Böcker A-Ö: O

Den tionde bokstaven i Böcker A-Ö blir en svår en: O

• Författare: Joyce Carol Oates verkar vara ett populärt väl, men jag har bara läst en enda av hennes böcker (Älskad, saknad) och tyckte varken bu eller bä. Och Ruth L. Ozeki har jag redan nämnt i en Lästrio... Nej, Tawni O´Dell får det bli! Jag har inte läst nånting av Tawni än, men hon är ju ganska ombloggad (till exempel på Bokhora) och jag har precis köpt hennes Avvägar.
  
• Bok: Om katter, av Doris Lessing. Återigen, jag har inte läst den, men man måste ju bara älska en sån bok...
  
• Litterär gestalt: Hm, här blev det svårt... Den ende jag kan komma på är Orm i Röde Orm av Frans G. Bengtsson, och den boken gillar jag ju (och Orm också). Så Orm får det bli!
  

Barbara Nadel - Harem

Harem är den femte boken i Nadels Istanbulserie med den turkiske poliskommissarien Cetin Ikmen (jag kan inte få till ett franskt C med knorr som det egentligen ska vara, inte heller en prick över I som det också ska vara... turkiska har besvärliga bokstäver). De tidigare böckerna är Belsassars dotter, Kristallburen, Arabesk och Djupa vatten, i den ordningen.

Jag var inte så imponerad av den första boken i serien, men bestämde mig ändå för att läsa bok nummer två. Och sen har det fortsatt, för serien blir faktiskt bara bättre. I Harem hittas Hatice, den sjuttonåriga dottern till Ikmens granne - som också råkar vara en av Ikmens döttrars bästa väninna - död, iklädd en vackert arbetad klänning i gammal osmansk modell. Hon har blivit våldtagen och misshandlad och Ikmen lovar både sin granne och sin dotter att han ska hitta mördaren. Men strax efteråt kidnappas den amerikanska hustrun till en turkisk Hollywoodstjärna på besök i Istanbul, och Ikmen blir fråntagen Hatices fall för att istället kopplas in på kidnappningen.

Naturligtvis visar det sig att Hatices död och kidnappningen av filmstjärnan Hikmet Sivas fru är olika trådar av samma fall, men innan Ikmen har hunnit göra något åt saken blir han återigen bortkopplad från fallet, och han misstänker om att ordern kommer från högsta ort - det är nån som vill mörklägga alltihop...

Ikmen tar förstås hjälp av sin kollega och före detta inspektör Suleyman, som har sina egna problem. Han har äntligen gift sig med sin Zelfa, och de har precis fått sitt första (och, eftersom Zelfa är 48 år gammal, förmodligen enda) barn, en pojke. Zelfa drabbas dock av en förlossningsdepression (eller rentav -psykos) och blir svartsjuk på barnet som får all Suleymans uppmärksamhet, och eftersom hon samtidigt känner sig ful och fet blir hon dessutom övertygad om att Suleyman har en annan kvinna.

I Ikmens egen familj är allt inte heller frid och fröjd. Hans fru, Fatma, är bortrest tillsammans med de yngsta barnen för att ta hand om Fatmas cancersjuke bror, Ikmens dotter Hülya vill bli skådespelerska och är förälskad i en judisk pojke vars föräldrar inte är överdrivet glada över att eventuellt få en muslimsk svärdotter...

Ja, så där håller det på. Det är en av de bra sakerna med Barbara Nadels Istanbuldeckare; personerna utvecklas väldigt mycket från bok till bok och trots att Ikmen på flera sätt stämmer in på snutstereotypen (dricker för mycket konjak, röker för mycket, är illa omtyckt av sina chefer, äter dåligt) så har han vissa uppfriskande drag - hans stabila och kärleksfulla äktenskap och de nio barnen, som han och hans hustru kämpar för att uppfostra. Jag gillar också det typiskt turkiska i böckerna, alla namn, maten de äter och miljöbeskrivningarna av Istanbul.

Nadel har blivit bättre och bättre på att konstruera sina intriger och även på att levandegöra sina huvudpersoner, och det blir bara roligare och roligare att läsa om dem.

Bokusbeställningen

... ramlade in i brevlådan idag. Eller knökades in, rättare sagt... vi har ett litet postfack, som brevbäraren uppenbarligen tyckte var stort nog för ett paket med tre böcker. Det gjorde att jag nästan inte fick upp luckan; jag fick kämpa ett tag för att kunna vrida om nyckeln. Missnöjd!

Men jag fick upp luckan till slut, och kan nu fylla på min SUB med det här.

Hm, det kan vara läge för köpstopp snart igen...

Dags att ge upp...

Jag tror att jag skippar att läsa ut Skynda, kom och se. Den är säkert jättebra och allt det där, men jag har dragit mig i flera dagar för att läsa ut den... Kanske en annan gång.

Shoppingspree

Efter en hård dags shopping kom jag hem med lite kläder, ett par vinterskor, en ny väska och sist men inte minst - böcker! Jag började nämligen dagen med ett besök på Röda Korset, där böckerna kostar 2 kronor om inget annat anges, och detta fick följa med hem:

• Michael Cox - Mörkrets väg (pocket)
• Arundhati Roy - De små tingens gud (pocket)
• Ann-Marie MacDonald - På dina bara knän (pocket)
• Tawni O´Dell - Avvägar (pocket)
• Annie Proulx - Sjöfartsnytt (pocket)
• Jonathan Kellerman - När sista spärren släpper (kartonnage, och hela 5:- kostade den)

Summa: 15 kr för 6 böcker. Ett bra pris... Det fanns massor av andra böcker som skulle kunnat få ett nytt hem hos mig, men jag måste ju begränsa mig lite med tanke på min oläst-hylla.

Dessutom hämtade jag ut två reserverade böcker på biblioteket - Cormac McCarthys Vägen och Barbara Nadels Harem - och passade på att fixa den första Pocket & prassel-boken. Jag är ute i god tid den här gången!

Böcker A-Ö: L

Den nionde bokstaven i Böcker A-Ö är L.

• Författare: Ja,vem kan det bli annat än Maria Lang, Sveriges enda riktiga deckardrottning!
  
• Bok: Leviathan av Boris Akunin, en av böckerna om den ryske diplomaten och detektiven Erast Fandorin. Helt ok deckare som utspelar sig i slutet av 1800-talet.
  
• Litterär gestalt: Lizzie (Elizabeth) Bennet i Jane Austens Stolthet och fördom. Nu var det många, många år sedan jag läste Stolthet och fördom (och då läste jag den på engelska, i skolan), men jag är svårt förälskad i BBC:s miniserie från 1995, och speciellt i Jennifer Ehles tolkning av Lizzie Bennet.
  

Höst-makeover

Nya färger och en bild i headern... Jag kände för en liten extreme blog makeover såhär på höstkanten. Vad tycks? Svårläst, fin, ful?

Veckans lästrio 11

Ämnet för denna lästrio är tantsnusk, även känt som FNL - flärd, njutning, lidelse (eller förälskelse, nöje och lyx).

• Jackie Collins - Lucky. En bok från mammas bokhylla som jag läste otaliga gånger. Jag vet inte varför jag gjorde det, för egentligen var den ju allt annat än bra... Men den lockade likafullt.
  
• Barbara Taylor Bradford - Håll drömmen levande. Kanske inte tantsnusk egentligen, men FNL tycker jag nog att det kan klassas som. Håll drömmen levande är en av böckerna om Emma Harte, och den läser jag fortfarande om då och då.
  
• Jean M. Auel - Grottbjörnens folk. Tantsnusk? Jorå. Här snuskas det friskt, och jag har läst den första boken i serien flera gånger trots att jag egentligen bara blev förbannad på den.
  

Och nu var det dags för reklam!

Min eminenta vän Fia, som för ungefär ett halvår sedan lämnade Norrlands mörka skogar för Skånes öppna vidder, har numera startat en bokblogg (efter många om och men och långa diskussioner om lämpligt bloggnamn): Boktimmen!

Boktimmen är en blogg för alla som gillar till exempel fantasy och romantik (romantisk fantasy, kan det vara nåt kanske?) men kanske inte för den som mest läser deckare. Gå in dit och kika, vetja! Än så länge har det inte hänt så mycket, men ge henne lite tid, hon började ju idag =).

100 omistliga barnboksförfattare

Jag har sett att flera bokbloggare skrivit om DN:s lista över de 100 viktigaste barnboksförfattarna genom tiderna, och jag tänkte att jag också skulle skriva några ord om den saken.

Jag är imponerad av att DN faktiskt lyckats få med de flesta av mina favorit-barnboksförfattare: Roald Dahl, Michael Ende, Maria Gripe, Eva Ibbotson, Tove Jansson, Astrid Lindgren (förstås!), Eric Linklater, Sven Nordqvist, Martha Sandwall-Bergström, Laura Ingalls Wilder, Diana Wynne Jones... (Dock inte Michelle Magorian, som jag tycker förtjänar att få vara med. Och så vill jag också påpeka att Diana Wynne Jones Det levande slottet som enligt listan är från 2001 faktiskt kom redan 1988 med titeln Trollkarlens slott).

Även jag är av den åsikten att det är viktigt att barn läser böcker (ja, att alla läser böcker!). Själv lärde jag mig att läsa tidigt - tack vare bland annat Bamse och Fem myror är fler än fyra elefanter - och spenderade väl större delen av min uppväxt med näsan i en bok. Så här i efterhand inser jag ju att jag läste lite väl mycket; min mor fick ibland tvinga ut mig för att leka. (Jag hade dock värsta Astrid Lindgren-barndomen - väldigt Barnen i Bullerbyn, ute på landet med trädkojor, cykelturer och hoppa i hö. Mycket idylliskt.)

Hur som helst. Att jag lärde mig att läsa tidigt samt läste enorma mängder böcker genom hela uppväxten har, tror jag, bidragit till att jag alltid har haft ett välutvecklat språk med stor vokabulär (mina klasskamrater tyckte ibland att jag talade krångligt...) vilket förstås har lett till bra betyg i svenska. Att jag alltid haft bra betyg i engelska har inte så mycket med min läsning att göra utan snarare det faktum att min lågstadieskola hade engelskundervisning redan från ettan... Jag hade alltså tre års försprång framför resten av klassen när jag bytte skola i sexan.

Tja. Så vart vill jag komma med det här? Jo, att barn som läser böcker utvecklar sitt språk mycket tidigare än barn som inte läser böcker. De får bättre förståelse för grammatik och ett större ordförråd i en tidigare ålder än icke-läsande barn - kanske rentav för resten av livet. Dessutom utvecklar de fantasin och har alltid en trygg och rolig plats att fly till om yttervärlden känns osäker eller urtråkig. Och som en bonus så har de alltid ett billigt och lättillgängligt fritidsnöje.

För att inte tala om det faktum att man kan kombinera böcker med teknik och starta en bokblogg, genom vilken man lär känna en massa andra trevliga boknördar!

Kulturfyran om hösten och böcker

Veckans Kulturfyra handlar om hösten, böcker och te.

1. Vilken bok läser du just nu?

Dan Simmons The Terror och David Eddings Rubinriddaren.

2. Vilken bok ligger på tur?

Lotta Lundbergs Skynda, kom och se, eftersom jag redan angivit att jag läser den i kolumnen till höger... Det är bara det att jag inte kommit mig för att ta tag i den än.

3. Vilket är ditt favorit-te?

Hm... Svart lime-te är väldigt gott, liksom svart mint. SunTea Strawberry har jag börjat dricka mycket på senare tid, och Vintersaga samt andra kryddiga teer är också några favoriter.

4. Vad tycker du om hösten, som årstid?

Jag älskar hösten. Det är den bästa årstiden.

... och apropå Hjalmar Söderberg.

Caveat Lectors senaste Fredagscitat kom från Martin Bircks ungdom av Hjalmar Söderberg, nånting som jag kände igen utan att ens ha läst boken, eller nånting överhuvudtaget av Söderberg. Det är ju lite illa, tänkte jag, och klickade hem Den allvarsamma leken (inbunden och i nyskick, för endast 20:- plus frakt!) från Bokbörsen.

Bortom stjärnan är skickad, nu väntar jag bara på en bekräftelse på Söderberg och en leveransavisering för mitt senaste Bokusinköp. Sen kan jag... nja, inte läsa, men inordna en massa nya böcker i min oläst-hylla...

Ann Cleeves - Vita nätter

Vita nätter är den andra boken om kommissarie Jimmy Perez på Shetlandsöarna norr om Skottland. Jag läste den första, Svart som natten, för nästan precis ett år sedan och var inte överdrivet imponerad - men så här i efterhand minns jag miljön som mycket mysigare och trivsammare än vad jag tyckte då. Själva handlingen ger jag dock fortfarande inte så mycket för...

Ann Cleeves är hur som helst bra på kortfattade men ändå tydliga personbeskrivningar, och Shetlandsöarna framstår som en allt mer lockande plats att slå sig ner på - van som jag är vid det norrbottniska klimatet! =)

I Vita nätter är det sommar (det ska tydligen komma ytterligare två böcker som ska behandla hösten respektive våren på Shetlandsöarna, om jag har förstått saken rätt) och Jimmy Perez bevistar en konstutställning där Fran Hunter - som förekommer i den första boken och som Perez numera umgås med på ett personligt plan - ställer ut några av sina tavlor tillsammans med traktens berömda konstnärinna Bella Sinclair. Vernissaget antar dock en dyster ton när en av besökarna plötsligt brister i hejdlös gråt framför en tavla. När Perez tar honom avsides hävdar mannen att han inte vet vem han är och försvinner spårlöst.

Dagen efter hittas ett lik i en fiskebod. Det är mannen från vernissaget - med en clownmask för ansiktet.

I den här boken kommer handlingen igång ganska snabbt (en av sakerna jag irriterade mig på i Svart som natten var att ingenting riktigt kom igång förrän boken nästan var slut), och Perez blir nästan en smula undanskuffad av kommissarie Taylor från Inverness som precis som tidigare kommer ut till öarna för att ta befälet över fallet. Han är en typisk utböling och ganska osympatisk dessutom, vilket ju får Perez att framstå som mer sympatisk och hemmahörande...

I det stora hela är Vita nätter en helt ok brittisk deckare, som står ut från mängden snarare för platsen där den är förlagd än för sitt språk eller handling. Jag tror däremot att Cleeves böcker hade passat utmärkt som en tv-serie från BBC - här kanske vi har nästa Morden i Midsomer?

Apropå Elisabet Nemert...

Jag kunde inte hålla mig utan beställde Bortom stjärnan från Bokbörsen.

Herdedottern Sofia växer upp i den lilla staden Betlehem under den period då romarna härskar i Palestina. Det är en grym tid, särskilt om man är kvinna och vill gå sin egen väg.

Men Sofia har fått sällsamma gåvor med sig i livet, och ödet leder hennes steg från Betlehem via Alexandria till Rom, världens centrum. Hon når oanade höjder men får också betala för sitt mod och sin aldrig sviktande människokärlek med utanförskap och sviken kärlek.

Trots omgivningens hån viker Sofia inte från sin förutbestämda väg. Hon är stark och stjärnan ger henne vägledning. Och hon förlorar aldrig hoppet om att en gång möta den man hon som ung flicka såg i en dröm...

Visst låter den helt fantastisk? =)

Andrew Taylor - Den amerikanske pojken

I Den amerikanske pojken använder Andrew Taylor knepet att låta en faktiskt historisk person ta del av handlingen. I denna bok är det skräcknovellernas fader Edgar Allan Poe som får vara med på ett hörn - det är han som är titelns amerikanske pojke.

Berättare är dock skolmagistern Thomas Shield, som efter att ha kämpat vid Waterloo får anställning som lärare på en internatskola för pojkar. Två av eleverna på skolan, Edgar Allan och Charlie Frant, blir den direkta orsaken till att Tom Shield dras in i familjen Frants göranden och låtanden. Som Charlie Frants privatlärare följer Shield med pojken till hemmet i London, där han blir hemligt förälskad i mrs Frant, gör några tjänster åt bankdirektören mr Frant och blir alltmer insyltad i dennes skumma affärer.

När mr Frant hittas mördad och hans bank går omkull blir mrs Frant utfattig och helt beroende av sin syssling mr Carswalls välvilja. Tom Shield får fortsatt anställning som lärare åt de två pojkarna och har därför möjlighet att både åse hela det katastrofala dramat från första parkett och själv spela en inte helt obetydlig roll i sammanhanget.

Jag tycker faktiskt inte att Edgar Allan Poes roll i historien är så betydande att boken förtjänar titeln Den amerikanske pojken. Visst, han är en sorts förbindelselänk mellan familjen Frant/Carswall och den sedan länge försvunne fadern, David Poe, som har ganska många fingar med i spelet - men tillsammans med förvecklingarna mellan Frants och Carswalls blev det alldeles för många trådar i samma bok. Den amerikanske pojken vill för mycket, spretar åt olika håll (med Tom Shield som ständig berättarröst) och känns dessutom för modern i sitt utförande (den ska ju ändå utspela sig omkring 1820! Men det kanske bara är jag som är för inläst på Jane Austen? Det måste ju vara svårt för en modern författare att få till rätt stämning och språkbruk).

Inte heller är jag helt säker på om detta är en deckare, eller bara en historisk roman med mord och bedrägeri som huvudtema. Jag följer bibliotekets bedömning och kallar det en historisk roman. Ett medelbetyg får den av mig - den är inte alls dålig, men kanske inte tillräckligt bra för att jag riktigt ska fastna i den.

Snart lön = bokbeställning

Nu är det inte länge tills nästa lön, så jag beslutade mig för att fira det genom att beställa några pocketböcker (för jag har ju inte tillräckligt att läsa hemma...) - från Bokus den här gången. Få se nu om de levererar snabbare än Adlibris...

Temat på den här beställningen var böcker som jag förmodligen inte skulle ha köpt i vanliga fall (och som ett sidotema; kvinnliga författare):

• Elisabet Nemert - Vindarnas ö
• Sarah Waters - Kyssa sammet
• Anne Tyler - Och var hör du hemma?

Eller, ja, både Waters och Tyler har jag haft på läslistan ett tag, men det känns ändå som ovanliga böcker för att vara jag. Men jag hoppas att de är bra ändå.

Höstböcker

Jag vill ha tips på böcker som lämpar sig bäst för att läsas på hösten, vare sig det är krispigt kallt med högblå himmel och guldröda löv eller piskande regn och höstdimma - ja, kanske till och med några enstaka snöflingor. Nånting man kan läsa invirad i en filt i soffan, med en stor kopp te bredvid sig...

Jag har redan lagt John Harwoods The Seance på läslistan, efter tips från Calliope, men jag vill ha mer!

Vad läser ni på hösten? Tipsa!

Hemlig bokvän - avslöjningen!

Då var det dags att avslöja vem jag varit hemlig bokvän åt, nämligen Lisa på Mitt lilla hus! Jag hoppas att hon har blivit nöjd med både böcker och godis som jag skickat, jag har verkligen gjort mitt bästa för att hitta bra böcker som jag trott att hon skulle gilla!

Vem som var min hemliga bokvän är jag inte riktigt säker på... men det var en Göteborgsstämpel på det senaste paketet (jag har inte kollat stämpeln på de andra två) så jag gissar på Marika, som är den enda av deltagarna som uttryckligen presenterar sig som boende i Göteborg på sin blogg.

Har jag rätt?

Böcker A-Ö: T

Och den åttonde bokstaven är T!

• Författare: J. R. R. Tolkien, förstås. The man, the myth, the legend. Fader till den moderna fantasyn och i största allmänhet snille.
  
• Bok: Tjavva av Elisabeth Hjortvid. En barn- eller möjligen ungdomsbok om trälflickan Tjavva som utspelar sig under viktingatiden och som jag gillade mycket som barn.
  
• Litterär gestalt: Tom Oakley i Michelle Magorians Godnatt Mister Tom. En fantastisk farbror som tar sig an den misshandlade lille pojken Willie under brinnande världskrig.
  

Böcker A-Ö: K

Veckans Böcker A-Ö, bokstav nummer sju, är K!

• Författare: Elizabeth Kostova, författare till Historikern (jag hade kunnat ta Stephen King jag med, men jag tyckte att det var lite trist).
  
• Bok: (The) Keeper av Sarah Langan, en lovande debut av en ny ung skräckförfattare.
  
• Litterär gestalt: Karla i Microslavar av Douglas Coupland. Huvudpersonen Dans flickvän, en jättesmart dataprogrammerare med ett förflutet som anorektiker.
  

Och nu ska jag genast ge mig på bokstav nummer åtta!

Hemma igen!

Nu har vi varit på bröllop i Östersund (eventuella intresserade kan läsa en sammanfattning av den något förlängda helgen här), och väl hemma igen hittade jag det sista paketet från Pocket & prassel, version 1.0*, i brevlådan.

Den här gången fick jag hela två böcker - de två första delarna i Fröknarna von Pahlen-sviten av Agnes von Krusenstjerna! Den blå rullgardinen och Kvinnogatan. Hur bra som helst, jag hade ju faktiskt tänkt köpa hela sviten =). Som prassel fick jag en påse Revels, "milk chocolates with assorted centres". Det har jag varken testat eller ens hört talas om tidigare, faktiskt. Är min hemliga bokvän månne någon som nyligen varit utomlands? Förträdesvis i ett engelsktalande land. Eller kommer den helt enkelt från Konsums amerikanska hylla?

Hur som helst - tack!

*Ni har väl anmält er till version 2.0? Mina svar på frågorna hittar ni i kolumnen till höger!

Grattis i förskott!

Imorgon fyller Ett hem utan böcker 1 år - den 7 augusti 2007 skrev jag mitt första inlägg. En Bokfemma, tror jag att det var...

Men imorgon sitter jag i en bil på väg ner mot Östersund, vi ska gå på bröllop på lördag och även passa på att hälsa på en kompis som flyttade ner för... 3 år sen? Kompisen ska praktiskt nog på samma bröllop, dessutom.

Som reselektyr tar jag med mig Dan Simmons The Terror, som är tjock nog för att jag definitivt inte ska hinna läsa ut den (det blir nog inte mycket tid alls för läsning misstänker jag). I bil kan jag som bekant inte läsa - dessutom är det jag som kör!

Dorothy Sayers - Mördande reklam

Jag tog en paus i Den amerikanske pojken och bytte brittiskt 1820-tal mot likaledes brittiskt 1930-tal i Dorothy Sayers Mördande reklam, i vilken lord Peter Wimsey under täckmantel tar anställning som copywriter på en reklambyrå.

Anledningen till detta är en av de anställdas frånfälle i en tragisk arbetsplatsolycka - mr Victor Dean halkade i trappan och slog ihjäl sig. Mr Pym misstänker att det hela inte var riktigt så enkelt som det ser ut och anlitar lord Peter för att reda ut saken. Med Scotland Yards bistånd (i form av lord Peters svåger kommissarie Parker) börjar lorden nysta upp en tilltrasslad historia som ganska snart visar sig ha anknytning till en hänsynslös kokainsmugglarliga.

Det är roligt att läsa om lord Peters dagliga göranden och låtanden i reklambranschen (och vilket tidsdokument över 1930-talets reklam detta är! Tänk om reklamen hade sett ut likadan fortfarande...); jag hade rentav velat ha ännu lite mer "lokalfärg" om man kan säga så om en tidsperiod. Dock är Mördande reklam mindre akademisk hållen än de flesta andra av Sayers böcker, det förekommer knappt några klassiska citat alls (utom i reklamslogans. När såg du en slogan som citerade Tennyson eller Shakespeare senast?), inte heller några latinska dito. Men det kan man ju stå ut med, boken är ju så pass bra ändå.

Mördande reklam utspelar sig efter det att lord Peter och Harriet Vane träffats, men Harriet är inte alls med - det kanske hade blivit för besvärligt om Sayers hade varit tvungen att bolla med deras relation samtidigt som lord Peter uppträder i två roller? Däremot får lady Mary och kommissarie Parker ett ganska stort utrymme, vilket är trevligt. Lady Mary får ju inte höras av så mycket annars.

Hur som helst - gillar man pusseldeckare, så ska man läsa Sayers, och gillar man Sayers, så ska man definitivt läsa den här!

Böcker A-Ö: A

Sjätte bokstaven i Böcker A-Ö är A!

• Författare: Audrey Niffenegger, författare till den eminenta Tidsresenärens hustru som jag har tjatat om lite av och till här på bloggen. Hon har också skrivit (ritat?) en graphic novel och är dessutom konstnär.
  
• Bok: Atlantis hemlighet av David Gibbins. En actionspäckad äventyrroman som försöker vara både James Bond och Indiana Jones på samma gång, med inslag av både Dan Brown och Clive Cussler. Gibbins andra bok Heligt guld var dock betydligt bättre.
• Litterär gestalt: Alfred i Emil i Lönneberga. Bäst i hela boken! Och Björn Gustafsson var fantastisk som Alfred i filmerna. "- Du och jag, Alfred. - Ja, du och jag, Emil."
  

Caroline Graham - Morden i Badgers Drift

Morden i Badgers Drift är den första boken i serien som den ultimata sommartv-serien Morden i Midsomer bygger på. Huvudpersonen är följaktligen kommissarie Tom Barnaby vid Caustonpolisen, samt hans kollega inspektör Troy.

I denna första bok mördas en gammal dam - miss Simpson - efter att hon sett något hon inte borde se i skogen. Mordet avfärdas först som en olyckshändelse, men offrets bästa väninna hävdar envist att det är något som är fel, och till slut lyckas hon övertyga kommissarie Barnaby om att dödsfallet ska utredas. Miss Simpson blir det första offret i en komplicerad utredning som på sant Midsomer-maner tar många svängar innan Barnaby lyckas knäcka fallet.

Jag är lite missnöjd med hur Barnaby och de andra huvudkaraktärerna porträtteras (eftersom jag sett alldeles för många avsnitt av Morden i Midsomer...), till exempel alla klagomål på Joyce Barnabys matlagning. Inspektör Troy framställs som en stor idiot, och Barnaby själv är mycket otrevligare än i tv-serien... Tyvärr har jag inte sett den första säsongen, så jag vet inte om karaktärerna började på detta sätt för att sedan utvecklas.

En bedömning av boken oberoende av tv-serien: en helt ok brittisk deckare, dock med ett något torftigt språk i mitt tycke - men det kan ju vara översättningens fel. Och det faktum att jag bara lyckats läsa ett par kapitel i taget har inte direkt hjälpt upp saken; läsningen blev så splittrad att jag inte har någon ordentlig helhetsuppfattning av handlingen.