Tistelblomman är Amanda Hellbergs tredje och hittills bästa bok om Maja Grå, en ung kvinna som ser mer än andra. I denna bok har hon lämnat Sverige för Skottland och flyttar till ett gammalt hus - Tistelblomman - i en avlägsen skotsk by tillsammans med Jack, konstnären hon mötte i Döden på en blek häst. Ganska snart förstår Maja att allt inte är som det ser ut att vara. Människorna i byn är ovilliga att prata om Tistelblomman, och Maja hör konstiga ljud och ser konstiga saker. När Maja och Jack träffar ägarnas son, Adrian, märker hon genast att även Adrian har sett och hört saker i huset. Men är det en ond ande, eller något helt annat?
I Tistelblomman har Amanda Hellberg verkligen hittat rätt. Den har precis lagom balans av övernaturligt och verklighet, och även om jag ibland vill ruska om Maja ordentligt och skrika "men prata med honom istället för guds skull!" (ni som har läst vet vad jag menar) så bidrar detta till spänningen. Styggelsen var lite väl vidrig och Döden på en blek häst lite för tam - men, som Guldlock skulle ha sagt, Tistelblomman är alldeles lagom!
Nu hoppas jag på fler böcker om Maja Grå där hon kan använda sina förmågor utan att vara rädd för vad Jack ska tycka. Jag vill också se lite med av Steve King, och förhoppningsvis kan dessa båda saker knytas ihop utan större problem. ;)
Förresten, gissa om jag står först i kö på Amanda Hellbergs nya ungdomsbok Jag väntar under mossan? Självklart.
Barrbarnet
3 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar