21 juni 2011

Kate Morton - I det förflutna

Dimmornas lek var inte alls som min kopp te när det begav sig, men jag blev ändå lite sugen på I det förflutna som verkade ha en betydligt intressantare grundstory, imo. (Den glömda trädgården har jag för övrigt beställt i pocket nu, jag hoppas att den är bra.)

Häromdagen upptäckte jag att jag snart måste lämna tillbaks I det förflutna till biblioteket vilket betydde att jag faktiskt var tvungen att ta tag i den istället för att läsa om gamla Maria Lang-deckare. Nu har jag alltså läst klart den.

I det förflutna påminner mig om två andra böcker; dels Jonathan Carrolls Skrattets rike och dels Diane Setterfields Den trettonde historien. Den förstnämnda boken eftersom berättarjaget är en kvinna som blivit besatt av en gammal barnbok, The True History of the Mud Man, skriven för många år sedan av en hemlighetsfull författare och omåttlig hyllad av alla som läser den, och den sistnämnda på grund av miljön - ett slott bebott av en familj vars sista tre medlemmar envist bevarar de hemska familjehemligheterna. Att berättarjaget dessutom är i princip besatt av böcker och läsande ungefär som Margaret i Den trettonde historien gör att likheten blir ännu tydligare.

I korthet handlar I det förflutna alltså om Edie Burchill, en kvinna i trettioårsåldern vars förhållande nyss gått i kras. Hon har en dålig relation till sin mor och inte många vänner förutom sin chef, ägaren till det lilla förlag där hon arbetar. När boken börjar har en femtio år gammal postväska upphittats på en vind och de halvsekelgamla breven i den delats ut till sina mottagare. Edies mamma får ett brev som hon reagerar starkt på  - så starkt att Edie börjar undra över vad det egentligen innehöll. Jakten på svar leder henne till den avlidne Raymond Blythe, författare till den bok Edie älskade mest av allt som barn, och hans tre döttrar, Persephone, Seraphia och Juniper Blythe, som numera bor ensamma på familjeslottet Milderhurst Castle. Vid första anblicken verkar de tre gamla damerna bara vara förtjusande original, men när Edie får chansen att lära känna dem närmare avslöjas en sorglig och skrämmande historia.

Översättningen kanske inte är helt tiptop alla gånger så ibland blev jag faktiskt lite störd på språket, men förutom det så tycker jag att I det förflutna är en mycket bra roman som smidigt växlar mellan flera olika tidsperspektiv och berättarröster - Edie är "jag"-et i boken, men man får även följa de tre systrarna Blythe samt Edies mor Meredith som barn, och boken handlar lika mycket om Edies jakt på sanningen om Raymond Blythes familjehistoria som hennes egen utveckling och relation med modern.

Det är rentav så att jag börjar omvärdera min uppfattning om Dimmornas lek; jag kanske ska pröva att börja läsa den igen och se om den kanske är bättre den här gången...

Spöregn och strömavbrott

Det har öst ner i dagarna två (ok, inte öst hela tiden, ibland har det bara strilat eller t.o.m duggat lätt. Men ändå) och för att toppa det underbara vädret* så gick strömmen idag (nu är den förstås tillbaka). Problemet med att inte ha ström är inte bara att man inte kan se på tv eller sitta vid datorn, man kan inte heller laga mat. Åtminstone inte om man vill ha varm mat. Följaktligen trotsade vi regnet och begav oss in till stan för att äta lunch. En alldeles för sen lunch visade det sig eftersom de första två ställena vi gick till båda hade stängt - två helt onödiga stängda timmar mellan lunchens slut kl 14 och middagstidens början kl 16. Vad i?! Till slut blev det pizza för sambon och en kycklingrulle för mig på det lokala kebabhaket.

Ett annat problem med strömavbrott är att det blir lite mörkt för att läsa. Inte i vanliga fall kanske, dvs. när det inte regnar för då är det ju faktiskt rätt ljust ute sommartid, men när det regnar som det gör nu så blir det så grådassigt i lägenheten att jag bara får ont i huvudet om jag försöker koncentrera mig. Typiskt nog, för annars är ju ösregn det bästa läsvädret.

*Underbart så länge man inte behöver gå ut i det, förstås.

17 juni 2011

16 juni 2011

Tummen ner för De ickesynliga

Osympatiska karaktärer är ett säkert kort för att få mig att sluta läsa en bok. De ickesynliga håller sig med ett ärkenöt utan dess like, vilket i kombination med de ickesynliga själva - osynliga varelser som ser ner på människor mer än de anser att människor ser ner på djur och, icke att förglömma, Naturen med stort N - betyder en bok som kastas i den imaginära soptunnan. Inte i en fysisk sådan förstås. Nån som vill ha en bok?

Finally!

Jag förhandsbokade The Immorality Engine, tredje boken i George Manns Newbury & Hobbes-serie, för... tja, ett och ett halvt år sedan? Sen dess har den haft statusen "awaiting publication" på Book Depository. Men idag! Idag kom den!

Woot!

14 juni 2011

Maria Lang-omläsning

Dark Places-Helena har sin årstidsbundna rituella omläsning av diverse Maria Lang-deckare och jag följer hennes exempel; nu inför midsommar blir det En främmande man, senare i sommar måste man ju läsa Mörkögda augustinatt, till Lucia är Vitklädd med ljus i hår obligatorisk och julaftonen tillbringas med fördel läsandes Tragedi på en lantkyrkogård. Och så vidare.

(Fast jag missade också att läsa Kung Liljekonvalje av dungen vid rätt tidpunkt.)

8 juni 2011

Icke-läsning

Att sambon var inlagd på sjukhus (ja, han är hemma igen, kom hem igår) betydde till att börja med att jag lyckades läsa ut två böcker på en dag. Övriga dagar i ensamhet har det dock blivit följande läst: inget. Inte heller lyckades jag städa som jag planerat, det gjorde jag idag istället, så jag vet faktiskt inte riktigt vad jag har gjort den här helgen. Inte varit hemma så mycket uppenbarligen.

4 juni 2011

Gräsänka

Jag är gräsänka just nu, men inte av nån rolig anledning (som ni som följer mig på Twitter förmodligen sett). Min sambo ligger inlagd på sjukhuset pga svåra magsmärtor, något som han visserligen lidit av lite då och då i många år men igår var det värre än vanligt så vi åkte in till akuten och de beslutade sig för att lägga in honom. Jag hoppas att han får komma hem snart och att de faktiskt hittar felet den här gången - det här är inte första gången han söker läkarhjälp, men de har aldrig kunnat säga vad som är fel.

Det enda positiva med att sitta på akuten i 4½ timme är väl att jag hann läsa ut nästan en hel bok.

Christoffer Carlsson - Den enögda kaninen

Jag är officiellt sjukt avundsjuk. Hur kan nån som är född 1986 skriva så bra? (Eller är det ett tecken på att jag börjar bli gammal?)

Christoffer Carlssons debut Fallet Vincent Franke väckte precis samma förundran (med precis samma formulering, insåg jag nu) så jag kanske helt enkelt måste medge för mig själv att ja, jag börjar förmodligen bli gammal. Jag är åtminstone mycket äldre än jag tror.

Den enögda kaninen har beskrivits som en "glesbygd noir" och utspelar sig i den lilla fiktiva småländska orten Dalen, som egentligen inte är en dal, där de omkring sexhundra invånarna känner varandra så väl att efternamn inte behövs. David har flyttat därifrån och läser nu filosofi på Stockholms universitet, men en ödesdiger sommar kommer han hem och dras in i en nedåtgående spiral av händelser tillsammans med barndomsvännen Lukas och fyra andra ungdomar - Richard, Martin, Julian och Justine. I Dalen florerar rykten, både oskyldiga och illasinnade, om nästan alla. Vissa är sanna, vissa är det inte; till exempel sägs Martin vara bög och Julian och Justine, som är syskon, sägs ha ett förhållande. Den här sommaren får David veta vilka rykten som är sanna.

De sex ungdomarna har hittat ett gammalt hus, undangömt och bortglömt, och använder det inte bara som sin privata mötesplats utan även som gömställe för stöldgods. Tillsammans begår de inbrott i hus över hela Dalen, och det är inbrotten som har skulden för allt som sedan händer.

Nånting jag reagerar på är hur lätt de inblandade verkar ta på det de gör. Inbrotten ses inte som nåt allvarligt, och inte ens när något mer allvarligt faktiskt händer så verkar de sex känna någon större ångest inför det hela - visst, några av dem har moraliska betänkligheter, men mestadels handlar problemen om hur de ska kunna klara sig undan snarare än om vad de egentligen har gjort. Den extrema homofobin i Dalen stör jag mig också på, men jag kan mycket väl tänka mig att det är precis så det är i bibelbältet Småland (eller för den delen i många små byar ute på landsbygden).

Förutom detta tycker jag att Den enögda kaninen är ganska briljant. När det började bli lite väl mycket gangsters och uppgörelser blev jag lite uttråkad, men de mer övernaturliga inslagen - som kanske och kanske inte är Davids inbillningar - är spot on och hade kunnat utvecklas ännu mer. Överhuvudtaget är det karaktärsutvecklingen och det psykologiska samspelet mellan, tja, precis alla i boken som är det mest intressanta. (Och språket! Språket är fantastiskt.)

Det är en blandning av noir, psykologisk thriller och coming-of-age story med en dos av incest och hallucinationer, och om Christoffer Carlsson tänker fortsätta skriva böcker så tänker jag fortsätta läsa dem.

2 juni 2011

Härtill var jag nödd och tvungen

Jag provläste lite i Zoo City av Lauren Beukes (sydafrikansk urban fantasy) hemma hos en kompis idag och kom fram till att jag genast behövde beställa den. Med 10% rabatt på Book Depository gick den dessutom på under 50-lappen, så jag har inte SÅ dåligt samvete...

P.S. Jag började på Den enögda kaninen idag. Halva boken i en sittning. Den är bra.

1 juni 2011

Nämen

Idag fick jag faktiskt mitt rec. ex. av De ickesynliga. Nu ska jag bara komma mig för att läsa det också. (Jag har inte lyckats börja med Den enögda kaninen än... men det ligger på att-göra-listan, jag lovar.)

29 maj 2011

Snabb resumé av senaste tidens läsning

Jag har inte varit så bra på att skriva om lästa böcker i år, så jag tar en liten recap av sånt som ligger orecenserat.

Sarah Langan - The Missing
Betydligt bättre än Langans debut The Keeper, i mitt tycke. Utspelar sig i The Keeper-staden Bedfords grannstad Corpus Christi där man inte vet så noga vad som egentligen hände, bara att sågverket exploderade och att Bedford numera är öde. Läraren Lois Larkin åker på en utflykt till skogen mellan de två städerna med sin skolklass och en av eleverna försvinner. Det blir början till slutet för Corpus Christi och, i förlängningen, USA. (Och kanske hela världen?) Mycket bra hursomhelst, jag rekommenderar den skarpt. Det är en del blood and gore men The Missing koncentrerar sig främt på den psykologiska skräcken och i synnerhet slutet (det allra sista stycket, närmare bestämt...) stannar kvar länge. Temat i boken påminner dessutom en del om första delen i The Passage.

Philippe Claudel - Monsieur Linh och den lilla flickan
Otroligt sorglig bok om den gamle monsieur Linh som flyr från ett icke namngivet, krigsdrabbat land i Asien till ett annat, icke namngivet, land i Europa tillsammans med sitt lilla barnbarn. Hans enda mål i livet är att hålla den lilla flickan trygg, men han känner sig rädd och osäker i det nya landet där han inte förstås språket och där allt är så annorlunda. På en av sina promenader i den nya staden möter han en annan man, monsieur Bark, och de två blir vänner utan att kunna varandras språk, och när monsieur Linh en dag får ett nytt boende långt från parken där han och monsieur Bark brukar träffas måste han till varje pris ta sig därifrån och träffa sin vän igen.

Tunn och snabbläst och mycket sorglig, som sagt. Slutet förändrar hela boken - det är nästan att man måste läsa den en gång till i ljuset av det.

Elly Griffiths - Huset vid havets slut
Tredje boken om arkeologen Ruth Galloway, och den hittills bästa skulle jag vilja säga. Visst, översättningen var väl kanske lite styltig, men det tänkte jag inte så mycket på... I den här boken är Ruths dotter Kate född, och Ruth måste nu jonglera sitt jobb och sin fem månader gamla dotter samtidigt som hon måste hålla barnets far en hemlighet för sina kollegor och vänner. Sex kroppar hittas på stranden och kol 14-dateringen placerar dem i modern tid - andra världskriget närmare bestämt. Det visar sig att männen var tyskar och att de kan ha mördats av det brittiska hemvärnet som sedan försökt mörka alltihop. Men några av de män som deltog känner fortfarande skuld över vad de gjorde, och de vill nu dra fram hela historien i ljuset.

Egentligen läser man nog böckerna mest för Ruths skull, snarare än fallen i sig. Hon är något så ovanligt som en sympatisk kvinnlig karaktär som inte är helt perfekt och underskön utan har en del brister och nojjor, men lever sitt liv som hon vill ändå.

Amanda Hellberg - Styggelsen
Betydligt mer skrämmande än Döden på en blek häst (fast jag läste ju dem i helt fel ordning, men det gjorde inte så mycket tyckte jag). Boken börjar 1946 med att den unga flickan Singa som tillsammans med sin far reser runt och håller "seanser", skulle man väl kunna kalla det, där Singa låtsas kanalisera andar som har meddelanden till publiken. Allting är dock inte fejk; Singa har äkta gåvor. Det upptäcker ett syskonpar som också försörjer sig på seanser, och de kidnappar flickan för att utnyttja henne för sina egna syften. Systern, Eva, har dock andra intressen också - hennes ondskefulla och sadistiska läggning får fullt utlopp i sättet de behandlar Singa på, och det värsta är att läsa om hur Singa får leva efter kidnappningen. Femtio år senare får den unga Maja Grå kontakt med spöket Singa, som desperat försöker meddela sig med någon på den levande sidan.

Riktigt bra, men jobbig att läsa. Jag hade kunnat vrida nacken av Eva själv. Vidrig människa. Men i vanlig ordning vänder slutet upp och ner på det man trodde att man visste...

Magnus Nordin - Tystnadens hus
Ungdomsbok som jag läste på lunchen i bokbussen - det kan ju vara bra att ha nånting att rekommendera för ungarna. Magnus Nordin skriver alltid bra, och Tystnadens hus är en av de bästa böckerna jag har läst av honom. Stella, 16 år, rymmer från ett barnhem som kallas fader Davids gård (mer eller mindre en sekt som styrs med järnhård hand av denne fader David) tillsammans med den något äldre Gabriel. De båda får bo i ett övergivet gammalt rivningshus, och en av Gabriels polare har fixat ett jobb åt honom. Stella får istället order om att inte gå ut eftersom fader David troligen letar efter dem. Dagarna går långsamt och Stella har tråkigt. En dag ser hon en liten flicka på gården; Lina, som flickan heter, hävdar bestämt att hon bor i huset, trots att Stella vet att det är övergivet. Vem är Lina? Var är hennes föräldrar? Stella börjar se och höra saker som tyder på att rivningshuset är hemsökt...

Mycket bra, som sagt, och precis som de flesta andra böcker i det här inlägget slutar Tystnadens hus på ett minst sagt oväntat sätt. =) Rekommenderas till tonåringar som vill ha nåt spännande!

27 maj 2011

Missade Towel Day

Jag har haft alldeles för mycket att hålla reda på så jag missade helt att det var Towel Day i onsdags. (Kom på det framåt eftermiddagen.) Det var första dagen på mitt nya vikariat, dvs. det på bokbussen, så Towel Day var inte min första prioritering. Ja ja. Det blir ju 25 maj nästa år också.

Man kanske skulle ta och blogga lite?

Nu var det ju ett tag sen. Jag har jobbat, mest. Egentligen skulle jag vara i Råneå fram tills idag men pga akut sjukdom blev jag istället inkallad för att jobba på bokbussen (jag är tydligen den man ringer till när det krisar) i onsdags och idag, samt början av nästa vecka. Efter det får jag se hur det blir, det beror på när hon jag vickar för kommer tillbaks.

(Jag trodde apropå ingenting att Blogger beslutar sig för att lägga ner igen eftersom jag inte fått logga in idag, men när jag prövade med en annan webbläsare så funkade det. Ja ja. Teknikens under, och så vidare...)

Och så något helt annat: jag hoppas verkligen att Tereseh, vinnaren av De ickesynliga, fått sin tävlingsvinst. Jag har nämligen inte fått mitt recensionsex av samma bok, trots att jag påmint dem, dvs. PR-byrån som erbjöd mig ett rec. ex. + ett att lotta ut, en gång redan. Då sa de att de skickat min adress till förlaget redan och att de skulle peta på förlaget en gång till, men ingenting har hänt. Samma sak hände när jag skulle få en av de där Klassikerboxarna som Bonniers gav ut för ett tag sen. Då blev jag tillfrågad om jag ville ha en, svarade ja, fick ett mail där de sa att de skulle skicka den och sen fick jag den aldrig. WTF? Är det nån på Posten som stjäl mina paket?

Idag fick jag dock ett rec. ex. av Piratförlaget, Christoffer Carlssons Den enögda kaninen. Gamla goda Piratförlaget kan man lita på minsann.

19 maj 2011

Stockholmsvistelse och bokbeställning

Stockholmsbesöket blev mycket trevligt, om än något regnigt. Lördagen var det dock fint väder, vilket firades med ett maraton-bokbloggarfika på Vurma. Tyvärr var det några som inte kunde komma - livet och sjukdomar kom i vägen - men Boktimmen, Any Moment Called Now och Bokstävlarna samt undertecknad och två icke-bokbloggare samlades och pratade, tja, allt annat än böcker skulle man nog kunna säga. Lite Game of Thrones och bloggande avhandlades dock.


Förutom bokbloggarfikat så blev det två saker gjorda i helgen: det åts en massa mat och det gicks på bokhandlar. Vi hann med sushi, vietnamesiskt, tacos, dumplings och Jensen´s Bøfhus (episka efterrätter!), samt Hallongrottan, The English Bookshop, SF-bokhandeln och ett litet antikvariat som jag tror hette Oceanen. Dessutom blev det ett besök på stadsbiblioteket och, förstås, Eurovision.

De böcker jag letade efter när vi var på SF-bokhandeln var Carrie Ryans The Forest of Hands and Teeth och Charlie Higsons The Dead. Den förstnämnda var slut och den sistnämnda hade de inte alls, vilket gjorde mig lite grumpy. Istället köpte jag Apartment 16 av Adam Nevill och sen hittade jag båda böckerna på The English Bookshop dagen efter, men då hade jag slut pengar...

För att kompensera det beställda jag lite böcker från Book Depository idag istället. The Forest of Hands and Teeth och The Dead förstås, och The Enemy fastän jag redan läst den (man kan ju inte ha del två i en serie och inte del ett) The Dead-Tossed Waves som är uppföljaren till The Forest of Hands and Teeth, Soulless av Gail Carriger, Oscar Wilde and the Nest of Vipers av Gyles Brandreth och Shoot to Thrill av P. J. Tracy. Book Depository har ju en rabattkod (May11) på 10% fram till 31 maj så det var ju lika bra att utnyttja den.

Icke bokrelaterade inköp i Stockholm var en klänning ur Jade Jagger for Indiska-kollektionen, två nagellack (ljusgult och jadegrönt), en temugg, en kylskåpsmagnet i form av Hattifnattar (ok, det är ju lite bokrelaterat...) och en massa salt&vinegar-chips. När man nu har chansen att köpa riktiga salt&vinegar-chips på The English Shop (utan Book i namnet) så måste man ju ta den! Synd bara att det är så svårt att frakta hem på flyget, jag fick nöja mig med att äta dem när vi såg Eurovision. Vart kan man hitta t.ex. Walkers-chips i Luleå?

17 maj 2011

Vem vann De ickesynliga?

18 personer ville delta i tävlingen, och utlottningen gick till på ett mycket högteknologiskt sätt. Jag skrev nummer på små lappar som jag vek ihop och la i en burk. Sen bad jag min kollega att dra en lapp. =)

Vinnaren av Fredrik Häréns De ickesynliga är kommentar nummer 17, Tereseh! Maila din adress till etthemutanbocker(at)hotmail.com så snart som möjligt så vidarebefordrar jag den till förlaget.

13 maj 2011

Blogger-fail

Eftersom Blogger krånglat verkar allt - inlägg, kommentarer osv. - som skrivits efter tisdag kväll vara borta. Det betyder att några av er som velat delta i tävlingen för att vinna De ickesynliga har fått sina kommentarer raderade. Kommentera gärna igen! Det är åtminstone tre personer det rör sig om, men jag vet ju inte vilka...

11 maj 2011

Bokpackning

För tre dagars bortavaro från hemmet behövs troligen minst tre eller fyra böcker, det kan nog varenda bokbloggare skriva under på. För Stockholmsresan tar jag med Cusslers Skeleton Coast, som jag påbörjade för flera veckor sen, Carrolls (behöver jag ens skriva författarnamnet?) Alice in Wonderland and Through the Looking Glass som jag plötsligt fick syn på i bokhyllan, Jacksons We Have Always Lived in the Castle - samma där som med Alice - och antagligen en bok till. Vilken? Embassytown är inbunden och besvärlig så jag vet inte om jag ids ta med den, och jag vill inte ta en biblioteksbok. Hm. Svårt det där.

9 maj 2011

Vinn De ickesynliga!

Min första tävling (vi kan ju säga att det är för att jag nått upp i 1000 inlägg, faktiskt 1003 med det här)! Jag har nämligen blivit erbjuden av Bokförlaget Forum att lotta ut ett ex av Fredrik Häréns bok De ickesynliga som kom ut nu i april.

Det ni behöver göra för att delta är följande: lämna en kommentar, där ni anger att ni vill vara med och tävla, till det här inlägget. Det är allt. Ni har fram till måndag 16/5 kl 23.59 på er, och på tisdag 17/5 drar jag en vinnare som sedan kommer att ombedas maila namn och adress till mig så att jag kan vidarebefordra det till förlaget.

Jag tycker att det låter som en jättespännande bok, så ta nu chansen att få en gratis. =)

Lånestopp?

Nu är det snart lånestopp som gäller på böcker, jag hittar så mycket på jobbet som jag inte kan låta bli att låna och inte har jag mer tid att läsa för det. (Det där med att man borde kunna köpa lästid tillsammans med en bok? Detsamma borde gälla låneböcker. Varje bok borde komma med minst en veckas extra lästid...)

6 maj 2011

Reklam, skamlös reklam!

En ny bokblogg har sett dagens ljus! Min excellenta vän Sooz - ni som kommer på bloggträffen i Sthlm 14/5 kommer rentav få träffa henne - har startat en blogg för fantasy, SF och därtill relaterad litteratur. Any Moment Called Now är engelskspråkig men det borde väl inte hindra er? Jag kan rentav tänka mig att vissa kommer att uppskatta det. Bokstävlarna, jag tittar på dig. ;)

(Jag känner mig förresten lite extra stolt eftersom både bloggnamnet och undertiteln var förslag från mig.)

Seså, iväg med er nu! Gå och läs!

Bokus har "flyttrea"

Har ni sett att Bokus har flyttrea? De ska flytta sitt lager så de rear ut en massa titlar fram till 31/5. Jag hittade bara en bok jag blev sugen på (Monster Show: A Cultural History of Horror av David J. Skal, 39:-) men jag tror säkert att det finns en hel del som kan vara av intresse för andra.

2 maj 2011

Bokbloggsträff!

Lördag 14/5, kl 15.00, på Vurma på söder (Bergsunds Strand 31). Leta efter ett sällskap med varsin bok i näven. =) Intresse har hittills anmälts av Bokstävlarna, Glory Box och Pantalaimone, plus förstås jag själv och Boktimmen. Ytterligare en eller rentav två idoga läsare, tillika mina och Fias värdar under helgen, medföljer.

Om det är några andra bokbloggare som vill dyka upp så är ni välkomna!

Elin Boardy - Mot ljuset

Från början var det lite Små krig-varning på Mot ljuset, dvs. en bok som kändes som att jag borde gilla den men som mest genererade en gäspning. Lyckligtvis blev den bättre - nej, inte bättre, för den var hela tiden bra sådär i största allmänhet, men mer tilltalande för just mig - en bit in.

Boken handlar om Elly, en ung svenska som följer med sin nygifta syster Annie på dennas bröllopsresa till Malaya. Annies man, dansken Laurids Jensen, är läkare och passar på att kombinera sin bröllopsresa med läkarpraktik på en malayisk plantage. I sällskapet ingår också Niels, Laurids bästa vän från skolåren, och Thomsen, plantageägaren. Året är 1947, andra världskriget ligger fortfarande färskt i minnet och rasismen grasserar hejvilt - man skulle ju kunna tycka att man kan vara lite artig mot de människor som bor i landet man besöker, men det går ju inte för sig. Inte när de besökande är västerlänningar och de infödda asiater.

Jag har lite svårt att se vad Boardy vill med sin berättelse. Elly är huvudpersonen, och jag antar helt enkelt att boken handlar om hennes personliga utveckling, för det är den röda tråd jag kan se. Jag hade hoppats på lite mer Fem svarta höns-handling eftersom det var såna vibbar jag fick när jag läste på baksidan, men revolutionen tar inte fart förrän i slutet av boken och innan allt bryter lös hinner Elly börja klä sig i byxor, ha en affär, utveckla ett politiskt samvete och i största allmänhet utvecklas som människa.

Jag är inte helt på det klara med vad jag tycker om Mot ljuset. Det lutar åt att jag gillar den, men jag skulle nästan behöva läsa den en gång till för att bli säker. (Jag är inte heller säker på vad jag tycker om de danska ord och uttryck som Boardy använder i dialogen för att understryka att vissa av personerna i sällskapet är danskar. Det blir ungefär som i Döden på en blek häst, men besvärligare eftersom jag inte kan danska.)

1 maj 2011

Apropå bokbloggsträff i hufvudstaden

Lördag 14/5, hur låter det? Runt, tja, 15-tiden?

Förslag på mötesplats mottages gärna!