Jag hade läst både bra och dåliga recensioner av Filosofiska söndagsklubben innan jag köpte den på Adlibris bokrea. De flesta var dock överens om att den inte kunde mäta sig med Damernas detektivbyrå; den har jag dock inte läst så jag vet inte om det är sant. Men jag tyckte faktiskt bra om Filosofiska söndagsklubben (trots att klubben inte ens hade något möte i boken!). Visserligen irriterade jag mig en smula på huvudpersonen Isabel Dalhousies eviga moral- och etiktjat (varför kan hon inte bara vara lite mänskligt och ge f*n i vilt främmande människors känslor lite då och då?) och jag blev också lite förvånad över beskrivningen av henne - när jag läste recensionerna uppfattade jag henne som en yngre kvinna, på sin höjd i trettioårsåldern.
Nå, iallafall, boken handlar alltså om den drygt fyrtioåriga Isabel Dalhousie som bor i Edinburgh och arbetar som redaktör på en obskyr filosofisk tidskrift. En kväll när hon går på en konsert (med Reykjaviks kammarorkester av alla saker) ser hon en ung man falla ner från balkongen på andra våningen. Han dör i fallet och Isabel ser det som sin moraliska plikt att undersöka saken, vilket bland annat drar in henne i finansvärlden där hon upptäcker insideraffärer. Kanske den unge mannen visste för mycket? Han kanske blev mördad?
Under tiden har Isabel också problem med sin brorsdotter Cat, som alltid väljer fel killar, och hennes före detta pojkvän Jamie, som Isabel gillar och vill att Cat ska bli tillsammans med igen... Alltsammans vävs in i en ganska trivsam röra, lagom underhållande en regning eftermiddag (jag skulle dock inte klassificera det som stor litteratur...) och alldeles lagom när man som jag ligger sjuk i soffan och inte orkar ta sig an mer krävande böcker.
Veckans kulturfråga v.51 2024
1 timme sedan
2 kommentarer:
Du kan få de två första Damernas Detektivbyra av mig (pocket visserligen, men du kan ge bort dem till andra som behöver en total läsupplevelse på plats. Det är nämligen på det viset serru dotra mi, att de här böckerna fungerar på samma vis som alla Astrid Lindgrens. De högläses i ens huvud! I ett lugnt tempo och med absolut underbar berättarteknik.
Mor
Äsch då, och jag som redan beställt den första boken på Bokus... men jag kan ta den andra om jag tycker att den första är bra. Jag kan iofs ta den första också och, som du säger, ge bort till nån...
Skicka en kommentar