Detta är första boken i en deckarserie som utspelar sig i Istanbul. Huvudpersonen, poliskommissarie Cetin Ikmen, är en medelålders, kejerökande och ständigt konjaksdrickade herre som ständigt är på kollisionskurs med chefen... känns det igen? Så långt låter det precis som alla andra medelålders suputer till poliser i alla andra deckare. Men Ikmen är lyckligt gift sedan tjugo år, har åtta barn och ett nionde på väg.
I denna första bok mördas en gammal man i de judiska kvarteren i Istanbul. Kroppen utsätts för frätande syra, och någon har målat ett stort hakkors på väggen i den gamles lägenhet. Spåren leder Ikmen och hans unge inspektör Mehmet Suleyman mot den ryska revolutionen; vilka är egentligen den ryskättade familjen Gulcu? Och vilken roll spelar en gammal tysk affärsman respektive en ung brittisk lärare i historien?
Överlag var det en ganska ok deckare. Språket var väl sisådär (tafflig översättare förmodligen) och Nadels beskrivningar av personer och miljöer lämnar ibland en hel del att önska (kanske speciellt de ganska pinsamma sexskildringarna). Detta är hennes - tydligen kritikerrosade? - debutbok, så jag ska inte vara alltför hård och till och med ge henne en chans till med uppföljaren Kristallburen - mest för att jag gillade kommissarie Ikmen.
Ingen början inget slut
13 timmar sedan
2 kommentarer:
Det blir bättre, jag lovar. Men läs dem helst på engelska. Översättningen är inte bra och dessutom är omslagen på engelska böcker så otroligt läckra! Kolla in de som finns på Kulturens hus i Luleå så förstår du vad jag menar.
Hej Martina!
Jag är glad att du har gett Ikmen en chans trots att du inte tyckte om första boken. Jag vet inte vilken version du läste av de två första, Belsassars dotter och Kristallburen, men översättaren är utbytt just pga slarv och de två första är nyöversatta.
Nu är det jag som översätter böckerna och jag håller just på med den femte delen, Harem som kommer ut i handeln nu i vår.
Jag hoppas du ska tycka om fortsättningen!
Bästa hälsningar
Marianne Alstermark
Skicka en kommentar