Denna bok har jag visserligen läst tidigare, men ibland får man slänga ambitionerna (att läsa en massa nya böcker) överbord och läsa något man vet är bra... för Kellerman är bra, väldigt bra. Ond kärlek handlar som vanligt om Kellermans radarpar, barnpsykologen Alex Delaware (Kellerman har själv arbetat som barnpsykolog) och polisen Milo Sturgis och utspelar sig som vanligt i L.A.
Dr. Delaware mottar ett brev med ett kassettband på posten, ett kassettband där någon har spelat in ett skrik och en barnröst som entonigt rabblar orden "ond kärlek". Vad är detta? Alex undrar vem som kan ha ett horn i sidan till honom, och när Milo får höra bandet kopplar han det genast till en utredning där en socialarbetare blivit mördad och mördaren, en psykiskt sjuk uteliggare, skrikit orden ond kärlek. Tillsammans nystar de upp en fruktansvärd historia om barnmisshandel, hat och hämnd.
Jag har tyckt om nästan allt som Kellerman har skrivit (detta är inget undantag), bland annat på grund av hans sympatiska huvudkaraktärer. Böckerna berättas i jag-form av Alex Delaware och utspelar sig över en ganska lång tidsperiod. I den första boken träffar Alex den homosexuelle polisen Milo Sturgis, med vilken han utvecklar en vänskap som håller i sig genom alla de följade böckerna. De kan dock läsas helt fristående (jag har själv inte läst dem i kronologisk ordning utan lite huller om buller sådär). Alex´relation till flickvännen Robin är, tillsammans med vänskapen med Milo, central i alla böcker, men ingenting är rosenskimrande utan miljö, människor och situationer beskrivs mycket realistiskt. Ibland nästan för realistiskt - Kellerman lägger till små skönhetsfel överallt, ingenting får vara perfekt, vilket kan bli irriterande i längden eftersom man som läsare skulle vilja ha ett ordenligt "kodak moment" nån gång ibland. Oavsett om det inträffar i verkligheten eller inte!
Brorsans kompis Robban
6 timmar sedan
Inlägg
5 kommentarer:
Det är en evighet sedan det kom en ny Kellerman, eller hur? Jag spanar lite då och då, visserligen inte särskilt systematiskt, men någon gång borde man väl snubbla över den i så fall..? Funderar på om han slutat skriva? Någon som vet?
Oh, den här verkar scary! Och ja, det verkar som vi är ett gäng som surfar runt hos varandra. Trevligt :D Hoppas det är ok att jag länkade till dig i min lista?
Pysseltanten: vad jag vet så är Mordboken (The Murder Book) den senaste, den kom på svenska 2004.
Fröken Nina: Jajamän, helt ok. Då kanske jag kan göra sammaledes?
Jag tycker egentligen bara riktigt mycket om den allra första - men den tycker jag är fantastisk. Jag tycker att hans historier blir mer och mer långsökta för varje bok. Men persongalleriet är så mysigt att jag läser dem ändå. Jag gillar Milo och hans pojkvän.
Håller med om att historierna är ganska långsökta på sina ställen... måste finnas många psykopater i L.A!
Skicka en kommentar