Vilken bok! Titeln är verkligen "a mouthful", men låt inte det avskräcka er - Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap har allt en boknörd kan begära.
Boken utspelar sig i Storbritannien och på ön Guernsey, en av kanalöarna, år 1946. Strax efter kriget alltså, och kriget är fortfarande mycket levande i människornas tankar och minnen. Det är fortfarande ransonering på många varor - kläder, skor, olika matvaror - och Europa har precis börjat resa sig ur askan, borstat av sig dammet och börjat bygga upp det kriget raserat.
I denna miljö håller den unga författarinnan Juliet Ashton som bäst på att göra reklam för sin bok, en samling av de "peppa upp befolkningen i krigstid"-krönikor hon skrev för en tidning under kriget. En dag får hon ett brev av en man, Dawsey Adams, på ön Guernsey. Han hittade Juliets namn och adress i en gammal bok, och kontaktar henne för att be henne leta reda på fler böcker av samme författare åt honom. Samtidigt berättar han att han är en medlem av Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap, som startades under kriget då ön var ockuperat av tyskarna. Juliet blir fascinerad av mannens brev och börjar brevväxla med honom och de andra medlemmarna av litteratursällskapet, som har en tung och svår historia att berätta om ockupationen och upplevelserna under kriget.
Det låter kanske inte som den allra mest upplyftande boken i världshistorien men den är så mycket mer än en eländesskildring, snarare är den en skildring av glädjen, modet och hoppet som människorna på Guernsey försökte hålla fast vid under de svåra åren. Medlemmarna i litteratursällskapet använde böckerna som en verklighetsflykt men också som ett sätt att utveckla sig själva (trots att sällskapet bildats av nödtvång och slump!), och genom sällskapet har de funnit vänner på de mest oväntade ställen.
Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap är något så omodernt som en brevroman, vilket fungerar ovanligt bra. I vanliga fall (t.ex. när jag läste, men inte orkade läsa klart, Egyptologens gåta av Arthur Phillips) brukar jag inte gilla brevromaner, men i denna bok kändes den formen helt självklar. Jag hoppades rentav att Juliet aldrig skulle besöka Guernsey eftersom jag trodde att Shaffer då skulle övergå till att skriva en "vanlig" roman! Så var dock inte fallet; breven fortsätter genom hela boken.
Stämningen är rakt igenom mysig, trots fläckvisa eländesskildringar av krigsår med svält och allmän nöd, scener från koncentrationsläger, fasa och död. Tonen är ömsom glad och humoristisk, ömsom sorgsen eller melankolisk - det beror ju helt på vem som skrivit brevet och vad det handlar om. Boken är också fylld av ett gäng härliga människor, dels Juliet själv men också hennes förläggare och människorna på Guernsey (till och med en riktig ragata som skriver för att försöka hindra Juliet från att skriva en artikel i Times om litteratursällskapet!). Kärleken till böcker och läsning - som Juliet och Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap delar - lyser igenom på var och varannan sida, och jo, det får plats en gnutta romantik också...
En riktig mysbok, det här! Fantastisk höstläsning (nå ja, mer eller mindre vinterläsning...) med en filt och en kopp te. Det enda problemet med den är att den tar slut så fort.
Ingen början inget slut
10 timmar sedan
Inlägg
10 kommentarer:
Åhå, det här osar måsteläsning långt väg! Den åker rakt upp på önskelistan. Låter som en perfekt höstbok, som sagt.
Ja, det är den verkligen - både måsteläsning och höstbok. =)
Åh, vill ha!!
Har precis tummat på ett exemplar av denn ai min närmsta bokhandel, men något hindrade mig. Ska nu på allvar omvärdera detta beslut. //CAtrin
Vad kul det var att läsa din recension! Jag älskade boken, men hade inte kunnat beskriva den så bra som du gör.
JAg rekommenderade den till en tjej på mitt jobb, som idag kom och sa att "den där boken var blaha". Chock! För mig var den nog på topp tio ever!
Meh, hur kan man låta bli att gilla "Guernseys litteratur- och potatisskalspajssällskap"? Bara titeln är ju helt fantastisk. =)
Åhå! Jag har boken-med-den-långa-titeln färsk och oläst i min bokylla :) Men just nu håller jag på med Den lille vännen av D Tartt.
Fick boken i julklapp av svägerskan, som är från Guernsey. Har vanligtsvis lite svårt för svägerskan, men älskade boken och sträckläste den! Nu vill jag åka till Guernsey. Helst med en gång!
Ja, visst vill man åka dit? =)
Hej! Jag hittade precis din blogg, och läste det du skrivit om "Guernseys litteratur- och potatisskalspajsällskap". Jag älskade den boken :-) Ville inte att den skulle ta slut, och nu har jag och en av mina kollegor bestämt oss för att åka dit. Det kommer väl ta ett tag, för det innebär lite sparande först, men dit ska vi!
Dock är det väldigt skilda omdömen om boken. Två i min närhet, plus jag själv älskade den, medans tre tyckte den var blaha, blaha... spännande det där :-) Jag gillar böcker och läser det mesta jag kommer över, så kommer definitivt att titta in på din blogg då och då. Ha det fint!
Skicka en kommentar