Precis som flera andra har jag läst Xiaolu Guos ordbok för älskande, en dagbok skriven av den unga kinesiskan 'Z' (som hon kallar sig själv, eftersom hennes namn är så svårt för västerlänningar att uttala). Z kommer till London för att studera engelska på sina föräldrars begäran. Hon har aldrig tidigare varit utanför Kina, och hennes dagbok är skriven på samma dåliga engelska som hon talar - ett intressant grepp, men besvärligt för en non-native English speaker... Allt eftersom Z lär sig mer och mer engelska blir språket i boken bättre och bättre, men hon har ända in i det sista problem med till exempel pluralformerna av "man" och "woman".
Under sin tid i London träffar Z en man, som hon flyttar in hos efter bara en veckas bekantskap. Han är mycket äldre än hon och har helt andra värderingar - att Z dessutom är naivare än en tvååring hjälper inte upp saken. Hon har inga som helst begrepp om västerländska seder, västerländsk mat eller för den delen det engelska språket, vilket blir lite påfrestande efter ett tag. Jag har svårt att tro att ens en twenty-something kinesiska från landet kan vara så okunnig om väst... inte nu, när Kina öppnat gränserna så pass mycket.
Recensionerna jag läst är övervägande positiva, och jag håller med om att boken var lätt- och snabbläst (när jag väl kom mig för att öppna den överhuvudtaget), men i övrigt... nja, den lämnade mig ganska oberörd. Utvecklingsroman javisst, men berättelsen kändes för banal och intetsägande - Z och hennes älskare gick helt enkelt cirkeln runt och slutade i princip där de började. Och sexet! Usch, skämskudde hitåt! I don´t do sexskildringar. Och när Z går på strippklubb och tittar på en kvinna som dansar (and then some)... varför?
Ingen början inget slut
10 timmar sedan
Inlägg
5 kommentarer:
Jag är så besviken -- på mig själv. Jag glämde beställa den här boken och Nudelbagaren igår när jag handlade :o( Men jag ska väl handla igen någon gång.
Fast nu när jag läst din recension kanske jag mer ska vara glad att jag sparade några kronor...
Mja, de flesta andra som läst boken har ju gillat den... så lyssna inte bara på mig. Läs själv och bedöm!
Men vad är det med de där sexscenerna? Blir de sämre och sämre? Jag känner ett ständigt behov av skämskudde numera!
Idag tycks varenda deckarförfattare tro att de måste peta in en eller ett par sexscener i sina böcker. Why?
Ja, jag har också märkt att sexscener verkar vara mer eller mindre obligatoriska nuförtiden... de kanske tror att det säljer?
Hej Martina!
Har du lust att vara med?
I dag har jag startat en ny blogg, Bloggromanen, Vi möttes på ICQ, tanken med den är att alla skall kunna vara med att forma romanen, jag har skrivit kapitel 1, och sen är tanken den, att vem som vill kan skriva kapitel 2 i kommentarfunktionen och så väljer jag ut den som jag tycker är bäst och publicerar den, sedan skriver jag kapitel 3 osv TRYCK HÄR så kan du se hur det funkar
Solvarma kramar från Irene
Skicka en kommentar