Nu var det ett tag sen jag läste ut den här boken, som jag först läste om hos Vixxtoria, men jag ska försöka få ihop ett par rader om den iallafall. (Vill ni veta vad den handlar om så läs Vixxtorias inlägg, det är mycket informativt.)
Tja, rent faktamässigt är det en intressant bok, även om jag kan tycka att den inte riktigt är "en kvinnohistoria" eftersom den mest handlar om männen vars frillor boken säger sig handla om, dvs. ett gäng kungar, adelsmän och präster. Eller faktiskt nästan alla män fram till 1700-talet, verkar det som, eftersom frilloskapet ("förtidsäktenskapet") var allmänt förekommande i alla samhällsklasser i alla tider, mycket för att "vanligt folk" inte hade råd med sån lyx som ett bröllop. Det verkar också ha varit allmänt accepterat.
Gillar man historia kan det vara intressant att läsa, men gillar man god språkbehandling så sliter man sitt hår när man läser, för så många tankstreck som Gadd använder när hon skriver - ja, det är snudd på ett tecken på galenskap (ungefär som ett överdrivet användande av utropstecken, enligt Terry Pratchett). Det förekommer rentav ett par meningar med tre eller fler(!) tankstreck vilket gör texten både oläslig och inkorrekt. Är detta verkligen en människa som har språket som sitt yrke? (Pia Gadd är journalist och författare.)
Mot slutet börjar boken dessutom allt mer handla om männen snarare än kvinnorna (för den börjar bra, det gör den) och blir alltså allt mer ointressant - manshistoria har jag redan läst så mycket om nämligen.
Så, i det stora hela en hyfsat kul bok för den historieintresserade (och man får faktiskt veta en hel del om frilloskapet som man antagligen inte visste förut), men man ska ha stort tålamod med språkbehandlingen för att inte kasta boken i väggen både en och två gången under läsningen.
I vår herres hagge – Julspecial 2024
5 timmar sedan
Inlägg
2 kommentarer:
Kul att du hämtar boktips från mig.
Jag kan dock inte påminna mig att jag irriterade mig just på tankstrecken (men så har jag ju också själv en stor förkärlek för sådana, liksom semikolon och parenteser), och nu har jag lånat ut boken så jag kan inte kolla om din iakttagelse stämmer heller ;-)
Annars har du rätt, tycker jag, att det handlar mer om män än om kvinnor också i den här boken, dvs mer om de frillosöner som lyfts fram. Jag antar faktiskt att man kan säga att det var just i och med att faderns status var så viktig som frillobarn blev lika viktiga som äkta barn.
Jag älskar också tankstreck, och semikolon och parenteser, men när tankstrecken används i VARENDA mening och ibland x antal gånger i samma mening, då blir det för mycket.
Skicka en kommentar