Rankin blev slutligen trött på sin antihjälte, eller så tyckte han att Rebus faktiskt förtjänade att gå i pension - hur som helst så är detta den sista(?) boken om kommissarie John Rebus vid Edinburghpolisen. Om nu inte Rankin får akut nostalgi om ett par år och återinför honom som privatsnok...
För att vara sista boken i en såpass populär deckarserie tycker jag att Rebus sista fall är lite blek, fallet är helt enkelt inte så väldigt intressant. Inte jämfört med en del av de tidigare böckerna åtminstone (men det hade varit helt ok som "mellanbok" betraktat). Under Rebus sista vecka som polis får han och hans trusty sidekick Siobhan Clarke en mördad rysk poet på sitt bord. Det ser först ut som ett misslyckat rånförsök, men Rebus har en känsla av att det finns mer under ytan och han snokar istället fram en anknytning till sin gamle nemesis Big Ger Cafferty - en av de lösa trådar Rebus gärna vill knyta ihop innan pensionen.
Eftersom Rebus är Rebus lyckas han med konststycket att bli suspenderad under utredningens gång, men det hindrar honom inte från att bedriva spaningar på egen hand. Samtidigt måste Clarke reda sig själv och vänja sig vid att den gamle kollegan inte längre är närvarande.
Som sagt, lite blek. Inte sämre än en del av Rankins andra böcker, men inte lika bra som vissa av dem. På nåt sätt känns det som att Rebus förtjänat lite mer av ett Sherlock Holmes-slut, att få störta ner från en klippa under slagsmålet med professor Moriarty - go out with a bang, helt enkelt.
Kött av David Szalay
1 dag sedan
Inlägg
