Lotta Åhall - Längtans gåta

Längtans gåta är en svensk ungdoms-science fiction som var en av mina favoritböcker för sisådär 12-15 år sedan. Den handlar om Agneta, en ung kvinna som jobbar som kunskapsinsamlare på "Kunskapens hus" i en stad på planeten Zolbat. På Zolbat bor det två sorters folk, zolbateser (såna som Agneta) och zoldianer (såna som hennes närmaste chef Soleiman). Zoldianerna anses som lite sämre än zolbateserna, lite mer primitiva och i största allmänhet "annorlunda".

Det största brottet som finns på Zolbat är att störa tryggheten, och med det menas att sprida felaktig (eller skadlig) kunskap. Kunskap är allt på Zolbat. Men Soleiman har upptäckt något som kan vara farligt; en signal från rymden som han tror har något att göra med zoldianernas gamla legender om en tid då det inte fanns några zolbateser på Zolbat, en tid då alla levde i frihet istället för att tvingas in i städer och och styras endast av rationalitet och kunskap. Soleiman inviger Agneta i sin hemlighet, vilket leder till att de båda måste fly. Agneta får lära sig mer och mer om sitt eget urspung, och det visar sig att zolbateserna inte kommer från Zolbat, utan från en annan planet långt, långt borta - en planet som kallas för Tellus.

Nu när jag läser boken igen (med en vuxens perspektiv) så irriterar jag mig främst på två saker: 1) att datorer oftast kallas "datan" *ryys*, och 2) att det i grund och botten är en berättelse om religion. En av de saker som har bevarats från Tellus är nämligen en bok med en berättelse om ett barn, som föddes för att rädda mänskligheten (Bibeln, någon?), och det förekommer också en sorts överallt närvarande "Någon" eller "Den närvarande" (en gudomlighet?) som sägs ha skapat både zoldianer och zolbateser...

Förutom det är det fortfarande en bra bok (med en icke föraktlig dos moralfilosofi). Passar för åldrarna 10-14, ungefär.