25 augusti 2007

Ben Elton - Dödskänd

Jag har inte haft tid eller lust att läsa på några dar nu, men idag läste jag iallafall Dödskänd av Ben Elton, som handlar om en dokusåpa i Big Brother-stil (tio deltagare ska spendera ett antal veckor tillsammans instängda i ett hus, ständigt bevakade av kameror och mikrofoner. Varje vecka röstas en deltagare ut och den som blir sist kvar vinner en halv miljon pund). Jaha ja. Så långt låter det ju ganska ointressant. Så varför ska jag läsa det här?

Jo, i den här dokusåpan händer det oväntade saker. En av deltagarna blir mördad - och trots att kamerorna filmar allt som händer i huset hela tiden lyckas mördaren undvika att hamna på bild. Polisen sliter sitt hår, och under tiden fortsätter(!) såpan, där deltagarna blir alltmer nervösa och rädda för varandra. Trots allt måste det ju vara nån av dem som är mördaren?

Detta är en intressant samhällskritik mot en av tv-världens älsklingar, dokusåpan. Idioter som vill bli kända till varje pris går med på att filmas dygnet runt av andra idioter som vill tjäna pengar till varje pris - och till råga på allt finns det idioter som tittar på sk*ten också (annars hade det ju inte varit lönsamt). Man blir ju deprimerad för mindre. Världen har blivit så kändiskåt att folk helt utan talang eller intelligens kan bli kända för att de visar brösten eller spyr på tv (eller har sex, vilket ju bara är en annan sorts porrfilm). Dessutom blir de ju hyllade när de väl kommit ut ur huset (eller Baren, söderhavsön eller vad det nu kan vara) och får genast en massa uppdrag som förståsigpåare i någon tv-soffa, programledare, krönikörer eller liknande. Deras idiotiska åsikter mals fram som lysande intelligenta idéer till hela svenska/amerikanska/tyska/franska (vilket du vill) folket.

Har man inget vettigt att säga ska man vara tyst (ja, jag inser ironin i att skriva detta i en blogg, må vara att det är en bokblogg och detta är en bokrecension... men jag hoppas verkligen att jag har lite mer mellan öronen än den genomsnittliga dokusåpadeltagaren). Och vill man inte bli framställd som en idiot på tv ska man inte heller delta, för som det så tydligt visas i Dödskänd så är tvbolagen bara ute efter att göra "bra tv", vilket för dem definieras som att visa naket, sex och fylla. Gärna kryddat med konflikter deltagarna emellan... om man så ska gå över lik.

2 kommentarer:

Erika sa...

Jag gillade Dödskänd, mycket p.g.a. dokusåpasatiren förstås, men kanske främst för att det är en deckare som bjuder på något annat än det gamla vanliga... Helt klart underhållande.

*Malin* sa...

Dödskänd blev en stor favorit hos mig när jag läste den. Vi läste den på litteraturvetenskapen då vi diskuterade andra medier i texter. Mkt intressant diskussion.