22 september 2007

Terry Pratchett - Jingo

En kyrktupp har rest sig ur havet, och plötsligt märker man åt vilket håll vinden blåser. Ett nytt land har stigit upp till ytan, och det har även gamla fejder.

När två armeer marscherar ut i strid har kommendör Vimes vid Stadsvakten bara några timmar på sig att förhindra ett brott som är så grovt att det inte finns någon lag mot det. Det kallas "krig"...


Jingo är den senaste av Skivvärlden-böckerna som kommit ut på svenska (The Wee Free Men kommer dock snart ut med titeln Små blå män). Den handlar om Stadsvakten i Ankh-Morpork, Skivvärldens största stad, och i synnerhet om kommendör Samuel Vimes, hans "försteofficer" kapten Morot Järngrundsson (på engelska Carrot Ironfounderson), som också råkar vara världens längste dvärg (han är adopterad), varulvskvinnan sergeant Angua (som råkar vara Morots flickvän), sergeant Kolon, furir Nobbs (som ingen vet vilket folkslag, ras eller ens genetisk kod han tillhör), sergeant Detritus (som är ett troll) och så vidare.

I Jingo har ett nytt landområde plötsligt stigit upp ur havet mellan Ankh-Morpork och riket Klatch. Båda sidor anser att landet ska tillhöra dem, och när en klatchisk prins utsätts för ett mordförsök på ett besök i Ankh-Morpork balanserar man på randen till krig. Det finns ingen som kan stoppa dem - utom Stadsvakten. Och Lord Vetinari i en ubåt...

Lord Vetinari är Ankh-Morporks patricier (härskare). Han tror starkt på devisen en man, en röst - Lord Vetinari är Mannen, och han har Rösten. Inga andra göre sig besvär. Han styr staden med hjälp av överhuvudena för gillena (lönnmördargillet, tjuvagillet, sömmeskegillet - där det inte finns några nålar med däremot väldigt många tillmötesgående damer -, tiggargillet och så vidare). Och, förstås, med Stadsvakten. Förutom, förstås, att det är kommendör Vimes som leder Stadsvakten... och kommendör Vimes gör saker på sitt eget sätt. Som till exempel att på egen hand försöka stoppa ett krig, genom att arrestera de inblandade för störande av ordningen...

Andra ofta återkommande karaktärer i Skivvärlden-böckerna (så också den här) är Döden (lång, mycket benig, svart kåpa - ja, ni vet), Bibliotekarien (orangutang, men mycket duktig med böcker), Det-blir-min-ruin Dribbler (gatuförsäljare) och Mustrum Ridcully (trollkarl och ärkekansler på Osynliga Universitetet).

Karaktärer som inte dyker upp i Jingo är bland annat häxorna Mormor Vädervax och Nanna Ogg, trolllkarlen (ja, det ska vara tre L) Rensvind och hans Bagage, Dödens dotterdotter Susan Sto Helit, Cohen Barbaren med flera. Mina favoriter i Skivvärlden är häxorna, Stadsvakten (särskilt Morot, för vilken "personligt inte är samma sak som viktigt"), Döden och Bibliotekarien. Trollkarlarna, och i synnerhet Rensvind, kan gå mig lite på nerverna...

Har man inte läst Terry Pratchett tidigare så är det hög tid att göra det. Jingo var otroligt bra, en av de bättre som kommit ut på svenska på senare tid. Det gör egentligen inget om man inte läser böckerna i ordning
, men det är nog ändå bra att göra det i viss mån (läsa alla Stadsvakten-böckerna i ordning, alla häxböckerna i sin ordning etc.) Första boken om Stadsvakterna är I lagens namn (Guards! Guards!). Första boken om häxorna är egentligen Trollkarlens stav (Equal Rites), men Häxkonster (Wyrd Sisters), som kommer sen, är bättre.

Så, ge er nu genast ut och sök rätt på någon av ovanstående böcker!

2 kommentarer:

görel sa...

Ja, Terry Pratchett kan jag också varmt rekommendera! Som den medelålders tant jag är hittade jag dem såklart inte själv, det var genom min son som väl plöjt i stort sett hela serien. Häxorna och The Wee Free Men är mina absoluta favoriter. Har bara läst dem på engelska så jag undrar lite hur översättningarna är?

Anonym sa...

Jag har inte läst dem på engelska så jag vet faktiskt inte om de är bra översatta =). Men jag gillar dem på svenska hursomhelst.