Isaac Asimov och Robert Silverberg - Stjärnmörker

Well, jag försökte. Faktiskt läste jag nästan klart hela boken (stora delar av den var ändå rätt bra), men till slut orkade jag inte längre. Det var alltför mycket en ungdomsbok (både språk- och idémässigt)... säger jag som fortfarande älskar Godnatt Mister Tom, Eva Ibbotson och Roald Dahl. Och dessutom påminde den för mycket om Pestens tid och Signal (båda Stephen King, för er som inte visste det).

Stjärnmörker handlar om planeten Kalgash som ligger nånstans långt borta i universum. Kalgash är inte alltför olik Jorden, men den har sex solar vilket gör att det aldrig blir mörkt. Till följd av detta är människorna på Kalgash paniskt rädda för mörker (15 minuter i beckmörker är nog för att vissa ska få psykiska men för livet). På Kalgash frodas en domedagssekt, Flammans Apostlar, som hävdar att en gång var 2059:e år så släcks solarna, och gudarna straffar människorna för deras synder genom att låta Stjärnorna tända eld på Kalgash. Och nästa gång detta ska ske är om bara några månader.

Till sin fasa upptäcker några vetenskapsmän (ett par astronomer, en arkeolog och en psykolog) att de har funnit bevis för att allt detta dravel är sant. Var 2059:e år sker en total solförmörkelse, vilket undantagslöst leder till masshysteri, panik och att miljontals människor totalt förlorar förståndet (inga gudar är dock inblandade). Trots deras varningar bryr sig myndigheterna sig inte ett dugg om den annalkande katastrofen (ingen tror på den ändå, förutom Flammans Apostlar) och när solförmörkelsen inträffar så går världen, som de känner till den, mycket riktigt under...

Så långt orkade jag läsa. Efter ingående beskrivningar av den postapokalyptiska "civilisationen" (vissa av de mentalt friska utvandrade hit, andra dit, och ytterligare några till ett annat ställe, samtliga för att upprätta "Det nya samhället", samtidigt som små grupper av vansinniga människor gjorde sitt bästa för att bränna ner det som fanns kvar och godtyckligt döda alla misshagliga individer) så nådde jag nästan målet; slutet på boken. Men mina ögon vägrade läsa klart - de gled bara över texten utan att se den. Jag var helt enkelt inte tillräckligt intresserad av hur det skulle gå (samma sak hände när jag läste Gåtornas palats av Dan Brown, och även I cirkelns mitt av samma författare...).

Så den som vill veta vad som hände får helt enkelt läsa boken själv =).

Sue Monk Kidd - Jungfrutronen

Det tog faktiskt några dar för mig att läsa ut den här boken; det är nämligen den sortens bok som är väldigt bra så länge jag läser den men som jag förlorar intresset för när jag lagt den ifrån mig (för att ingen ska få fel uppfatting om denna sorts böcker så kan jag nämna att de flesta av Harry Potter-böckerna hört till denna kategori): Nå, idag tog jag iallafall upp den igen och läste klart de sista kapitlena.

Jungfrutronen handlar om Jessie, en medelålders, gift kvinna med en dotter på college som en dag får ett telefonsamtal från sin mors bästa väninna. Väninnan berättar att Jessies mor råkat ut för en olycka (eller, ja, råkat... hon har med flit huggit av sig fingret med en köksyxa) och snälla, kan inte Jessie komma hem och ta hand om sin mor? Jessie vill egentligen inte åka, men på senare tid har hon känt sig allt mer fångad i sitt liv, trött på sitt äktenskap och så vidare, så det slutar med att hon lovar att komma.

Modern bor på en ö utanför South Carolinas kust (där Jessie och hennes bror växte upp), och hennes närmaste granne är ett munkkloster, Sankta Senara, där titelns Jungfrutron befinner sig. Det är en tron i trä med sjöjungfrur snidade i armstöden; en gång om året, på Sankta Senaras dag, bärs tronen i procession till hamnen för att välsigna fiskebåtarna.

Hemma på ön försöker Jessie reda ut sin mors problem. Varför högg hon av sig fingret? Varför hatar hon Jungfrutronen så mycket? Varför vill munken broder Dominic att Jessie ska släppa hela saken? Jessie plågas också av minnena från faderns död i en båtolycka för över trettio år sedan, och till råga på allt träffar hon broder Thomas, en av klostrets noviser, och blir kär i honom. I slutändan får Jessie reda på mycket om sitt eget och sin mors liv; det som hon trott har skett visar sig vara fel, men det hjälper henne att gå vidare med sitt liv och bli lycklig.

Det här känns lite som chic lit för medelålders kvinnor (jag läser visserligen inte chic lit i vanliga fall så jag kanske inte är den rätta att bedöma det), men det är ändå en ganska bra bok om en kvinnas "självförverkligande" (visserligen ett ord som jag ogillar, men det var det bästa jag kunde komma på), ett förverkligande som kommer kanske i senaste laget... men bättre sent än aldrig.

Bokfemman v. 35

Jaha, minsann! Den här veckan försöker hon få oss att blotta oss, den goda Malin =).

Veckans tema är facklitteratur. Nämn 5 böcker som säger något om dig själv, vem du är och vad du gör på fritiden mer än läser.

• Lotten Thörngren - Må-bra-mat för fattig gourmet. Denna "kokbok" får representera dels mitt intresse för mat i allmänhet och dels intresset för just nyttig mat (en viktväktarkokbok hade annars platsat; visserligen viktväktar jag inte längre och har dessutom gått upp mycket i vikt sedan dess, men en gång i tiden gick jag ner 25 kilo med hjälp av Viktväktarna). Förutom detta representerar den också mitt studentliv (jag är en fattig gourmet, dvs. student).
  
• Morgan Spurlock - Jag och extra allt. Återigen berör det ämnet mat, men i första hand står detta för mitt samhällsintresse (speciellt intresset för USA, som jag anser vara degenereringens högborg. Jag kan prata länge om nackdelarna med amerikansk politik och McDonalds). Eric Schlossers Snabbmatslandet, Barbara Ehrenreichs Barskrapad eller Michael Moores Downsize this! hade platsat lika bra.
  
• Dick Harrison - Stora Döden. Jag är historiker i grunden (och allt är Herman Lindqvists fel!) med en fil. kand. med just detta huvudämne, och jag är väldigt förtjust i populärvetenskapliga historieböcker. Förutom Stora Döden är Harrisons ännu ej avslutade trilogi om slaveriets historia tillämplig på denna punkt.
  
• Arlene G. Taylor - The Organization of Information. Inte för att det är en så fantastiskt bra bok (i själva verket är den urtråkig), utan för att det är en av de primära kursböcker som vi använt under första året på min bibliotekarieutbildning (eller, ja, biblioteks- och informationsvetenskapsutbildning). Bibliotekarie har jag velat bli ända sen jag praoade på ett bibliotek i nian.
  
• Estrid Bengtsdotter och Lotta Kühlhorn - Städa! Visserligen har jag tipsat om denna bok tidigare på bloggen, men jag tycker den kan vara ganska tillämplig på mig som person. Jag kanske inte har det så välstädat alla gånger (eller ens oftast), men jag vill verkligen vara en sån person vars hem alltid glänser... annars funkar Karen Kingstons Rensa i röran med Feng Shui också; jag tror inte på Feng Shui och tillämpar det inte men boken i sig är väldigt uppfostrande och användbar.
  

Så, jag är alltså en samhällsintresserad bibliotekariestudent med "historiska" rötter som gillar mat, särskilt nyttig sådan (jag gillar i och för sig även onyttig mat - mmm, kanelbullar. För att ta ett exempel) och vill ha det städat hemma... förutom detta är jag filmnörd och studentspexare, tycker mycket om katter (har dock inga husdjur utan nöjer mig med att gosa med kompisarnas katter), går gärna och fikar på stan i ett par timmar och är lite sådär halvintresserad av inredning och träning. Ja, och så läser jag rätt mycket böcker =).

Dagens bokskörd

Bara för att jag väntar på att få hem x antal böcker som jag beställt på Adlibris respektive Bokus, så betyder inte det att jag kan hålla mig ifrån biblioteket =). Jag fick ett meddelande om att två böcker som jag reserverat kommit in, och när jag väl var där för att hämta dem så "råkade" jag få med mig några fler:

• P.D. James - Fyren (en av de båda reserverade böckerna)
  
• Stephen King - Liseys berättelse (den andra av de reserverade böckerna)
  
• Kate Atkinson - Känslomässigt udda (jag läste Behind the Scenes at the Museum på Engelska A-kursen på LTU förra våren och gillade den väldigt mycket.)
• Margaret Atwood - Tjänarinnans berättelse (tror jag sett en film som baseras på denna bok, handlingen verkar intressant iallafall.)
• Agatha Christie - Hercules storverk (jag letade egentligen efter Den gula hästen men den fanns inte inne...)
• Charlotte Brontë - Jane Eyre (dags att börja läsa klassikerna)
• Orhan Pamuk - Snö (en nobelpristagare! Det trodde jag aldrig att jag skulle få för mig att låna. Men denna bok verkar rätt bra.)

Nu ska jag lägga mig i soffan och läsa lite Christie. Det känns som en sån dag idag.

Truman Capote - Med kallt blod

Med kallt blod är en av de första dokumentärromanerna (dvs. den bygger på ett verkligt fall), och blev som sådan mycket uppmärksammad när den kom ut 1966. Capote hade intervjuat dussintals vänner och grannar till både familjen Clutter (offren) och Smith/Hickock (mördarna), poliser och fängelsekunder. Han hade besökt platsen för brottet och med egna ögon sett det han beskriver i boken. Själv kallade han sin bok för "a non-fiction novel", och visst, det är en faktabaserad roman, men en hel del är ren fiktion - till exempel vad familjen Clutter tänkte på och kände under dagarna före mordet. Oavsett hur väl grannarna beskrev dem kan Capote inte ha vetat såna saker.

Jag är intresserad av "verkliga händelser" och gillar många verklighetsbaserade böcker; Med kallt blod är dock ett undantag. Visst blev man upprörd av de kallblodiga morden (både Smith och Hickock hade idag blivit klassade som sociopater eller fått någon annan psykisk sjukdoms-stämpel) men trots det blev jag inte särskilt berörd. Långa stycken skummade jag bara igenom lite hastigt eftersom jag tyckte att de var så tradigt skrivna, och jag hade gärna sett att betoningen legat på polisarbetet istället för de där båda galningarna (fullständigt ointressanta människor, hur farliga de än var och hur viktiga de än ansåg sig vara).

Allt som allt var det en ganska "glömbar" bok - för att säga som jag brukar göra när jag sett filmer som visserligen inte varit dåliga men inte heller bra: nu har jag läst den, jag behöver inte läsa den igen.

Yukiko Duke - Fem asiatiska kök

Vad är det här, undrar ni, en kokbok? Ja visst, jag läser såna också. Iallafall om de innehåller lite mer än bara recept. Fem asiatiska kök innehåller recept och matkultur från Kina, Korea, Vietnam, Japan och Thailand. Varje land representeras av en till Sverige inflyttad familj som väljer ut sina favoriter av landets vardagsmat (Japan representeras av Yukiko Duke själv och hennes mamma Eiko. Som kuriosa kan också nämnas att Eiko och Yukiko Duke bland annat har översatt Haruki Murakami till svenska).

Duke skriver lite om varje lands måltidsseder (hur man dukar bordet, fadäser som västerlänningar lätt begår - som att sticka ner pinnarna i riset så att de står rakt upp, till exempel - och så vidare) och det finns också listor med ingredienser som är vitala i varje lands matkultur; för att laga kinesisk mat är bland annat sesamolja, vetenudlar, ingefära och sichuanpeppar bra att ha hemma. I Vietnam däremot använder man mycket tofu, lime, vinäger och mynta. Och så vidare!

Recepten i boken är just vardagsrecept, de flesta verkar inte oöverkomligt svåra att laga för den genomsnittlige svensken (förutom att de flesta inte har alla dessa kryddor hemma, för att inte tala om wokar, värmeplattor och ångkokare i bambu). Men man blir iallfall sugen på att pröva nya sorters asiatisk mat (varför finns det ingen koreansk restaurang i Luleå, till exempel? Eller vietnamesisk?) Och den "kinesiska" mat som serveras på de flesta kinarestauranger är ju bara en blek, försvenskad version av riktig kinesisk mat. Japanska restauranger i Sverige serverar nästan bara sushi (på svenskt vis, alltså som maki och nigiri - trots att sushi egentligen helt enkelt betyder att rätten baserar på ris med vinägermarinad. För all del, maki och nigiri serveras i Japan också) även fast det finns så mycket annan japansk mat - ja, ja, sushi är nationalrätten, men det är ju inte så att norrlänningar bara äter palt trots att det räknas som en norrländsk specialitet...

Såna här kokböcker gör att jag inser hur trött jag är på att all utländsk mat "försvenskas" för att passa någon form av obskyra "svenska" smaklökar (italienare till exempel skulle antagligen förundra sig över de svenska pizzorna med sina konstiga fyllningar. I Italien lägger man tomat, mozzarella och basilika på pizzan. Basta. Möjligen kan lite parmaskinka få vara med på ett hörn. Och så olivolja över alltihop). Nej, fram för mer "riktigt" utländskt käk!

Vilken bok är du?

Jag har inte läst den här boken, men eftersom jag tydligen är den enligt det här testet så kanske jag ska göra det?

You're Siddhartha!

by Hermann Hesse

You simply don't know what to believe, but you're willing to try anything once. Western values, Eastern values, hedonism and minimalism, you've spent some time in every camp. But you still don't have any idea what camp you belong in. This makes you an individualist of the highest order, but also really lonely. It's time to chill out under a tree. And realize that at least you believe in ferries.

Undrar förresten om den som skapat testet verkligen menar ferries (färjor) eller om det kanske ska vara "believe in faeries" (älvor)?

Nya bokinköp

Jag gjorde misstaget att surfa runt lite på Bokus och tittade på deras pocketnyheter. Vips åkte tre böcker ner i kundkorgen (ja, bildligt talat). Det blev:

• Bret Easton Ellis - Lunar Park
• Caroline Giertz - Ashimas bok
• Carina Rydberg - Den som vässar vargars tänder

Den sistnämnda har jag fått tips om från flera bloggar, så jag hoppas att den är bra =). Jag hoppas att alla tre är bra, för den delen. Förutom detta har jag precis fått hem min välkomstpremie från Internetbokklubben, två böcker för en krona (plus porto, så 40 kr); Jungfrutronen av Sue Monk Kidd och Vem vill bli miljardär? av Vikas Swarup. Jag väntar också på min beställning från Adlibris jubileumsrea (leveransbeskedet kom igår - äntligen) så just nu drunknar jag nästan i böcker =).

Ben Elton - Dödskänd

Jag har inte haft tid eller lust att läsa på några dar nu, men idag läste jag iallafall Dödskänd av Ben Elton, som handlar om en dokusåpa i Big Brother-stil (tio deltagare ska spendera ett antal veckor tillsammans instängda i ett hus, ständigt bevakade av kameror och mikrofoner. Varje vecka röstas en deltagare ut och den som blir sist kvar vinner en halv miljon pund). Jaha ja. Så långt låter det ju ganska ointressant. Så varför ska jag läsa det här?

Jo, i den här dokusåpan händer det oväntade saker. En av deltagarna blir mördad - och trots att kamerorna filmar allt som händer i huset hela tiden lyckas mördaren undvika att hamna på bild. Polisen sliter sitt hår, och under tiden fortsätter(!) såpan, där deltagarna blir alltmer nervösa och rädda för varandra. Trots allt måste det ju vara nån av dem som är mördaren?

Detta är en intressant samhällskritik mot en av tv-världens älsklingar, dokusåpan. Idioter som vill bli kända till varje pris går med på att filmas dygnet runt av andra idioter som vill tjäna pengar till varje pris - och till råga på allt finns det idioter som tittar på sk*ten också (annars hade det ju inte varit lönsamt). Man blir ju deprimerad för mindre. Världen har blivit så kändiskåt att folk helt utan talang eller intelligens kan bli kända för att de visar brösten eller spyr på tv (eller har sex, vilket ju bara är en annan sorts porrfilm). Dessutom blir de ju hyllade när de väl kommit ut ur huset (eller Baren, söderhavsön eller vad det nu kan vara) och får genast en massa uppdrag som förståsigpåare i någon tv-soffa, programledare, krönikörer eller liknande. Deras idiotiska åsikter mals fram som lysande intelligenta idéer till hela svenska/amerikanska/tyska/franska (vilket du vill) folket.

Har man inget vettigt att säga ska man vara tyst (ja, jag inser ironin i att skriva detta i en blogg, må vara att det är en bokblogg och detta är en bokrecension... men jag hoppas verkligen att jag har lite mer mellan öronen än den genomsnittliga dokusåpadeltagaren). Och vill man inte bli framställd som en idiot på tv ska man inte heller delta, för som det så tydligt visas i Dödskänd så är tvbolagen bara ute efter att göra "bra tv", vilket för dem definieras som att visa naket, sex och fylla. Gärna kryddat med konflikter deltagarna emellan... om man så ska gå över lik.

Roliga bokevenemang

Varför finns det inga roliga bokevenemang norr om Stockholm? I Luleå närmare bestämt, det hade varit bra. Nu har jag ju läst om världens längsta bokbord på flera bloggar, och Bokhorornas bokkollo i höst, bokbytardag och allt möjligt! Men allt är i Stockholm vilket gör det lite besvärligt när man bor i Luleå och är student (inkomsten som studerande är ju inte överdrivet hög).

Jag efterlyser roliga bokevenemang i Luleåtrakten!

Leonie Swann - Glennkill

Detta är en kriminalroman, men en något ovanlig sådan. Den handlar nämligen inte om människor utan om djur, närmare bestämt får. En flock får upptäcker att deras herde, George, blivit mördad, och miss Maple, det klokaste fåret i flocken (ja, kanske i hela världen, tror de andra fåren) bestämmer sig för att ta reda på vem som är mördaren. Det blir inte lätt för fåren; människor är så konstiga och svåra att förstå sig på. De har ju inga själar (får har själar, det vet ju minsta lamm, men människor har det knappast. De har ju inte ens något luktsinne) och kanske inga hjärtan heller. Men George var trots allt en ganska bra herde som läste högt för fåren och aldrig, aldrig sålde någon till slakt. Därför måste miss Maple och de andra ta reda på vad som egentligen hände.

Glennkill är en rolig deckare, som ställer förutfattade meningar lite över ända. Man kan inte låta bli att undra om det kanske är så får är, egentligen? Och kloka är de ju, speciellt miss Maple. Det är bara lite svårt att veta hur människor fungerar när man själv fungerar så fundamentalt annorlunda. Själva mordet är faktiskt inte så viktigt (inte ens för fåren), det viktiga i berättelsen är att få veta hur fåren ska klara sig sedan. Men naturligtvis vill miss Maple att sanningen ska komma fram (i mångt och mycket är hon ganska lik sin "namne" miss Marple) på sitt eget kluriga sätt, och sanningen kommer också fram i slutändan. Med fårens hjälp.

Bokfemman v. 34

Hm, jag läser ju nästan lika lite svensk litteratur som icke-engelskspråkig... Det får nog bli författare snarare än böcker, för att underlätta.

Veckans tema för Bokfemman är svensk litteratur. Nämn dina 5 favoriter, böcker eller författare, i den svenska litteraturen.

• Astrid Lindgren - jag undrar hur många som kommer ha med henne på denna Bokfemma? Ganska många förmodligen =). Men det är klart att Astrid måste få vara med på en favvo-lista över svensk litteratur! Bröderna Lejonhjärta är nog favoriten, tätt följt av Ronja Rövardotter och Mio min Mio.
• Maria Lang - den svenska deckarelitens främsta. Hennes underbara pusseldeckare från mitten av 1900-talet hörde till min favoritläsning i tonåren. Absolut bäst är Mörkögda augustinatt, men även, bland annat, En skugga blott och Farligt att förtära är riktigt, riktigt bra.
  
• Dick Harrison - jag gillar populärvetenskapliga böcker om historia, och Harrison skriver bra. Jag har läst första delen i hans nya trilogi om slaveriets världshistoria (del ett handlar om slaveriet från forntiden till renässansen) och den är mycket intressant. Hans bok om digerdödens härjningar, Stora döden, är också läsvärd.
  
• Tage Danielsson - denne humoristiske gigant förtjänar att få vara med på listan bland annat för Tage Danielssons Mytologi och Sagor för barn över 18 år. Och har man inte sett pjäsen Fröken Fleggmans mustascher så har man verkligen missat något!
  
• Maria Gripe - jag säger bara: Tordyveln flyger i skymningen och Agnes Cecilia - en sällsam historia. Ungdomslitteratur när den är som bäst.
  

Jaha, och författare som inte riktigt tog sig ända fram men ändå förtjänar att nämnas? Ja, det är bland annat Carina Burman (Babylons gator, Vit som marmor), Frans G. Bengtsson (Röde Orm), Peter Pohl (Jag saknar dig, jag saknar dig! och böckerna om Anette) och det mesta av Jonas Gardell, men i synnerhet Mormor gråter och andra texter.

Seg läsning

Jag håller just nu på med Truman Capotes Med kallt blod, men det går segt, segt, segt. Den är säkert bra, det är bara det att jag inte kommit in i den än. Funderar på att alternera med en annan bok - jag har ju några stycken hemma att välja på! Eventuellt blir det Stjärnmörker av Asimov, länge sen jag läste science fiction. Idag blir det dock inte mycket läsning eftersom min kära sambo D fyller år, och ikväll kommer det nog att vara en del folk här på fika.

Jag väntar också med spänning på att min Adlibris-beställning ska komma...

Carina Burman - Cromwells huvud

Mja, jag vet inte. Det här var en lättviktare - lättglömd och inte särskilt spännande. För att vara ärlig är jag fortfarande inte säker på vad den egentligen handlade om. Språket är visserligen bra; man får följa karaktärerna genom en osynlig, men medveten, Berättares ögon och dennas (dennes?) språk är ganska poetiskt.

Historien går som följer: svenska Malin anländer till Cambridge för att arbeta i en brittisk universitetsfamilj, samtidigt som en svensk antropolog anländer till samma stad för att knytas som gästforskare till colleget Lady Elizabeth Hall vid Cambridges universitet. Deras vägar korsas snart, faktiskt redan på flygplatsen, och efter några månader i Cambridge börjar de även umgås.

På Lady Elizabeth Hall börjar snart märkliga saker inträffa - det sker ett mord (eller är det ett mord?) bland lärarna, men märkligt nog så verkar mordet inte vara det viktiga i boken. Vad det viktiga i boken är vet jag faktiskt inte; det handlar om kärlek, jobb, intriger och så vidare men i slutändan vet man fortfarande inte hur karaktärerna hänger ihop med varandra - själv var jag mest förvirrad efter att ha läst sista sidan.

Enda anledningen att läsa den här... deckaren? är språket och berättartekniken. Handligen kan man lämna därhän.

Audrey Niffenegger - Tidsresenärens hustru

Det första jag vill säga om den här boken är: LÄS DEN! Det andra är: ja, jag menar allvar, läs den!

Tidsresenärens hustru handlar om kärlekshistorien mellan konstnären Clare och bibliotekarien Henry. Första gången de träffas är Clare sex år och Henry 36, och när de gifter sig är Clare 22 och Henry 30. Henry besitter nämligen en konstig förmåga att resa i tiden. Utan denna förmåga hade han aldrig träffat Clare, men samtidigt är det en förbannelse - han vet nämligen aldrig när han rycks bort till en annan tid, eller vart (och när) han kommer att hamna. Han får inte heller med sig sina kläder eller andra föremål när han byter tid vilket gör att han alltid måste stjäla eller låna kläder på något sätt, och ofta blir han misshandlad eller arresterad när han (naken) dyker upp i en annan tid.

Men det centrala i hela boken är kärleken mellan Henry och Clare. Det är trots allt inte alla män som träffar sin blivande fru när hon är sex år gammal och sedan följer henne genom hela hennes uppväxt. Och för Clare finns det inget annat alternativ än att gifta sig med Henry; han har följt henne genom barndomen och flera gånger har han berättat att i hans tid är de gifta.

Det jag funderade på när jag läste boken var: "jaha, och hur ska den här boken knytas ihop då?" Det kändes som att den hela tiden handlade om samma sak (men på ett positivt sätt) och jag hade svårt att se ett möjligt slut. Men när slutet väl kom så grät jag.

Bokrea

För att fira sitt 10-årsjubileum har Adlibris ordnat en bokrea! Jag kunde naturligtvis inte låta bli att beställa några böcker:

• Susanna Clarke - Jonathan Strange & Mr Norrell
• Karen Fowler - Jane Austen-klubben
• Eva Rice - Den bortglömda konsten att bevara en hemlighet
• Alexander McCall Smith - Filosofiska söndagsklubben

Och så en bok till, men den ska bli en present så jag tänker inte avslöja vilken det var... Allt för 255 kr, och ingen frakt om man väljer leverans med Schenker PrivPak. Bra va?

*senare på kvällen* Efter att ha läst ut Tidsresenärens hustru av Audrey Niffenegger kastade jag mig på datorn och beställde även den. Så bra!

Arnaldur Indriðason - Änglarösten

Jag blir mer och mer förtjust i Indriðasons böcker. Det här är den tredje och, hittills, bästa jag läst - även om jag är lite trött på att huvudpersonen, Erlendur, precis som i alla andra deckare (iallafall de skrivna av manliga författare) är en medelålders, ensamstående man utan intressen och med en dålig relation till sina barn. Men som jag påpekade när jag skrev om Kvinna i grönt så slipper man iallafall beskrivningar av hur han sitter hemma och super (i de flesta fall är det fin whisky det gäller, fast Ian Rankin - en författare jag kan rekommendera till alla som gillar deckare - låter iallafall sin kommissarie Rebus dricka lite vad som helst) och lyssnar på jazz eller opera (återigen är Ian Rankin annorlunda, Rebus lyssnar mest på gammal rock). Erlendur ägnar sig mest åt att läsa skildringar av hur folk går vilse och dör ute i ödemarken, och varför han gör det får man förklaringen till i den här boken.

Änglarösten handlar om ett mord på ett av Reykjaviks största hotell, alldeles innan jul. Den som blivit mördad är ingen mindre än jultomten. Ja, han är iallafall utklädd till jultomte. I själva verkat visar det sig att den döde arbetar som dörrvakt på hotellet och att han som barn var en berömd sopransångare, som kanske kunnat sjunga i gosskören Wiener Sängerknaben om han inte hamnat i målbrottet ovanligt tidigt och därigenom förlorat sin unika röst. Erlendur och hans kollegor tar sig an fallet som leder dem till en fanatisk samlare, den dödes känslokalla familj och hotellets samröre med lyxprostituerade. Erlendur går på en date och börjar reda ut gamla problem med sin dotter, och hans kollegor förbereder sig för julen.

Det är ett sorgligt livsöde Indriðason skildrar; en pojke som drevs för hårt av sin far växer upp och blir en ensam människa, förskjuten av sin familj. Trots det, eller kanske på grund av det, är det en bra bok. Indriðason beskriver sina karaktärer väl, särskilt relationen mellan Erlendur och hans dotter Eva Lind. Jag hoppas verkligen att det kommer att gå bra för dem båda.

Dailylit

Via Ex Libris Cia hittade jag Dailylit där man kan prenumerera på (engelska) böcker via e-mail. De skickar helt enkelt ett stycke från den bok man valt via mail varje dag (eller så ofta som man valt att få mailen), och i 73 dagar framöver kommer jag få ett stycke av H.G. Wells "War of the Worlds" varje dag. Kul grej!

Dagens bok på Bokus

... är En hjärtformad ask av Joe Hill, pseudonym för Joseph Hillstrom King som är son till ingen mindre än Stephen King. En hjärtformad ask är King jr´s debutroman, och för 49:- var det en alldeles för bra deal för att missas. Naturligtvis köpte jag den. Och som student behövde jag inte ens betala frakt. Ibland har det sina fördelar att lida av sömnbrist och sitta vid datorn halv fyra på morgonen...

Bokfemman v. 33

Håhå ja ja. Det här blir inte lätt...

Veckans tema för Bokfemman är brittisk och amerikansk litteratur. Nämn dina 5 favoriter - böcker eller författare.

• Stephen King - Mycket kan man säga om Stephen King, men han är ändå skräckmästarnas skräckmästare. Under min tonårstid läste jag nästan uteslutande King (tills dess att Koontz mer eller mindre petade bort honom från läslistan. Tronen är dock, och har alltid varit, Kings). Bäst är nog Det, Benrangel, Talismanen, Pestens tid, Christine, Staden som försvann... äsch, det är ingen idé. Allt är bäst.

• Agatha Christie - vad King var för mina högstadieår var Christie för mellanstadiet. Jag slukade allt hon skrivit. Denna brittiska deckardrottning regerade vid sidan av King under många år. Hercule Poirot är min favorit, även om miss Marple med sina ylleschalar och mjuka gråa spetsar inte är dum hon heller. Mordet på Orientexpressen, Tio små negerpojkar och Döden på Nilen är några av favoriterna.

• Dorothy Sayers - om King är kungen (så passande, förresten!) och Christie drottningen så måste ju Dorothy Sayers vara prinsessan. Lord Peter Wimsey är en av de älskvärdaste detektiver världen skådat, och Sayers språk med alla dessa litterära, filosofiska etc. referenser är underbart. Kamratfesten och Lord Peters smekmånad kan möjligen vara de bästa (jag älskar relationen mellan Harriet Vane och Lord Peter), men även Lord Peters sista fall som påbörjades av Sayers innan hennes död och avslutades av Jill Paton Walsh är inte att förakta.

• J.R.R. Tolkien - den moderna fantasyns fader måste ju få vara med på ett hörn. Sen jag först läste Härskarringen-trilogin som 15-åring (tio år sedan nu!) har jag hunnit igenom den ytterligare ett tiotal gånger (för att inte tala om de fantastiska filmerna, som jag sett oräkneliga gånger). Trots Åke Ohlmarks översättning med fler än 5000 rejäla översättningsgrodor är språket magiskt, och trots att Tolkien utgjuter sig i sida efter sida om natur och miljö blir det aldrig tråkigt.

• Terry Pratchett - när nu Tolkien hyllats så mycket måste en modern arvtagare till honom framhållas. Pratchetts fantasy är visserligen inte episk utan snarare ren humor; skivvärlden (Discworld) är en plats som befolkas av häxor, trollkarlar, äventyrare, dvärgar och troll, samtidigt som det är märkligt likt vår egen värld - trots att skivvärlden bärs på ryggen av fyra jätteelefanter som i sin tur står på ryggen på Store A´Tuin, världssköldpaddan som simmar runt i universum. Återkommande karaktärer är Döden, Bibliotekarien, Mormor Vädervax och Nanna Ogg, och några av de bästa böckerna är Rörliga bilder, Döden ligger lågt, Häxkonster och Goda omen, som skrevs tillsammans med Neil Gaiman.

Detta är de som jag efter mycket funderande kom fram till platsade på topp 5-listan. Dock måste jag nämna några av dem som inte nådde ända fram: Arthur Conan Doyle, Eva Ibbotson, Ellis Peters, Robert A. Heinlein, Douglas Adams och Raymond E. Feist. Mycket fantasy, deckare och skräck! Förutom Heinlein då, som skrev science fiction. Och Adams, som skrev... tja, vad man nu ska klassa det som =).

Jonathan Kellerman - Ond kärlek

Denna bok har jag visserligen läst tidigare, men ibland får man slänga ambitionerna (att läsa en massa nya böcker) överbord och läsa något man vet är bra... för Kellerman är bra, väldigt bra. Ond kärlek handlar som vanligt om Kellermans radarpar, barnpsykologen Alex Delaware (Kellerman har själv arbetat som barnpsykolog) och polisen Milo Sturgis och utspelar sig som vanligt i L.A.

Dr. Delaware mottar ett brev med ett kassettband på posten, ett kassettband där någon har spelat in ett skrik och en barnröst som entonigt rabblar orden "ond kärlek". Vad är detta? Alex undrar vem som kan ha ett horn i sidan till honom, och när Milo får höra bandet kopplar han det genast till en utredning där en socialarbetare blivit mördad och mördaren, en psykiskt sjuk uteliggare, skrikit orden ond kärlek. Tillsammans nystar de upp en fruktansvärd historia om barnmisshandel, hat och hämnd.

Jag har tyckt om nästan allt som Kellerman har skrivit (detta är inget undantag), bland annat på grund av hans sympatiska huvudkaraktärer. Böckerna berättas i jag-form av Alex Delaware och utspelar sig över en ganska lång tidsperiod. I den första boken träffar Alex den homosexuelle polisen Milo Sturgis, med vilken han utvecklar en vänskap som håller i sig genom alla de följade böckerna. De kan dock läsas helt fristående (jag har själv inte läst dem i kronologisk ordning utan lite huller om buller sådär). Alex´relation till flickvännen Robin är, tillsammans med vänskapen med Milo, central i alla böcker, men ingenting är rosenskimrande utan miljö, människor och situationer beskrivs mycket realistiskt. Ibland nästan för realistiskt - Kellerman lägger till små skönhetsfel överallt, ingenting får vara perfekt, vilket kan bli irriterande i längden eftersom man som läsare skulle vilja ha ett ordenligt "kodak moment" nån gång ibland. Oavsett om det inträffar i verkligheten eller inte!

Estrid Bengtsdotter och Lotta Kühlhorn - Städa!

Man vet att man börjar bli gammal när man kan bli entusiastisk över en bok som heter Städa!. Denna av mig nyinköpta bok är en liten skrift inom ämnet städning, både till vardags och storstädning. Den handlar om att väcka lusten till städning genom bra redskap, rätt sorts rengöringsmedel, noggrannhet, gott om tid och ordentlig förvaring - och jag finner att jag bara vill hoppa upp ur soffan och genast ta itu med en riktigt ordentlig höststädning.

Till alla er som inte riktigt orkar städa ordentligt rekommenderar jag denna fantastiska bok - läs den, och märk hur städlusten kommer smygande... eller snarare anfaller bakifrån när ni minst anar det.

Ann Cleeves - Svart som natten

Nej. Tyvärr. Det hade kunnat bli bra, men det blev det inte. Svart som natten intresserade mig inte det bittersta, trots att plotten var lovande - en ung flicka på Shetlandsöarna mördas, på samma ställe där en liten flicka åtta år tidigare försvunnit. En gammal enstöring i trakten blir misstänkt, och lynchstämning infinner sig. Men är han skyldig?

Men det brydde jag mig inte det minsta om. Jag var inte intresserad av vem som var mördaren, blev inte intresserad av någon av personerna (förutom att jag tyckte lite synd om den ensamme gamle gubben. Ensamhet påverkar mig alltid, om den inte är självvald).

Inte heller miljön var särskilt intressant. Det var beskrivningar om kyla och is och isolering som inte berörde mig - jag är uppvuxen i ett liknande klimat, om än i Sverige, och det var alltför välbekant för att jag skulle tycka att det var "romantiskt" eller något annat.

Kort sagt, ingenting jag skulle rekommendera. Hela historien var alltför långdragen och seg - inte förrän fyra femtedelar var avverkade började saker och ting ta fart, och det är en väl lång startsträcka.

De 50 bästa barnböckerna

Fler listor! Detta är en lista på de 50 bästa barnböckerna som har sammanställts av bland annat Svenska akademien, Svenska Deckarakademin (vad hade de med barnböcker att göra?), bibliotekarier, litteraturvetare, författare och bokhandlare. Den gjordes i samband med Världsbiblioteket och har publicerats i bland annat tidningen Boken.

Och så samma behandling som de övriga listorna:

Fetstil för böcker man läst,
kursiv för de man vill läsa,
rödmarkera de man inte vill komma i närheten av,
+ markerar de böcker man har i bokhyllan,
* för de böcker man aldrig hört talas om.

1. H. C. Andersen - Sagor
2. Christina Björk/Lena Anderson - Linnéa i målarens trädgård
3. Ivar Arosenius - Kattresan
4. Gunilla Bergström - Alfons Åberg
5. Elsa Beskow - Bilderböckerna
6. Enid Blyton - Fem-böckerna
7. Jean de Brunhoff - Babar
8. Bröderna Grimm - Sagor
9. Lewis Carroll - Alice i Underlandet
10. *Aidan Chambers - Dansa på min grav
11. James Fenimore Cooper - Den siste mohikanen
12. *Richmal Crompton - Bill-böckerna
13. Roald Dahl - Kalle och chokladfabriken
14. Roald Dahl - SVJ
15. +Daniel Defoe - Robinson Crusoe
16. Charles Dickens - Oliver Twist
17. Alexandre Dumas d.ä. - De tre musketörerna
18. Alexandre Dumas d.ä. - Greven av Monte Cristo
19. Michael Ende - Momo - eller kampen om tiden
20. Kenneth Grahame - Det susar i säven
21. Maria Gripe - Hugo och Josefin
22. *Lennart Hellsing - Bananbok
23. Tove Jansson - Mumintrollen
24. Rudyard Kipling - Djungelboken
25. Ole Lund Kirkegaard - Gummi-Tarzan
26. Gösta Knutsson - Pelle Svanslös
27. *Erich Kästner - Emil och detektiverna
28. Selma Lagerlöf - Nils Holgersson
29. C.S. Lewis - Sagan om Narnia
30. +Astrid Lindgren - Bröderna Lejonhjärta
31. Astrid Lindgren - Emil i Lönneberga
32. Astrid Lindgren - Mio min Mio
33. Astrid Lindgren - Pippi Långstrump
34. Astrid Lindgren - Ronja Rövardotter
35. Barbro Lindgren - Loranga, Masarin och Dartanjang
36. Erik Linklater - Det blåser på månen
37. +Michelle Magorian - Godnatt, mister Tom
38. *Egon Mathiesen - Misse med de blå ögonen
39. A.A. Milne - Nalle Puh
40. L.M. Montgomery - Anne på Grönkulla
41. Sven Nordqvist - Pettson-böckerna
42. *Margaret Rey - Pricken
43. Antoine de Saint-Exupéry - Lille prinsen
44. Maurice Sendak - Till vildingarnas land
45. +Robert Louis Stevenson - Skattkammarön
46. +Jonathan Swift - Gullivers resor
47. *Lisa Tetzner - Sotarpojken
48. Mark Twain - Huckleberry Finn
49. Mark Twain - Tom Sawyer
50. +Jules Verne - En världsomsegling under havet

Hm, här hade jag läst betydligt fler böcker än på de föregående listorna. Men så har jag ju varit barn/ungdom betydligt längre än jag varit vuxen...

Cecilia Hagen - De osannolika systrarna Mitford

Familjen Mitford är en brittisk överklassfamilj som under 1900-talet har bestått av ett antal märkliga personer, som Cecilia Hagen porträtterar i sin bok De osannolika systrarna Mitford. Nästan alla av systrarna har på något sätt utmärkt sig och har figurerat offentligt, antingen politiskt eller på annat sätt.

Den äldsta systern Mitford, Nancy, som föddes 1904, blev en bästsäljande författare och alla de övriga systrarna (de var sex stycken, och familjen hade också en son) har vid olika tillfällen i livet publicerat självbiografier eller romaner. Nummer två, Pamela, var den av systrarna som inte utmärkte sig - hon gifte sig och sen blev det inte mycket mer från hennes håll. Diana Mitford (född 1910), däremot, lämnade sin man och två barn på 1930-talet för den brittiske fascistledaren Oswald Mosley och tillsammans med sin yngre syster Unity blev hon hängiven nazist. Unity Mitford flyttade till Tyskland innan kriget och försökte komma nära Hitler, som hon beundrade djupt. Detta ledde till att både Diana och Unity drogs in i nazisternas högsta krets; de var båda nära vänner till Hitler ända fram till 1940-talet. En annan syster, Jessica Mitford (kallad Decca) blev istället kommunist och rymde hemifrån för att kämpa mot fascisterna i Spanien tillsammans med sin blivande man. Familjen Mitford har alltså haft en fot på vardera sidan av 1900-talets världspolitik.

Den enda dottern, förutom Pamela, som inte ställde till med skandaler var den yngsta, Deborah, som gifte sig med hertigen av Devonshire. Deborah (hertiginnan av Devonshire) och Diana Mosley var de enda två som fortfarande levde när boken skrevs (brodern Tom dog i kriget och de övriga systrarna strök med av sjukdomar eller hög ålder. Diana dog 2003, året efter Hagens bok publicerades).

Hagen har följt i systrarnas fotspår. Hon har besökt platserna där de föddes, bodde, semestrade, åt, festade... hon har läst massor av brev som systrarna och resten av familjen skickade till varandra, intervjuat Diana Mosley och träffat hertiginnan av Devonshire samt läst all den litteratur som genom åren skrivits om systrarna Mitford. Resultatet är en ganska intressant skildring av en tydligt dysfunktionell familj (men troligen alldeles normal för sin tid och samhällsklass...) där både barn och föräldrar på ett osunt sätt kunde hänge sig åt sina olika intressen. Samtliga familjemedlemmar var fanatiker på olika sätt; det var bara målet för deras fanatism som skiljde sig åt - nazism, fascism eller kommunism.

Språket i boken är i mitt tycke inte alltför fantastiskt, men Hagen skriver ganska personligt och lättsamt även om hon hoppar runt ganska mycket i tid och rum för att beskriva alla systrarnas olika liv. Några hamnar i skymundan - Pamela som aldrig utmärkte sig på något särskilt sätt, och Deborah som gifte sig ståndsmässigt och inte ställde till med skandaler. Nancy, Diana, Decca och Unity stjäl all uppmärksamhet, och Tom får bara vara med på ett litet hörn (trots allt handlar boken om systrarna Mitford).

Detta kan vara en intressant bok att läsa för att få en blixbelysning över hur kluvet England var när det gällde Hitler och Mussolini (speciellt överklassen, där det faktist var många som var tyskvänner och där det var värre att vara kommunist än nazist). Det är också intressant att läsa om dessa kvinnor som bröt mot dåtidens alla regler för att få det liv de ville ha - även om de i slutändan kanske inte blev så lyckliga.

"Sveriges 100 bästa böcker"

Hittade denna lista på JoVi´s karameller. Det är "Biblioteket i fokus" lista över Sveriges 100 bästa böcker, och jag behandlar listan på samma sätt som den tidigare engelska:

Fetstil för de böcker du läst,
* för de du inte hört talas om,
+ för de du äger,
kursiv för de du vill läsa,
lämna de du varken vill eller inte vill läsa som de är,
och rödmarkera de du inte vill komma i närheten av...

1. Romanen om utvandrarna - Vilhelm Moberg (1949-59)

2. Pippi Långstrump - Astrid Lindgren (1945)

3. +Bröderna Lejonhjärta - Astrid Lindgren (1973)

4. Romanserien "Stad" - Per Anders Fogelström (1960-1968)

5. Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige - Selma Lagerlöf (1906-07)

6. Emil i Lönneberga - Astrid Lindgren (1963)

7. +Röde Orm - Frans G. Bengtsson (1941-45)

8. Mio min mio - Astrid Lindgren (1954)

9. Ronja rövardotter - Astrid Lindgren (1981)

10. Juloratoriet - Göran Tunström (1983)

11. Jerusalem - Selma Lagerlöf (1901-02)

12. Aniara - Harry Martinson (1956)

13. *Simon och ekarna - Marianne Fredriksson (1985)

14. Händelser vid vatten - Kerstin Ekman (1993)

15. Ondskan - Jan Guillou (1981)

16. Jack - Ulf Lundell (1976)

17. Den allvarsamma leken - Hjalmar Söderberg (1912)

18. Mor gifter sig - Moa Martinson (1936)

19. En komikers uppväxt - Jonas Gardell (1992)

20. Böckerna om Bert - Anders Jacobsson/Sören Olsson (1987- )

21. Kejsaren av Portugallien - Selma Lagerlöf (1914)

22. Strändernas svall - Eyvind Johnson (1946)

23. *Nässlorna blomma - Harry Martinson (1935)

24. Doktor Glas - Hjalmar Söderberg (1905)

25. *Dvärgen - Pär Lagerkvist (1944)

26. *Den som vandrar om natten - Marianne Fredriksson

27. Jag saknar dig, jag saknar dig - Peter Pohl

28. Anna, Hanna och Johanna - Marianne Fredriksson

29. Böckerna om Sune - Anders Jacobsson/Sören Olsson

30. *Din stund på jorden - Vilhelm Moberg

31. Vinterviken - Mats Wahl

32. Tordyveln flyger i skymningen - Maria Gripe

33. Villospår - Henning Mankell

34. Vägen till klockrike - Harry Martinson

35. Markurells i Wadköping - Hjalmar Bergman

36. *Barabbas - Pär Lagerkvist

37. Agnes Cecilia: en sällsam historia - Maria Gripe

38. *Molnfri bombnatt - Vibeke Olsson

39. Vendetta - Jan Guillou

40. Den femte kvinnan - Henning Mankell

41. Mördare utan ansikte - Henning Mankell

42. Ormens väg på hälleberget - Torgny Lindgren

43. Böckerna om Alfons Åberg - Gunilla Bergström

44. Alla vi barn i Bullerbyn - Astrid Lindgren

45. *Trägudars land - Jan Fridegård

46. *Vem älskar Yngve Frej? - Stig Claesson

47. Steget efter - Henning Mankell

48. *Saknaden - Ulf Lundell

49. Den vita lejoninnan - Henning Mankell

50. *Rid i natt - Vilhelm Moberg

51. Bombi Bitt och jag - Fritiof Nilsson Piraten

52. Madicken - Astrid Lindgren

53. *Gentlemen - Klas Östergren

54. *Lars Hård - Jan Fridegård

55. Raskens - Vilhelm Moberg

56. *Gäst hos verkligheten - Pär Lagerkvist

57. Kallocain - Karin Boye

58. Kvartetten som sprängdes - Birger Sjöberg

59. *Hans nådes tid - Eyvind Johnson

60. Rövarna i Skuleskogen - Kerstin Ekman

61. *Hummelhonung - Torgny Lindgren

62. Janne, min vän - Peter Pohl

63. *Bara en mor - Ivar Lo-Johansson

64. Ett drömspel - August Strindberg

65. *Bränt barn - Stig Dagerman

66. Stjärnor utan svindel - Louise Boije af Gennäs

67. *Bock i örtagård - Fritiof Nilsson Piraten

68. *Blindgång - Marianne Fredriksson

69. Böckerna om Karlsson på taket - Astrid Lindgren

70. Comédia infantil - Henning Mankell

71. Herr Arnes penningar - Selma Lagerlöf

72. *Miranda och pärlhalsbandet - Kerstin Sundh

73. *Romanen om Olof - Eyvind Johnson

74. Vävarnas barn - Per Anders Fogelström

75. Pappan och havet - Tove Jansson

76. Tjuven - Göran Tunström

77. Häxringarna - Kerstin Ekman

78. *Vinter i paradiset - Ulf Lundell

79. Coq rouge - Jan Guillou

80. Böckerna om Kulla-Gulla - Martha Sandwall-Bergström

81. Vi på Saltkråkan - Astrid Lindgren

82. Evas bok - Marianne Fredriksson

83. Skuggan över stenbänken - Maria Gripe

84. Fru Björks öden och äventyr - Jonas Gardell

85. Kvinnor och äppelträd - Moa Martinson

86. Merabs skönhet -Torgny Lindgren

87. Frestelsernas berg - Jonas Gardell

88. Böckerna om Pettson och Findus - Sven Nordqvist

89. Statarna - Ivar Lo-Johansson

90. *Fiendens fiende - Jan Guillou

91. Dikter - Karin Boye

92. Kyssen - Ulf Lundell

93. Barnens ö - P C Jersild

94. Utvald att leva - Jerzy Einhorn

95. Clownen Jac - Hjalmar Bergman

96. *Löwensköldska ringen - Selma Lagerlöf

97. Mormor gråter och andra texter - Jonas Gardell

98. Syndafloden - Marianne Fredriksson

99. *Efter floden - P C Jersild

100. *Århundradets kärlekssaga - Märta Tikkanen

Oj, vad många jag inte ens hört talas om! Men så tycker jag ju ofta att svenska författare inte är mycket att ha... speciellt Jan Guillou, som jag inte tycker om överhuvudtaget (därav rödmarkeringarna). Inte heller var det många jag ägde, eller ens hade läst... och bara tre som jag vill läsa! Kallocain och Utvald att leva står faktiskt på min läslista just nu, och strikt taget borde ju inte Pappan och havet räknas till de svenska böckerna eftersom Tove Jansson är finska, men de kanske menar böcker PÅ svenska? Dock har jag läst några av Henning Mankells böcker, men jag kommer inte ihåg titlarna så jag vet inte om det var någon av dem som står på listan... hur kan förresten så mycket av Guillou, Mankell etc. komma med på en sån här lista? Sveriges 100 bästa böcker, jo tjena.

Jean-Christophe Rufin - Globalia

Globalia kallas på framsidan för "en nutida terrorversion av Orwells 1984 och Huxleys Du sköna nya värld". Huruvida detta är sant kan jag inte bedöma, eftersom jag inte läst vare sig 1984 eller Du sköna nya värld. Dock har jag nu läst Globalia, och mest av allt påminner den om filmer som V för vendetta och Demolition Man - en både dystopisk och utopisk version av framtiden, där man sätter tryggheten framför allt och människorna bor i "trygghetszoner", inglasade bubblor med luftkonditionering och manipulerat väder.

Inte nog med detta - i denna inte alltför avlägsna framtid lever människor i hundratals år med hjälp av plastikkirurgi och regelbundna organbyten. Det har gått så långt att ungdomar, som ändå är väldigt sällsynta, betraktas med misstänksamhet och regeringen uppmuntrar till en sorts "nollvision" i barnafödande; man vill uppnå noll dödlighet, noll fruktsamhet. Globalia kallas för den ultimata demokratin och alla åtgärder vidtas för att demokratin ska vara fullständig. Inga hinder får läggas i vägen för åtnjutandet av ett perfekt liv - perfekt inom Globalias gränser.

Utanför Globalia finns det som kallas för icke-zonerna. För globalierna är detta skrämmande platser, fulla av vild natur och i avsaknad av trygghet. Icke-zonerna är också hemvist för terrorgrupper och utstötta - tror man. Men det är dit som bokens huvudperson, Bajkal Smith, helst av allt vill komma. Bajkal är en ung man, omkring 20 år, som är missnöjd med Globalias demokratiska ordning, och för att uppnå frihet är han beredd att ge sig ut i vildmarken. Helst av allt tillsammans med sin älskade Kate.

Men han har inte räknat med Globalias ledare. För att upprätthålla demokratin behöver de till varje pris en yttre fiende som kan svetsa samman globalierna, och i Bajkal ser de den perfekte fienden. Allt de behöver göra är att ändra lite på Bajkals officiella bakgrund, och kasta ut honom i icke-zonerna...

Rufin har skrivit en framtidsvision i enlighet med hur världen skulle kunna se ut, om utvecklingen fortsätter som den har gjort de senaste åren. Vi blir allt mer besatta av säkerhet, ungdom, hälsa (i Globalia krävs en läkarundersökning och grundlig sanering varje gång man rökt en cigarett) och ekologi. Med de ökande säkerhetskraven på flygplatser, noggrannare bakgrundskontroller, drogtest vid nyanställning med mera är vi snart framme vid ett allsmäktigt storebrorssamhälle, och när staten är så stark krävs en yttre fiende för att medborgarna inte ska revoltera mot de egna ledarna. Vi måste känna att staten gör sitt bästa för att skydda oss mot denna hemska fiende (Bush-administrationens Usama-kampanj, någon?) Visseligen är Globalia något dragen till sin spets; det är en ganska komisk historia trots allt, men det är också en möjlig framtid (som många människor nog skulle välkomna med öppna armar, tyvärr). Det är också en bra och intressant bok, ganska välskriven och med en hel del humor.

Hur går det då för Bajkal och Kate? Det får ni läsa boken för att veta...

Bibliotekets lockelse

Eftersom jag inte kan hålla mig ifrån biblioteket trots att jag har en hel hög böcker hemma redan, så har jag idag varit där och lånat några till. Dessa böcker adderas nu till min läslista:

• Cecilia Hagen - De osannolika systrarna Mitford
• Douglas Coupland - jPod
• Mandy Aftel - Parfym, en väldoftande historia
• Truman Capote - Med kallt blod

Förutom detta har jag även införskaffat en liten bokbok, en anteckningsbok där jag skrivit upp de böcker som jag vill läsa (hittills drygt 60 stycken...). När man har så många böcker på läslistan är det bra att skriva ner dem, annars glömmer man nog bort dem ganska lätt =).

Och apropå fler böcker så har jag även gått med i Bra Böckers internetbokklubb och för endast 1 (en) kr + porto får jag två böcker som välkomsterbjudande: Jungfrutronen av Sue Monk Kidd och Vem vill bli miljardär av Vikas Swarup. Den sistnämna boken tror jag till och med fanns på någons bokfemma denna vecka.

Arnaldur Indriðason - Kvinna i grönt

Arnaldur Indriðason har blivit utsedd till Nordens bästa deckarförfattare, och hans böcker har belönats med ett antal priser (Glasnyckeln, The Martin Beck Award med flera). Jag vet inte om han verkligen ÄR Nordens bästa deckarförfattare, men han slår iallafall de flesta svenska som jag läst.

Kvinna i grönt handlar som vanligt om polisen Erlendur Sveinson (man måste ju bara älska de isländska namnen), som är en ganska stereotypisk deckar-polis; frånskild och med en dålig relation till sina barn. Dock behöver man inte genomlida beskrivningar av whiskeydrickande och förkärleken för jazz, opera eller gammal rock som alla dylika poliser verkar ha gemensamt. Förutom Erlendur figurerar ett par-tre andra poliser på polisstationen i Reykjavik.

Nå, iallafall... utanför Reykjavik hittar en liten pojke benrester, som grävs upp och befinns härröra från andra världskriget. Parallellt med den nutida polisutredningen får man följa en familj under några år på 1930- och 40-talen, där mannen misshandlar sin hustru fysiskt och psykiskt och där de tre barnen lever i ständig skräck för sin far (och styvfar, dottern i familjen är kvinnans barn från ett tidigare förhållande). I nutiden följer polisen upp spår som leder mot en ung, gravid kvinna som kanske, eller kanske inte, gick i sjön år 1940, och andra som leder mot den amerikanska militärbasen som låg i närheten under kriget. Hela historien avslöjas så småningom av en kvinna i grönt, som har setts av och till på platsen i många år.

Kvinna i grönt var en lättläst och ganska lättsmält deckare; dock var parallellhistorien om den misshandlande mannen en ganska fruktansvärd berättelse där jag mest av allt hoppades på att den stackars hustrun till slut skulle hugga ihjäl karln med en förskärare. Men det blev lite mer komplicerat än så!

Frågor och svar

Hittade en lista med frågor på en bokblogg och tänkte att jag skulle besvara dem. Alla som läser mina svar får gärna svara på dessa frågor också om de vill =).

Hur många böcker läser du (i snitt) i månaden?
Oj… ibland läser jag en bok om dan, eller mer. Ibland kanske 2-3 i veckan… Så kanske 10-12? Eller 15? Beror på hur upptagen jag är.

Vilken är din favoritgenre?
Deckare, fantasy och science fiction. Kan tyvärr inte pinpointa det bättre.

Favoritförfattare?
Douglas Coupland, Dorothy Sayers, Jane Austen, Stephen King. Med flera…

Bästa bok?
Microslavar av Douglas Coupland

Lånar du ut dina böcker?
Jajamän. Men med en skarp tillsägelse om att de ska behandlas väl.

Vad gör du helst: köper eller lånar böcker?
Lånar, och om det är en bra bok (eller en väldigt billig pocketbok) så köper jag den.

Pocket eller inbunden?
Pocket, det är billigare. Men det viktigaste är att alla böcker i en serie är av samma format.

Hur petig är du - är det ok att vika hörn och bokryggar, eller ska böcker helst se nya ut?
Det ska helst inte märkas att boken är läst. Brutna ryggar och vikta hörn ger mig hjärtfel. Mina böcker är mina barn…

Brukar du se till att läsa något från årets nobelpristagare i litteratur varje år?
Nej. Nobelpristagare brukar vara för pretentiösa och jag är ingen litteratursnobb (om det inte gäller Harlequinromaner).

Sandra Kalniete - Med högklackade skor i Sibiriens snö

Denna bok påminde en hel del om Alexander Dolguns En amerikan i Gulag - vilket inte är så kontigt kanske eftersom båda är sanna, handlar om Sovjetunionen, läger, svält, tortyr och Sibirien. Kalniete berättar historien om sin lettiska familj som vid Sovjets ockupation under andra världskriget stämplades som "klassförrädare" och därför skickades till koncentrationsläger. Ryssarna samlade under ockupationen ihop mängder av letter (som i Sovjets ögon var "subversiva element") och deporterade dem till Sibirien. Kalnietes föräldrar träffades i Sibirien under deportationen, gifte sig där och där föddes hon. Inte förrän flera år efter Stalins död fick föräldrarna tillstånd att resa hem till Lettland igen (ett Lettland som hursomhelst inte fanns längre, eftersom det då var en del av Sovjetunionen).

Med högklackade skor i Sibiriens snö är en fruktansvärt bok, fruktansvärd i betydelsen upprörande, tragisk och "gör mig jävligt förbannad". Man skäms över att tillhöra mänskligheten, men iallafall jag blir också lite upprörd över Kalnietes hårda dom över kommunismen som sådan - hon jämställer faktiskt kommunismen med terrorism. Förståeligt, kanske, med tanke på vad hennes familj utsattes för, men helt utan hänsyn till att vad kommunism egentligen står för. Det hon och hennes familj upplevde var "stalinism", en groteskt förvriden form av kommunism ägnad åt att göra en sinnessjuk massmördare (Stalin) nöjd. Nå ja.... nog om detta.

Tyvärr är Kalniete enligt min åsikt inte någon god författare (trots att detta är hennes tredje bok). Språket är ömsom korthugget och styltigt, ömsom överdrivet svulstigt (till en viss del kan detta säkert bero på översättaren - eftersom jag inte kan lettiska så går ju det inte att bedöma...) och ibland tyvärr något obegripligt! Hon har bara en historia att berätta, och hon är fast besluten att berätta den i vidrigaste möjliga ordalag. Visserligen lyser det positiva igenom även i denna berättelse, mot slutet, när familjen börjar få det bättre. Det märks dock att Kalniete är politiker (bland annat Lettlands FN-ambassadör 1993-1997).

Efter ungefär halva boken glömmer man dock bort språket och intresserad sig istället för människorna (detta är ungefär i samma veva som deporteringen verkligen börjar tära på Kalnietes föräldrar). I sin helhet tycker jag att det är en bra och intressant bok, som visar på att det var fler än man trodde (jag hade inte hört talas om letternas deportering förrän nu!) som förvisades eller dödades av stalinisterna, och boken uppväger nazisternas folkmord på judarna - visserligen var ryssarna inte ute efter ett regelrätt folkmord, men målet med deporteringarna till Sibirien var ändå att bli av med de i ryska ögon farliga elementen, antingen genom att de dog av svält, kyla och umbäranden eller genom att de aldrig mer lämnade Sibirien.

Räd på biblioteket

Nu har jag lånat ett antal böcker på biblioteket som ska läsas igenom. De flesta är tips som jag fått från bokfemmor, nån hittade jag på Adlibris (brukar kolla igenom deras nyheter etc. för att få tips på böcker och sedan låna dem på bibblan) och några plockade jag bara på mig för att de verkade bra (bland annat Indridason, som jag läst en bok av tidigare).

Nu har jag följande böcker hemma:

• Jean-Christophe Rufin - Globalia
• Arnaldur Indridason - Kvinna i grönt
• Audrey Niffenegger - Tidsresenärens hustru
• Patrick Süskind - Parfymen - berättelsen om en mördare
• Carina Burman - Cromwells huvud
• Ann Cleeves - Svart som natten
• Sandra Kalniete - Med högklackade skor i Sibiriens snö
• A.R. Yngve - Terra Hexa
• Ben Elton - Dödskänd
• P.J. Parrish - Utan skuld samt I månens skugga
  

Jag återkommer med rescensioner senare! Bara 11 böcker, det går fort... iallafall om de är bra =).

Tag - you´re it!

Det här är en lista som jag fick mig tillskickad (har även sett den på några olika bloggar) med 100 böcker som man markerar på följande sätt:

Bold the ones you’ve read, or are reading,
* means you´ve never heard of them,
+ means you own them,
Italicize the ones you want to read
Leave blank the ones that you neither want to read nor don’t want to read
Red (eller stryk över, om det går i din blogg) the ones you have no desire to read
If you are reading this, tag, you’re it!

1. The DaVinci Code (Dan Brown)
2. Pride and Prejudice (Jane Austen)
3. +To Kill A Mockingbird (Harper Lee)
4. Gone With The Wind (Margaret Mitchell)
5. +The Return of the King (Tolkien)
6 +The Fellowship of the Ring (Tolkien)
7. +The Lord of the Rings: The Two Towers (Tolkien)
8. Anne of Green Gables (L.M. Montgomery)
9. Outlander (Diana Gabaldon)
10. *A Fine Balance (Rohinton Mistry)
11. +Harry Potter and the Goblet of Fire (Rowling)
12. Angels and Demons (Dan Brown)
13. +Harry Potter and the Order of the Phoenix (Rowling)
14. A Prayer for Owen Meany (John Irving)
15. Memoirs of a Geisha (Arthur Golden)
16. +Harry Potter and the Sorcerer’s Stone (Rowling)
17. *Fall on Your Knees (Ann-Marie MacDonald)
18. The Stand (Stephen King)
19. +Harry Potter and the Prisoner of Azkaban (Rowling)
20. Jane Eyre (Charlotte Bronte)
21 The Hobbit (Tolkien)
22. The Catcher in the Rye (J.D. Salinger)
23. Little Women (Louisa May Alcott)
24. *The Lovely Bones (Alice Sebold)
25. *Life of Pi (Yann Martel)
26. +The Hitchhiker’s Guide to the Galaxy (Douglas Adams)
27. Wuthering Heights (Emily Bronte)
28. The Lion, the Witch and the Wardrobe (C. S. Lewis)
29. East of Eden (John Steinbeck)
30. Tuesdays with Morrie (Mitch Albom)
31. Dune (Frank Herbert)
32. *The Notebook (Nicholas Sparks)
33. *Atlas Shrugged (Ayn Rand)
34. 1984 (Orwell)
35. The Mists of Avalon (Marion Zimmer Bradley)
36. *The Pillars of the Earth (Ken Follett)
37. *The Power of One (Bryce Courtenay)
38. *I Know This Much is True (Wally Lamb)
39. *The Red Tent (Anita Diamant)
40. The Alchemist (Paulo Coelho)
41. The Clan of the Cave Bear (Jean M. Auel)
42. *The Kite Runner (Khaled Hosseini)
43. Confessions of a Shopaholic (Sophie Kinsella)
44. The Five People You Meet In Heaven (Mitch Albom)
45. The Bible
46. Anna Karenina (Tolstoy)
47. The Count of Monte Cristo (Alexandre Dumas)
48. Angela’s Ashes (Frank McCourt)
49. The Grapes of Wrath (John Steinbeck)
50. *She’s Come Undone (Wally Lamb)
51. *The Poisonwood Bible (Barbara Kingsolver)
52. A Tale of Two Cities (Dickens)
53. Ender’s Game (Orson Scott Card)
54. Great Expectations (Dickens)
55. The Great Gatsby (Fitzgerald)
56. *The Stone Angel (Margaret Laurence)
57. +Harry Potter and the Chamber of Secrets (Rowling)
58. The Thorn Birds (Colleen McCullough)
59. The Handmaid’s Tale (Margaret Atwood)
60. The Time Traveller’s Wife (Audrey Niffenegger)
61. Crime and Punishment (Fyodor Dostoyevsky)
62. *The Fountainhead (Ayn Rand)
63. War and Peace (Tolstoy)
64. Interview With The Vampire (Anne Rice)
65. *Fifth Business (Robertson Davis)
66. One Hundred Years Of Solitude (Gabriel Garcia Marquez)
67. The Sisterhood of the Traveling Pants (Ann Brashares)
68. +Catch-22 (Joseph Heller)
69. Les Miserables (Hugo)
70. The Little Prince (Antoine de Saint-Exupery)
71. Bridget Jones’ Diary (Fielding)
72. Love in the Time of Cholera (Marquez)
73. Shogun (James Clavell)
74. The English Patient (Michael Ondaatje)
75. The Secret Garden (Frances Hodgson Burnett)
76. The Summer Tree (Guy Gavriel Kay)
77. *A Tree Grows in Brooklyn (Betty Smith)
78. The World According to Garp (John Irving)
79. *The Diviners (Margaret Laurence)
80. *Charlotte’s Web (E.B. White)
81. *Not Wanted On The Voyage (Timothy Findley)
82. Of Mice and Men (Steinbeck)
83. Rebecca (Daphne DuMaurier)
84. Wizard’s First Rule (Terry Goodkind)
85. Emma (Jane Austen)
86. Watership Down (Richard Adams)
87. Brave New World (Aldous Huxley)
88. *The Stone Diaries (Carol Shields)
89. *Blindness (Jose Saramago)
90. *Kane and Abel (Jeffrey Archer)
91. *In The Skin Of A Lion (Ondaatje)
92. Lord of the Flies (Golding)
93. *The Good Earth (Pearl S. Buck)
94. *The Secret Life of Bees (Sue Monk Kidd)
95. The Bourne Identity (Robert Ludlum)
96. The Outsiders (S.E. Hinton)
97. White Oleander (Janet Fitch)
98. *A Woman of Substance (Barbara Taylor Bradford)
99. +The Celestine Prophecy (James Redfield)
100. Ulysses (James Joyce)

You're it!

Jag har dock läst de flesta av böckerna på svenska (tre eller fyra på engelska) och kommer förmodligen att läsa de kursiva böckerna på svenska också... men listan är engelsk från början så engelska får det vara!

Carina Burman - Vit som marmor

Denna historiska deckare läste jag häromdan (efter att ha väntat och väntat på att den skulle komma till biblioteket). När jag äntligen hittade den läste jag ut den på några timmar =). Det är en fristående uppföljare till Babylons gator, som utspelar sig i London. Vit som marmor utspelar sig i Rom år 1852, och huvudpersonen är precis som i Babylons gator den medelålders svenska författarinnan Euthanasia (ja, hon heter så) Bondesson. Tillsammans med sin unga och vackra sällskapsdam Agnes är Euthanasia på semester i Rom, där hon insuper stadens kulturliv, mat och vin i den svenska konstnärskolonin bestående av författare, målare, skuptriser med flera. Naturligtvis inträffar ett mord, och naturligtvis blir Euthanasia inblandad...

Carina Burman är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och har gett ut både facklitteratur och romaner. Babylons gator är hennes första bok om författarinnan och amatördeckaren Euthanasia Bondesson, och uppföljaren Vit som marmor håller samma höga klass som den första boken. Dessa båda kan definitivt rekommenderas, iallafall om man gillar deckare, historiska romaner och medelålders damer med skinn på näsan =). Längtar redan efter nästa Euthanasia-deckare!

Bokfemman v. 32

Blev inspirerad av några länkar jag hittade med bokbloggar av olika slag, och tänkte därför skapa en egen. Jag börjar med att anta utmaningen i bloggen Bokfemman, där man varje vecka ska lista fem böcker efter olika teman som Malin (skaparen av Bokfemman) hittat på.

Alltså, bokfemman vecka 32:
Temat för veckans Bokfemma är utländska författare. Nämn dina 5 favoriter - böcker eller författare - av utländsk litteratur (EJ US eller UK!).

Nu valde jag ju verkligen inte rätt vecka för att börja men det här, eftersom jag är notoriskt dålig på att läsa böcker av icke svenska/amerikanska/brittiska författare. Men jag försöker!

* Umberto Eco - Rosens namn Fantastisk bok av den italienske professorn Eco, och även en väldigt bra film (med bla. Sean Connery och Christian Slater). Den utspelar sig på 1300-talet och handlar om benediktinermunken Broder William och hans följeslagare, den unge munken Adso, som anländer till ett italienskt benediktinkloster som rymmer många gamla hemligheter... hemligheter värda att döda för.

* Douglas Coupland - Microslavar Nu kommer jag undan på en teknikalitet! Douglas Coupland är visserligen nordamerikan men från Kanada, inte USA, och han är till och med född i dåvarande Västtyskland. Microslavar är hans absolut bästa bok (av de jag läst) och min favoritbok, alla kategorier. Den är skriven i dagboksform av Dan, som är 26 år och jobbar som kodare på Microsoft under mitten av 90-talet. Tillsammans med ett gäng kompisar brytar han upp och startar ett eget datorföretag i Silicon Valley och boken handlar i stort sett inte om så mycket mer; Dans liv, arbetet, kompisarna, flickvännen, familjen... men stämningen är oslagbar, det är en bok som man kan filosofera mycket över och en tillvaro som iallafall jag kan längta till. Läs den! På engelska heter den Microserfs och kan vara lättare att få tag på, jag köpte mitt svenska ex på Bokbörsen efter att ha misslyckats med att hitta den någon annanstans.

* Michael Ende - Den oändliga historien Visserligen är Momo - eller kampen om tiden precis lika bra, om inte bättre, men Den oändliga historien har jag även stående i bokhyllan... och så var det den första boken av Michael Ende som jag läste. Många tror säkert att Ende är amerikan, men han är faktiskt tysk och denna bok är en av de bästa fantasyböckerna för barn som finns (åtminstone om man inte räknar med Harry Potter, men Den oändliga historien skrevs 1979 och Potter-böckerna kom något senare...).

* Boris Akunin - Leviathan Ryssen Boris Akunin är en av Rysslands mest lästa författare, och Leviathan är en i en serie deckare som utspelar sig under sent 1800-tal med den unge polisen Erast Fandorin som huvudperson.

* Jostein Gaarder - Spelkortsmysteriet Till skillnad från den extremt hypade Sophies värld så är Spelkortsmysteriet faktiskt en bra bok av norsken Jostein Gaardner. Det är en ungdomsbok som jag läste för många år sedan (så länge sen att jag inte minns vad den handlar om) men jag kommer ihåg att den var mycket bra.

Så, det blev fem stycken! Och svårt var det kan jag säga... de två sista böckerna är snarast nödlösningar =). Jag är inte så "litterär" att jag läser Gabriel Garcia Marquez, Paulo Coelho, Isabel Allende (tyckte f.ö. att filmen Andarnas hus var ganska dålig), Elfriede Jelinek, Dostojevskij eller andra "fina" icke engelskspråkiga författare...