Andrew Taylor - Det blödande hjärtat

Jag läste Det blödande hjärtat för ett par månader sen men har inte kommit mig för att skriva om den förrän nu (jag kommer också blogga ikapp en del andra "gamla" böcker den närmaste tiden).

För några år sedan läste jag en eller två böcker ur Taylors Roth-trilogi men gillade inte dem så överdrivet mycket - de var ok, men inte mer. Det blödande hjärtat lät däremot väldigt bra när jag läste om den så jag bestämde mig för att ge den en chans.

Den marknadsförs som en deckare, och ja, den innehåller ett mysterium, men det är inte huvudsaken. Huvudsaken är istället huvudpersonens, lady Lydia Langstone, utveckling från illa behandlad och olycklig överklasshustru till frånskild, yrkesarbetande kvinna med ett eget värde som inte har med mannens status att göra. Boken utspelar sig i London år 1934, under ett årtionde då kvinnor faktiskt kunde yrkesarbeta - men inte om man hörde till den bakåtsträvande överklassen. Lydia gör sig fri från sin man och flyttar in hos sin far, den nedgångne suputen kapten Ingleby-Lewis, på ett ruffigt pensionat vid Bleeding Heart Square i en fattig del av London. Hon lyckas skaffa sig ett jobb, dåligt betalt visserligen men ändå ett jobb, och är på god väg till oberoende.

Men det är nånting skumt som pågår på pensionatet vid Bleeding Heart Square. Miss Penhow, den medelålders dam som ägde huset, har försvunnit på ett mystiskt sätt. Joseph Serridge, boende på pensionatet och den siste som såg miss Penhow i livet, får paket med ruttnande hjärtan på posten. En polisman står dag efter dag och bevakar torget, och den unge journalisten Rory Wentwood är övertygad om att det finns en hund begravd nånstans och tar Lydia till hjälp för att avslöja Bleeding Heart Squares hemligheter.

Det blödande hjärtat är en psykologisk thriller lätt maskerad som deckare, och dessutom ett dokument över kvinnors möjlighet till frigörelse under mellankrigstiden. Lydia går från överbeskyddad våpig överklassdam till självständig yrkeskvinna med skinn på näsan och sinne för ekonomi, och det är det som är det intressantaste med hela boken. Taylor lyckas verkligen måla upp en tidstypisk miljö - nå ja, jag är ingen expert på 1930-talets Storbritannien, men det känns iallafall väldigt äkta - och har dessutom stoppat in väldigt levande och välskrivna karaktärer i denna miljö.

Nu ger jag ju inte sifferbetyg men om jag gjorde det skulle det här vara en klar fyra. Det är läsvärt och spännande, och Taylor ska helt klart hålla sig till historiska "deckare" snarare än moderna sådana. Alldeles nyligen kom dessutom hans senaste roman The Anatomy of Ghosts ut på svenska (Nattvandraren, som också är en historisk deckare/thriller). Den har jag stående i bokhyllan just nu och det kommer att bli mitt nästa läsprojekt. Jag är mycket pepp. =)