18 november 2007

Dean R. Koontz - Skymningsögon

"Fuskade" lite och läste om en bok istället för att läsa en ny (det gör jag i och för sig hela tiden, men jag bloggar inte om det); Skymningsögon är enligt min åsikt Koontz bästa bok (följt av Viskningar, Kall eld, Midnatt, Väktare, Främlingar och några till. Ja ja, jag gillar Koontz), men det är inte många som har läst den, mycket märkligt. Den är visserligen ganska svår att få tag på, jag hittade mitt ex på Bokbörsen.

Skymningsögon utspelar sig i början av 1960-talet och handlar om Slim MacKenzie (egentligen Carl Stanfeuss) som är 17 år och efterlyst för mordet på sin (ingifte) farbror. Det är bara det att hans farbror inte var en människa, utan ett troll. Slim är begåvad med så kallade skymningsögon, ett sjätte sinne som bland annat gör att han kan se dessa troll, mordiska varelser som, förklädda till människor, sprider död och lidande omkring sig. När Slims far och farmor blir mördade av "farbrodern" attackerar Slim honom med en yxa och dödar honom.

Efter att han flytt från sin hemstad hamnar Slim på Bröderna Sombras Karneval, ett kringresande tivoli, där han får anställning hos den fantastiskt vackra, endast 21-åriga Rya Raines. Naturligtvis går det som det går, de blir förälskade (ja, det är ju en Dean Koontz-bok trots allt). Slim och Rya får psykiskt kontakt i så hög grad att de till och med delar varandras drömmar - men det är något som Rya döljer, en mörk hemlighet.

Slim träffar flera nya vänner på tivolit och lär sig att det är det bästa stället för missanpassade människor, och vilka kan vara mer missanpassade än de som ser troll? Han får också för första gången bundsförvanter i sitt korståg mot trollen.

Den här boken saknar flera av de klassiska Koontz-detaljerna, så som närvaron av extremt kloka barn eller djur, särskilt hundar. Det är bara Slim och Rya, och deras vänner i viss grad. Den innehåller inte heller några konspirationer från Pentagon/CIA eller annan myndighet (nåja, inte de nuvarande myndigheterna iallafall. Ni förstår när ni läst boken). Många andra klassiska element är förstås med - den emotionellt vilsne mannen möter den emotionellt kalla kvinnan och ljuv musik uppstår (med explosionsartade sexscener som följd), varefter de tu tar sig an ett överhängande hot mot mänskligheten/USA. Boken är skriven i första person med Slim som berättaren, men han berättar inte historien i "nutid", alltså 1960-tal, utan från många år fram i tiden (dåligt drag, kanske? Då överlever han ju uppenbarligen).

Hursomhelst, det är en bra bok. Definitivt Koontz bästa - kanske för att man för en gångs skulle slipper onda multinationella företag/ond regering/den mänskliga psykopaten? Ni som gillar Koontz bör genast läsa Skymningögon.

5 kommentarer:

Carola sa...

Tack för tipset om "Skymningsögon". Det roliga är att den boken kunde jag ha fått tag på för ett par dagar sedan. Vi har en hörna i vårt soprum där man får lägga saker som är fina och fungerar, men som man tröttnat på, och sedan får vem som helst ta dessa. Jag har bla fått tag på en jättefin gåstol till min dotter som den förre ägaren förmodligen inte hade någon användning för. Hur som helst så låg det en hög böcker där sist jag var med soporna, och bland annat var det just "Skymningsögon". Jag funderade på att ta den, har läst någon bok av Koontz förut, och gillade den, men just den här hade jag inte hört talas om, så jag lät den ligga kvar. Men efter att ha läst ditt inlägg så får jag nog ta en sväng ut med soporna och kolla om boken fortfarande ligger kvar eller om någon annan har hunnit före nu.

Daniel sa...

Jag läste boken för många år sedan då jag satt häktad och var helt avskuren från omvärlden.

Vill minnas att "trollen" sakta höll på att ta över jorden. Att de skaffade barn som också såg ut som människor. Poängen har jag för mig är att "trollen" planerade för att ta över världen. De ordnade med underjordiska bunkrar, vapen osv och det är det som huvudpersonen upptäcker i en stad som är full av "troll".

Intressant aspekt är ju den att man egentligen inte vet om huvudpersonen är sinnesjuk och ser i syne eller om det han upplever faktiskt är verkligt. Det som talar för det senare är ju att han möter andra som också har samma kapacitet att se "trollen" som han har.

Boken är läsvärd!

Manda sa...

Hej! Sökte efter bilder av "Skymningsögon" till min egen bokblogg, http://bokpanda.webs.com/, och hittade in här. Fin blogg!
När jag ändå är här kan jag kommentera Koontz' bok också - den är något av det sämsta jag läst. Och jag är ett stort fan av skräck, särskilt Stephen King. Dåligt skrivsätt, en storyline som kunnat vara bra och intressant men som bara blir så fruktansvärt dålig. Är förvånad över att så många ser den som Koontz bästa.

Martina sa...

Manda: kul att du gillar bloggen!

Koontz har kallats "arbetarnas Stephen King" eftersom han skriver enklare, mer efter en standardmodell, mindre orginellt än King. Att så många gillar Skymningsögon tror jag beror på att den faktiskt är lite mer orginell än hans övriga produktion, så uppfattar iallafall jag den.

Anonym sa...

Jo men det är ju den som inspirerade till mordet och skadorna av psykopaten här i sverige.