Ove Allansson - De kosmiska havens bokanjärer

Nu var det länge sen jag gjorde ett framträdande här på bloggen, jag ber om ursäkt. Jag har bara inte haft nån större läslust, eller för den delen blogglust för det finns ju saker jag hade kunnat skriva om - en lästrio till exempel.

Men nu har jag läst ut den vansinniga skrönan, eller skepparhistorien, De kosmiska havens bokanjärer av Ove Allansson, en svensk författare som jag aldrig hade hört talas om förrän jag läste om den här boken på SF-bokhandelns hemsida. Allansson räknas till arbetarförfattarna (enligt Wikipedia), är socialt engagerad (jo, det märks!) och har även varit sjöman, varför många av hans böcker handlar om resor och sjöfart.

I De kosmiska havens bokanjärer har Allansson slagit ihop sitt sjöfartstema med ett rymddito - det kanske han har gjort tidigare, vad vet jag? - och boken handlar om Sjunden, sjundekock på rymdskeppet Spira Handel, tidigare science fictionförfattaren Willy Gustav Törn. Sjunden har gjort en oplanerad tidsresa från 1992 till 3120 och måste nu lära sig både att leva på ett rymdskepp - enklare än man kan tro med hjälp av nanoteknik - och all den historia som förflutit mellan då och nu. Sjunden fungerar alltså som läsarens alter ego; det som förklaras för läsaren förklaras för Sjunden. Och tvärtom.

Det intressanta i den här historien är varken Sjundens tidshopp eller hans fortsatta liv som kock på ett rymdskepp, utan det som Sjunden får reda på via nyhetstjänsten Upplysaren - motståndsrörelsen Fria Bokanjärers kamp mot militärdiktaturen på planeten Primero Hiva. På Primero Hiva är pappersböcker förbjudna såsom varande ett hot mot demokratin - bland annat - och Frihetens bokanjärer (författare, förläggare, boksmugglare och bokälskare) frammanar litterära hjältar från både tellusianska och hivanska verk för att bistå dem i motståndskampen. Fördelen med hjältar från odödliga klassiker som Don Quijote är att de är just det - odödliga.

Boken drivs mer eller mindre framåt av det som Sjunden lär sig genom Upplysaren. Det som händer på rymdskeppet Spira Handel är sekundärt och faktiskt inte heller särskilt intressant; mest spännande är berättarmotorerna som driver skeppet med hjälp av berättarkraft. En bok om Frihetens bokanjärers motstånd mot militärdiktaturen hade, vågar jag påstå, varit betydligt intressantare...

Men roliga delar är de där Sjunden läser om den historiska utvecklingen på Tellus de senaste tusen åren. Här har Allansson verkligen tagit ut svängarna: "Under 2070-talet var det oroligt i Europa. Detta i samband med flera länder frigörelse från EU och dess växande krigsmakt. De allsmäktiga i Bryssel hade anklagat de europeiska folken för diktatoriska avsikter när de inte ville rätta sig efter EU-topparnas beslut. EU betonade att dess alkoholpolitik var framgångsrik, inte minst vad gällde Sverige, nu kallat Bryssel 12. Hela 48 procent av svenskarna hade inte alkoholiserats. Utmärkt inför beslutet av EU-folkens veckoarbetstid måste ökas till 56 timmar inom industri- och tjänstesektorer, givetvis utan höjd lön."

USA däremot föll sönder på grund av sin vana att leka världspolis. "Vid denna tid behövdes ingen samlad motvikt mot USA eftersom landet hade oskadliggjort sig självt genom att militärt förlyfta sig i demokratiska försvarskrig utomlands."

Och så vidare. Politisk satir på hög nivå! Från början irriterade jag mig dock på språket, men efter ett tag vande jag mig och började istället uppskatta det. Det boken faller på är dock den relativt ointressanta huvudstoryn med Sjunden och hans öden och äventyr - och då speciellt slutet, som jag inte gillade alls - men det den definitivt är värd att läsas för är kampen mellan de bokälskande bokanjärerna och diktaturen på Primero Hiva, samt den ypperliga politiska satiren i sammanfattningen av Tellus historia fram till 3100-talet.