14 maj 2010

Siegfried Lenz - En tyst minut

Jag fick En tyst minut som recensionsex från förlaget Thorén & Lindskog, som specialiserat sig på tysk litteratur. De har även gett ut Uwe Timms Upptäckten av currywursten, som jag också fick.

En tyst minut är en kortroman, eller kanske långnovell, på 108 sidor men Lenz lyckas med att få in rätt mycket på de där sidorna. Boken kretsar runt Christian, en artonårig gymnasieelev som också är bokens berättare, och hans unga och vackra engelsklärare Stella. Platsen är en liten tysk stad vid kusten, tiden förmodligen 60-tal eller nånting ditåt. Det framgår aldrig riktigt tydligt, förutom i musiken som spelas (t.ex. Benny Goodman). Christian och Stella inleder under sommarlovet en försiktig romans, en förbjuden sådan förstås eftersom hon är hans lärare, och hela boken är Christians minnen av denna romans som fick ett abrupt slut - han tänker på allt detta på minnesstunden över Stella som hålls i skolans aula en kort tid efter sommarlovet. Stella är död, och Christian tillåts inte ens sörja öppet.

Boken är ganska rörig eftersom den hoppar väldigt mycket genom tid och rum - från skolans aula under minnesstunden, till Christians fars båt under sommaren, till Stellas hus där hon bott tillsammans med sin far, tidigare under våren, till sommarstunderna då de båda sitter hand i hand på stranden eller simmar ikapp. Christian talar dels om Stella och dels till Stella - ibland säger han hon och ibland du. Det är lite förvirrande.

Hur som helst så tyckte jag att det var en mycket fin liten bok, där det viktiga inte är att man ska bli överraskad - författaren själv lägger ju fram hela historien praktiskt taget redan i första stycket - utan att skildra kärlekshistorien mellan en ung man och en äldre, om än inte mycket äldre, kvinna. Det är också en ganska andlös skildring; på nåt sätt känns det lite som Roberto Bolaños Om natten i Chile - texten bara flyter på utan andningspauser. Det är en av sakerna som håller fast läsaren, man hinner inte tänka efter utan plötsligt är boken slut.

Jag kan hur som helst rekommendera En tyst minut och trots att det inte alls är samma författare utan bara samma förlag tänker jag ge mig på Upptäckten av currywursten och hoppas på att den också är lika bra. =)

2 kommentarer:

Olivia sa...

Jag har lånat hem den, men inte läst den än, men efter dina fina ord ska jag nog göra det.
Currywursten var bra, hoppas att du gillar den!

Martina sa...

Ja, jag får se när jag hinner läsa den bara. =)