Jag har kommit igenom halva Sushi för nybörjare, men nu ger jag upp. Maken till ointressant, jobbig bok var det länge sen jag stötte på - vad bryr jag mig om Lisas, Ashlings och Clodaghs problem egentligen? Lisa är en bitch, Ashling en mes och Clodagh en missnöjd morsa. Droppen kom när tidningschefen Jacks flickvän tänkte "äntligen har mina manipulationer fått honom dit jag vill!". Ledsen, men jag funkar inte så...
Jag ska ge Jane Greens I dina kläder en chans, eftersom den ligger här hemma, men om den imponerar lika lite så måste jag nog ta tillbaks min önskan om sockervaddsfluff. För det här är bara patetiskt.
Fem nyare träningslåtar
2 timmar sedan
Inlägg
6 kommentarer:
"äntligen har mina manipulationer fått honom dit jag vill!"
Haha! :D Allvarligt? Så fel.
Ja, på ett ungefär iallafall. Hon frågar sig om det verkligen kan vara så att hennes manipulationer och spel fått honom dit hon vill. Så patetiskt.
Jag läste Keyes bok Vattenmelonen och bestämde mig för att aldrig mer läsa någon av hennes böcker,
Det kommer jag nog inte heller att göra, och om I dina kläder är lika usel så blir det nog ingen mer chick litt överhuvudtaget. Eller ja, kanske vampyrromantik...
Så skönt att höra! Det var väl det jag trodde: du är en förnuftig flicka!
Och ändå är Sushi för nybörjare i mitt tycke den minst dåliga av hennes böcker - jag skrattade faktiskt hela två gånger när jag läste den. (Jag läste flera romaner av Keyes nör jag skrev en c-uppsats om henne och genus - tala om att skjuta på sittande fågel!)
Jane Green är ÄNNU värre i sina tjejiga tramserier och könsrollsskidringar. Jag läste Babyfeber som går ut på att kvinnor bara vill ha bebisar och struntar i karriären. Mycket likt Harlequin...
Usch då, då måste Keyes övriga produktion verkligen vara undermålig... jag skrattade inte nånstans.
Jag har några andra titlar jag vill testa också innan jag helt ger upp denna genre, men jag misstänker att jag och chick litt helt enkelt inte går ihop.
Skicka en kommentar