen (Belsassars dotter) men böckerna har faktiskt blivit bättre och bättre, även språkmässigt (ny översättare?). Det är intressant att läsa om den turkiska kulturen - den får inte så stort utrymme eftersom det alltid är själva morden som är huvudsaken, men det går ju inte att undvika lite lokalfärg. Och det hade varit häftigt att resa till Istanbul.

I år kommer även nästa bok i serien, med titeln Harem, på svenska.

1 kommentar:

agnes i Lund sa...

Nadels Istanbulböcker är jättekul att läsa om man ska eller har varit i Istanbul. Man känner igen sig precis. Håller med dig om att de bara blivit bättre och bättre.