Christoffer Carlsson - Fallet Vincent Franke

Jag har precis avslutat Fallet Vincent Franke och jag är så avundsjuk! Hur kan nån som är så ung (nu bortser jag från det faktum att nån som är född 1986 inte längre är fullt så ung som jag tror) skriva så BRA?

(Recensionsdatumet, 24 mars, är sedan länge passerat på den här boken, men jag har inte kommit mig för att läsa den förrän nu. Det är alltså ett recensionsex från Piratförlaget, och jag hade verkligen tänkt läsa den "i tid" men andra böcker trängde sig före.)

Handlingen är ganska enkel och egentligen ingenting som intresserar mig (jag har aldrig varit intresserad av Jens Lapidus, som jag inbillar mig skriver böcker med liknande tema): langaren och missbrukaren Vincent Franke får en överraskning när han släpps ut från häktet. Att hans lägenhet blivit genomsökt av polisen förväntade han sig, men inte att hans polare Marko skulle dyka upp med en okänd, bunden kvinna och beordra Vincent att vakta henne.

Vincent, sliten efter två veckors avgiftning i häktet och nu hög på morfin, blir väldigt förvirrad av händelsernas utveckling. Kvinnan påminner honom om någon men han kan till att börja med inte sätta fingret på vem, och till råga på allt talar hon inte svenska. Han lovar motvilligt att behålla henne i sin lägenhet en vecka; ett par dagar senare är hon försvunnen. Var tog hon vägen? Vem var hon? Varför befann hon sig i Sverige?

Och därifrån går det bara utför. Hur mycket mer utför det nu kan gå för en kille som Vincent...

På ytan verkar det vara en ganska rak berättelse som utspelar sig i Stockholms undre värld, men det finns mer där än man anar från början. Vincent, berättaren, lägger fram sitt liv till allmän beskådan - den misshandlande fadern, som var läkare, det egna missbruket som började redan innan tonåren, flickan han älskade under gymnasietiden, hon som var den enda som förstod. Det är en bild av en väldigt trasig människa som framträder.

Språket är rikt på metaforer och målande uttryck men känns hela tiden naturligt och flyter enkelt över sidorna; det är en snabbläst bok det här - samtidigt som man vill dröja sig kvar lite längre på vissa ställen. Särskilt i slutet.

Det är inte en helt lätt bok att kategorisera. Roman? Thriller? (Jag har valt båda kategorierna.) Deckare? Nej, kanske inte deckare. Men mest av allt är det en bok om en trasig kille som försöker göra det rätta, mot alla odds. En kille som borde ha haft alla chanser i livet men inte fick en enda.

Gratisböcker

Idag hittade jag en hylla nere i magasinet, med böcker som blivit över från stadsbibliotekets bokbytardag som var i mars. Jag frågade vad som skulle göras med dem, och de ska sparas till nästa bokbytardag "men du kan få ta de du vill ha". Så jag plockade på mig några tidigare lästa och några olästa böcker:

• George Orwell - 1984 (läst)
  
• John Marsden - Imorgon när kriget kom (ej läst)
  
• Donna Leon - Mäktiga vänner (läst)
  
• Doris Lessing - Den goda terroristen (ej läst)

Tyvärr så var Imorgon när kriget kom en specialutgåva som ingick i Läsrörelsens satsning 2001 och delades ut på McDonald´s... och det står ju på den i en ful liten ruta på baksidan. Jag får försöka ignorera det. Och 1984 är den svenska översättningen, sambon har den på engelska.

*Uppdaterat* Ja, ok, det blev ytterligare några böcker när jag var ner i magasinet en vända till. Bra pocketdeckare kan man aldrig få för många av, även om man redan läst dem.

• Patricia Cornwell - Offer utan namn (läst)
  
• Patricia Cornwell - Kuslig likhet (läst)
  
• Val McDermid - Med gift i blodet (ej läst)
  

Selmatipset

Jag beslutade mig för att delta i Lyrans tävling Selmatipset, där man kan vinna Löwensköldska ringen + Charlotte Löwensköld av Selma Lagerlöf. Jag har inte läst särskilt mycket av Selma, men om jag vinner tävlingen så kommer jag ju ha några fler böcker att läsa. =)

Tipsraden ska skickas in till Lyran senast midnatt 19/5, se hennes blogg för vidare instruktioner.

Orhan Pamuk - Den vita borgen

Jag var mycket skeptisk till Pamuk efter att ha börjat på Snö för ett par år sen. Maken till trist bok får man leta efter, tyckte jag då iallafall. (Jag kanske skulle tycka annorlunda nu?)

Men, nu hade ju Theresan valt Pamuk till sin Nobelpristagarutmaning, så jag bet ihop och försökte hitta åtminstone EN bok som jag kunde tänka mig att läsa, enbart baserat på baksidestexten förstås. Jag hittade faktiskt ett par stycken, och valet föll slutligen på Den vita borgen. (Urvalsmetoden? Sidantalet...) Länge låg den också hemma innan jag motvilligt började läsa.

Och tji fick jag! Visserligen var det segt i början, de första 20-30 sidorna, men sen gick det desto snabbare när jag fastnade i boken. Slutet läste jag i rasande fart. =)

Den vita borgen utspelar sig på 1600-talet och handlar om en ung italienare, berest och beläst inom ämnen som astrologi, litteratur, medicin (lite grann åtminstone). Han befinner sig som passagerare på ett skepp på väg till Italien när skeppet blir överfallet av turkar. Den italienske kaptenen avrättas och både besättningsmän och passagerare tas som slavar. Vår unge berättare undgår att bli roddare genom att utge sig för att vara läkare, en lögn som går i turkarna när han lyckas "bota" några mindre allvarliga sjukdomar och lägga om en del sår som sedan läker tillfredsställande.

Slavarna tas till Konstantinopel, och efter många om och men ges vår berättare som slav till en turkisk vetenskapsman, Hodja, en man som förutom skägget är på pricken lik sin nye slav. Ett antal år följer då slaven ska lära sin herre allt om astronomi och annan vetenskap så som den lärs ut i Italien, och under dessa år knyts ett allt starkare band mellan slav och herre. Slutligen får de båda i uppdrag att bygga en krigsmaskin åt självaste sultanen.

Återigen, ett andlöst berättande - långa, vindlande meningar med många bisatser och liten, nästan ingen, paus för ett andetag. Ett fullt medvetet drag från författarens sida - den författare som utges skriva boken, dvs. slaven - är att aldrig avslöja slavens namn, och minnesbilderna från Italien är avsiktligt vaga för att kunna leda fram till det mycket intressanta slutet.

Jag är faktiskt djupt imponerad av Den vita borgen och måste alltså helt revidera min uppfattning om Pamuk. Kanske till och med Snö är bra? Nå ja, jag ska inte bli för extrem i min revidering, jag börjar nog med Mitt namn är röd och kanske Den svarta boken innan jag ger mig på Snö igen.

Siegfried Lenz - En tyst minut

Jag fick En tyst minut som recensionsex från förlaget Thorén & Lindskog, som specialiserat sig på tysk litteratur. De har även gett ut Uwe Timms Upptäckten av currywursten, som jag också fick.

En tyst minut är en kortroman, eller kanske långnovell, på 108 sidor men Lenz lyckas med att få in rätt mycket på de där sidorna. Boken kretsar runt Christian, en artonårig gymnasieelev som också är bokens berättare, och hans unga och vackra engelsklärare Stella. Platsen är en liten tysk stad vid kusten, tiden förmodligen 60-tal eller nånting ditåt. Det framgår aldrig riktigt tydligt, förutom i musiken som spelas (t.ex. Benny Goodman). Christian och Stella inleder under sommarlovet en försiktig romans, en förbjuden sådan förstås eftersom hon är hans lärare, och hela boken är Christians minnen av denna romans som fick ett abrupt slut - han tänker på allt detta på minnesstunden över Stella som hålls i skolans aula en kort tid efter sommarlovet. Stella är död, och Christian tillåts inte ens sörja öppet.

Boken är ganska rörig eftersom den hoppar väldigt mycket genom tid och rum - från skolans aula under minnesstunden, till Christians fars båt under sommaren, till Stellas hus där hon bott tillsammans med sin far, tidigare under våren, till sommarstunderna då de båda sitter hand i hand på stranden eller simmar ikapp. Christian talar dels om Stella och dels till Stella - ibland säger han hon och ibland du. Det är lite förvirrande.

Hur som helst så tyckte jag att det var en mycket fin liten bok, där det viktiga inte är att man ska bli överraskad - författaren själv lägger ju fram hela historien praktiskt taget redan i första stycket - utan att skildra kärlekshistorien mellan en ung man och en äldre, om än inte mycket äldre, kvinna. Det är också en ganska andlös skildring; på nåt sätt känns det lite som Roberto Bolaños Om natten i Chile - texten bara flyter på utan andningspauser. Det är en av sakerna som håller fast läsaren, man hinner inte tänka efter utan plötsligt är boken slut.

Jag kan hur som helst rekommendera En tyst minut och trots att det inte alls är samma författare utan bara samma förlag tänker jag ge mig på Upptäckten av currywursten och hoppas på att den också är lika bra. =)

Tematrio - Dystopier

Jag tänkte för en gångs skull göra tematrion samma vecka som den kom. Det hör inte till vanligheterna. =)

Alltså, tre läsvärda dystopier:

• Nevil Shute - På stranden. En av de mest fantastiska dystopier jag läst. Fruktansvärt hemsk och fruktansvärt bra. Ett måste för alla att läsa, särskilt världsledare med tillgång till den berömda röda knappen.
• Cormac McCarthy - Vägen. Detta är väl alla dystopiers moder, eller snarare postapokalypsens moder (egentligen är På stranden också postapokalyps). Finns numera även som film, men eftersom den inte gick på bio här (grrr!) så väntar jag ivrigt på dvd:n.
  
• George Orwell - 1984. Klassikern över alla klassiker och knappt ens en dystopi - ibland tror jag att det snarare är en dokumentär. Eller att Orwell var synsk, på riktigt.
  

Fler läsvärda tips kan man hitta här.

Nämen titta

Nu har det gått flera dar sen jag skrev nåt här - igen. Jag har mest praktiserat, eller jobbat som jag faktiskt kallar det... den enda skillnaden mellan praktik och jobb är ju som bekant lönen. Erik Lindegrensamlingen går framåt, jag är, hm, inte riktigt halvfärdig - eller jag är snart klar med böckerna som stod i själva Erik Lindegrenrummet, men jag har inte ens varit ner och kikat i magasinet så jag har ingen aning om hur mycket jag har kvar att katalogisera. Minst lika mycket till, förmodligen mer.

Lite har jag fått läst; jag har avslutat Ghosts of Manhattan och En tyst minut (bra och bra, mer utförliga recensioner kommer, tja, senare) och läser just nu INTE Den vita borgen utan Agatha Christies Destination okänd som jag är mycket osäker på huruvida jag läst den förut. Jag känner inte igen den, men samtidigt visste jag hur en grej ganska tidigt i boken skulle sluta. Konstigt det där.

Och anledningen till att jag läser Christie istället för Pamuk är att jag inte hade med mig Pamuk igår, när jag skulle åka och träna direkt efter jobbet och behövde nåt att läsa under väntetiden innan passet började. Så oerhört praktiskt att bara kunna gå ut och plocka nåt från en hylla, det var ju lite svårare när jag jobbade på Jula.

Visa mig ditt bibliotekskvitto

... och jag ska säga dig vem du är.

Jag såg för ett tag sen att Vixxtoria funderade på vad ens bibliotekskvitto säger om en, och flera andra bokbloggare, bland annat Marias bokliv, hakade på idén. Jag har haft en period då jag lånat väldigt lite på biblioteket, men nu har jag ett lite längre kvitto. (Än jag haft på senare tid alltså - ett standardkvitto för nåt år sen innehöll minst 15-20 titlar.)

Vad säger det här om mig?

En dystopisk sommar

Lyran föreslår en läsutmaning till sommaren: dystopier och postapokalyptiska berättelser. Jag gillar sånt, trots all angst och trots att man ibland måste överdosera disneyfilmer eller Jane Austen för att kompensera för misären, så jag hakar på.

Lyran har en lista med förslag på titlar; dystopier, postapokalyps och liknande. Av dessa böcker har jag läst de fetstilade och är sugen på de gröna.

1984 - George Orwell (äger, eller rättare sagt sambon äger)
Du sköna nya värld - Aldous Huxley
Vägen - Cormac McCarthy (äger)
Never let me go - Kazuo Ishiguro
Oryx och Crake - Margaret Atwood (äger)
Kallocain - Karin Boye (äger)
Processen - Franz Kafka
Blindheten - José Saramago (äger)
Väggen - Marlen Haushofer
Fahrenheit 451 - Ray Bradbury (äger)
Tjänstekvinnans berättelse - Margaret Atwood (läst halva, men gillade inte)
Hungerspelen - Suzanne Collins (äger)
I morgon när kriget kom (romanserie) - John Marsden
På stranden - Nevil Shute
Toffs bok : med kommentarer av Muham Bentson - Kalle Dixelius
Flugornas herre - William Golding
Camp Concentration - Thomas M Disch
Fugue for a Darkening Island - Christopher Priest
Honmänniskan - Joanna Russ
The Stepford Wives - Ira Levin (äger)
Gullivers resor - Jonathan Swift (äger)
I de sista tingens land - Paul Auster
W eller minnet av barndomen - Georges Perec
Aniara - Harry Martinson

Så, det finns alltså potential för åtminstone fem dystopier i sommar - de fem jag äger. (Men eftersom jag känner mig själv så vet jag ju att det är lite optimistiskt att tro att jag skulle läsa allihop. Ja ja. Minst en ska jag väl kunna ta mig igenom.) Jag måste nog gå igenom oläst-hyllan för att se om jag inte kan skrapa fram nån mer dystopi också.

*Uppdatering* Fler dystopier/"efter katastrofen":

Pestens tid - Stephen King (äger)
I am Legend - Richard Matheson (äger)
V for Vendetta - Alan Moore (graphic novel)
Against the Day - Michael Cronin (mest alternativhistoria kanske - om Nazityskland vunnit WW2. Äger, hur som helst.)
Faderland - Robert Harris (samma som ovan, äger den också)
Enhet - Ninni Holmqvist (efter tips i kommentarerna hos Lyran, tänkte inte på den själv. Äger.)
The Windup Girl - Paolo Bacigalupi
Efter floden - P.C. Jersild
Forest of Hands and Teeth - Carrie Ryan

3 x senaste

... påbörjade boken: Siegfried Lenz En tyst minut, som jag fått som recensionsex från Thorén & Lindskog.
... inköpta boken: China Miévilles Kraken. Yay! Kraken!
... författare jag blivit nyfiken på: oj, hej och hå. Det är nog alldeles för många för att räkna upp här, jag hittar nya författare hela tiden. Fast för det mesta är det böcker jag blir nyfiken på, inte författare. Några av de senaste böckerna jag la till på min önskelista på Adlibris är A Moment of Silence av Anna Dean och London Dust av Lee Jackson.

Från Bokhora.

David Gibbins - The Tiger Warrior

The Tiger Warrior är den fjärde boken om Jack Howard och hans grekiske sidekick Costas. Böckerna påminner en hel del om Clive Cussler vilket jag tycker är alldeles utmärkt - Cussler är visserligen rätt produktiv men det är ändå trevligt med ett outsinligt förråd av äventyrsromaner från olika författare. =)

I denna bok har handlingen förlagts till Indien och Kina samt andra delar av den asiatiska kontinenten, där den gamla Sidenvägen är den sammanlänkande faktorn. Berättelsen rör sig i flera olika tidsperioder; romarriket omkring år 0 (och i synnerhet den delen av romarriket som sträckte sig hela vägen över Indiska oceanen - jag visste inte att det fanns en romersk handelsplats i södra Indien, men det fanns det iallafall), sent 1800-tal då britterna styrde Indien och krigade med Afghanistan (1878-1880) samt nutid. Premissen i boken är att en grupp romerska legionärer, förslavade efter slaget vid Carrae 53 f. Kr., rymde från sina persiska herrar och traskade längs Sidenvägen hela vägen in i Kina. På vägen får de tag i några märkliga stenar som, om de förs samman, är nyckeln till odödlighet - och i modern tid är ett urgammalt hemligt sällskap mycket intresserat av att hitta denna nyckel. Deras lönnmördare, sällskapets farligaste medlem, kallas The Tiger Warrior.

Och in i allt detta snubblar Jack och Costas. Förstås.

Gibbins börjar hitta sin form som författare nu; The Tiger Warrior är den klart bästa av hans böcker (Atlantis var ju rätt bedrövlig, men de övriga är bättre). Personer från tidigare böcker dyker upp igen, till exempel Katya som Jack träffade i ovan nämnda Atlantis, och det oväntade beskedet Jack fick i slutet av förra boken (The Last Gospel) har nu materialiserat sig - mer än så tänkte jag inte avslöja om det nu är nån som inte har läst den förra boken och inte vill veta vad det där beskedet kan vara.

Iallafall, jag gillar.

Praktiken, dag 2

Idag har jag lokaliserat böcker nästan hela dagen. Det låter tjusigare än det är (och det låter inte ens särskilt tjusigt), för vad det innebär är att jag söker reda på boken i Book-It, klistrar på en etikett, scannar in den och lokaliserar boken till Erik Lindegrensamlingen. Om den är dedikerad så går jag dessutom in i MARC och lägger till "Erik Lindegrensamlingens exemplar är dedikerat". Finns inte boken i Book-It så lägger jag den åt sidan, för då måste infon importeras från ett annat ställe och det har jag inte lärt mig hur man gör än... (Men det kommer.)

Dessutom har jag stått i utlåningsdisken i ungefär en timme, men jag tror nog att inre tjänst är mer i min stil, det har varit rätt skönt att bara sitta framför en dator hela dan. =) Förutom att jag har lite ont i ryggen.

Imorgon ska jag gå på infomöte och sen lokalisera lite fler böcker.

Maria Sandel

Ny månad, ny författarinna! Nu är det Maria Sandel som gäller. Jag ska läsa Droppar i folkhavet eftersom jag fick den som recensionsex när den kom i nytryck förra året, och om jag hinner med det så kanske det blir Virveln också. Har ni andra bestämt er för vilken bok ni ska läsa?

Claude Izner - Mordet i Eiffeltornet

Det här lät verkligen som nåt för mig - deckare i historisk miljö och så vidare. Jag älskar ju t.ex. Gyles Brandreths böcker om Oscar Wilde och Laurie R. Kings om Sherlock Holmes och Mary Russell, och så vidare.

Tyvärr tyckte jag inte att Claude Izner (pseudonym för två boklådeägande franska systrar) lyckades särskilt bra med sin historiska deckare. Visst, de historiska detaljerna är säkert helt med sanningen överensstämmande och allt sånt där, men Victor Legris var verkligen inte nån särskilt sympatisk detektiv eller människa överhuvudtaget och människorna runtomkring honom är för bisarra och/eller hemlighetsfulla för att vara roliga att läsa om. Den enda som egentligen funkade var Joseph, bokhandelsbiträdet.

I korta drag handlar boken om en rad dödsfall under världsutställningen i Paris 1889. Ett av dödsfallen sker i det nybyggda Eiffeltornet och samtliga avfärdas såsom orsakade av bistick. Victor Legris börjar dock misstänka att det är någon som mördat dessa människor. Han börjar på ett klumpigt sätt undersöka saken och misstänker i tur och ordning alla sina bekanta. (Nå ja, bara två-tre stycken, men på ganska obestämda grunder i samtliga fall. Svartsjuka bland annat.)

Att han dessutom faller som en fura för en söt karikatyrtecknerska och därigenom uppträder som en stor - och mycket svartsjuk - idiot är ytterligare ett stort minus.

Det var först på slutet som boken överhuvudtaget började ta sig, och då menar jag verkligen i sista kapitlet. Jag kommer eventuellt att läsa nästa del (när den kommer på svenska) men jag kan lika gärna skippa den, det är varken till eller från för min del. Men man kan ju alltid hoppas på att serien blir bättre i de senare böckerna.

Kraken, Kraken, Kraken!

Jag har väntat och väntat på att China Miévilles nya bok Kraken skulle gå och beställa och idag fick jag mail från Adlibris om att den var leveransklar! Fast jag var så fräck att jag beställde den från Bokus istället, den var billigare där. ;)

Yay, Kraken!

(Och av en händelse var vi också på bio idag och såg Clash of the Titans, där Kraken har en framträdande roll.)

90 000

Idag knäcktes 90 000 besökare-gränsen (ja, drygt 90 000 egentligen, för jag hade ingen besöksräknare den första månaden eller så). Undrar hur länge det tar innan jag kommer upp i 100 000?

När det magiska ögonblicket inträffar ska jag nog fira det med att ha en tävling, eller nåt sånt. =)

Elin Wägner - Pennskaftet

Elin Wägner är författarinna nummer två i årets utmaning Skrivande svenskor. Det dröjde länge innan jag kom mig för att läsa Pennskaftet - som var mitt förstaval, även om jag egentligen hade tänkt hinna med Åsa-Hanna också - eftersom jag kände mig allmänt lästrött och prioriterade att läsa annat istället.

Slutligen tog jag mig i kragen och började på Pennskaftet för att hinna läsa åtminstone en av böckerna innan nästa författarinna tar vid, och jag blev glatt överraskad av hur bra den var. Jag tror faktiskt att Pennskaftet har varit den bästa boken hittills i både Klassiska kvinnor och Skrivande svenskor, till och med bättre än min tidigare favorit Pengar av Victoria Benedictsson.

Boken utspelar sig iallafall 1910, eller däromkring, och handlar om kampen för den kvinnliga rösträtten. Huvudpersonerna är Cecilia, en "halvgammal fröken" (skulle man kunna säga, med den tidens språkbruk - som jag uppfattade är Cecilia ungefär 28 år*, lika gammal som jag) som fortfarande sörjer över en förlorad kärlek från många år tillbaka, samt Pennskaftet - så kallad eftersom hon arbetar som journalist på Frisinnade Morgontidningen, och vad hon heter på riktigt, Barbro Magnus, är det inte många som känner till - som är ett antal år yngre än Cecilia och bor på samma pensionat som henne.

Av en slump möter Cecilia en rösträttskvinna som övertalar henne att börja engagera sig i kampen för rösträtt, och Pennskaftet som redan är rösträttskvinna själv uppmuntrar Cecilia både i arbetet och i att skaffa sig ett eget boende. Cecilia är ändå en relativt välbärgad kvinna genom arv och Pennskaftet förstår inte varför hon envisas med att bo på pensionat när hon kan skaffa sig en egen våning och bo själv med en jungfru till hjälp.

Cecilias lägenhet blir något av en knutpunkt för rösträttskvinnorna, och en tillflyktsort för Pennskaftet och den unge man hon träffar under bokens gång. (De träffas även hemma hos honom och hemma hos henne, när hon väl skaffar sig sitt eget rum istället för pensionatet, men det här med att två personer av olika kön vistas i samma rum ensamma är ju egentligen en stor skandal och ingenting "en hederlig flicka" skulle göra. Tur att vi kommit lite längre nu...)

Hur som helst, mestadels handlar det om rösträtten och om Cecilias emancipation samt Pennskaftets kärlek. Jag kan tänka mig att folk blev en aning upprörda av sexualmoralen som kommer till uttryck i boken, det här med att en man och en kvinna faktiskt kan BO IHOP, ensamma, utan att vara gifta. *gasp* Tydligen ansåg till exempel Ellen Key att "kärlek var viktigare än vigselbevis" (citat Wikipedia) och det höll Elin Wägner uppenbarligen med om.

Flera av bokens karaktärer protesterar mot "fria förhållanden" eller så kallade samvetsäktenskap (som var så vanligt i till exempel Stockholm i slutet av 1800-talet att det även kallades Stockholmsäktenskap) men de utmålas som gammelmodiga, fast i konvenansen och i vissa fall rent ut sagt elaka och snara att döma en kvinna (men, som det verkar, inte en man) som levt tillsammans med en man utan att vara gift. Bara ryktet om detta, oavsett om det var sant eller inte, var nog för att förstöra en kvinnas liv för all framtid.

Boken behandlar dessutom prostitution lite på sidan av, bland annat genom att Pennskaftet övertar en lägenhet från en prostiturerad kvinna och senare i boken hjälper henne med motiveringen "du är ju ett kvinns", vilket Pennskaftet anser är en fullt acceptabel anledning till hjälpen (men som inte många höll med om år 1910, misstänker jag. Fallna kvinnor och så vidare).

Nå ja, jag ska inte svamla på mer om handlingen utan bara uppmana att läsa Pennskaftet; den är både intressant och BRA. Och väldigt lärorik.

*Vixxtoria tror att Pennskaftet är omkring 28 och Cecilia kanske tio år äldre. Är det nån som vet säkert?

Vi har också läst Pennskaftet:
Vixxtoria
Camilla
Violen
Lyrans Noblesser
Theresans

Ett par saker bara

Jag har nästan läst ut Pennskaftet; jag började på den idag och den var ju mycket bättre än jag trodde, faktiskt så bra att jag beställde den på Adlibris (det jag läser just nu är bibliotekets exemplar). Dessutom åkte Sofi Oksanens Stalins kossor ner i kundvagnen, för det var också en bok som jag blev positivt överraskad av och gärna vill läsa igen. Samt låna ut till min kära mor som tyckte att den lät väldigt bra när jag berättade om den, men som är alldeles för virrig för att kunna låna (fysiska) böcker på biblioteket. Hon skulle bara få betala massor av förseningsavgifter hela tiden... I och för sig skulle hon ju kunna låna den som (streamad) talbok, hon brukar låna såna och lyssna på när hon går runt i lägenheten och plockar med annat. Finns Stalins kossor inläst?

Presentkortsböckerna

Jag fick ju ett presentkort på 300 kr på Akademibokhandeln av Fia när jag fyllde år. Det utnyttjade jag idag, och de här böckerna blev det:

Clive Cussler - Arctic Drift, David Gibbins - The Tiger Warrior och Kathy Reichs - 206 Bones.

Tyvärr så har Akademibokhandeln inte kvar sin "ta 4, betala för 3"-kampanj, annars hade jag kunnat få en bok till... men de hade hur som helst ett väldigt dåligt utbud, tycker jag.

Bokfrågornas ABC - I

1. Förra veckan (eller snarare 2 månader sen...) handlade det om en huvudperson du tycker om, nu undrar jag vilken person i böckernas värld som du identifierar dig med mest?
Hm, tja, jag kan nog identifiera mig ganska mycket med flera av personerna i Microslavar men också med t.ex. Elinor Dashwood i Förnuft och känsla. (Det finns en anledning till att jag blev Elinor i "Which Austen heroine are you", se högermaginalen). Och från tid till annan är jag nog rätt lik Hermione Granger. =) Besserwissig know-it-all, alltså.

2. Internatskolor är populära att skriva om. Berätta om en bok som utspelar sig på en sådan?
Ja, Hogwarts är ju ett val som ligger nära till hands men jag tänker nog mest på en ungdomsbok (ganska gammal, kan ha varit en del i en serie, troligen utgiven av Wahlströms ungdomsböcker eller liknande) som handlar om en internatskola för flickor i England. Jag tror inte att det är vare sig Malory Towers eller St. Clare´s. Det finns bland annat en amerikansk flicka där som heter Petronella eller liknande men kallas för Peter. Nån som känner igen?

3. Berätta om en bok som handlar om identitet och sökande efter detsamma!
Spontant tänker jag på t.ex. Michelle Magorians Godnatt Mister Tom och även En liten kärlekssång. Neil Gaimans Neverwhere handlar bland annat om huvudpersonens plats i två olika världar och var han känner sig mest hemma i slutändan, och även Michael Endes Den oändliga historien handlar mycket om Bastians sökande efter en egen identitet.

4. Vilka bokrelaterade sidor på internet besöker du oftast?
Adlibris, Bokus, BookMooch och Book Depository. Ja, förutom alla bokbloggar jag läser (se blogroll).

Tematrio - Långtbortistan

Första tematrion på lääänge.

Berätta om tre romaner som utspelar sig på (för oss) lite ovanliga, "exotiska" platser.

• De flesta av Agatha Christies böcker utspelar sig i England, som inte är så exotiskt, men då och då åker ju Poirot eller miss Marple på semester. Till exempel utspelar sig Mord i Mesopotamien i Irak, nånstans vid floden Tigris stränder.
  
• Jules Vernes En världsomsegling under havet är ju exotisk så det förslår - en jättestor ubåt som far runt i alla världshaven och stöter på alla möjliga konstiga varelser och vistas i egendomliga miljöer (som vi numera vet inte existerar, men iallafall).
  
• I Nina Solomins Ok, amen är det inte miljön utan folket som är exotiska. Boken handlar om Ninas försök att leva bland chassidiska judar i New York. Chassiderna är mer eller mindre den judiska versionen av amishfolket och de släpper nästan aldrig in utomstående i sina liv, så Nina Solomin fick verkligen kämpa för att förstå dem och dessutom skriva en bok om dem.
  

Ordförståelse

Jag kommer aldrig göra högskoleprovet (har aldrig velat göra det och ser inte heller mycket mening med det nu - med två examina och 300 000 i studieskulder i bagaget), men hittade via BokMamma länken till ordförståelsedelen som finns på DN:s webbsida.

Resultat: 40 rätt av 40. Ka-ching!

"Av de 66999 personer som hittills gjort testet, klarade du dig bättre än 63955 (95%)."

Gyles Brandreth - Oscar Wilde and the Dead Man´s Smile

I den tredje boken med Oscar Wilde som detektiv och Robert Sherard som berättare prövar Brandreth ett nytt grepp, nämligen att låta Sherard berätta om ett fall som utspelade sig för flera år sedan - i Paris år 1883 (bokens nutid är London, julen 1890), där Robert Sherard träffade Oscar Wilde för första gången. Det är ju förstås ett sätt att få böckerna att räcka längre; jag funderade redan när jag läste första boken på hur Brandreth tänkt lösa problemet med Wildes fängelsevistelse 1895-1897 samt hans död inte långt därefter.

Boken börjar med att Wilde och Sherard träffar Arthur Conan Doyle på Madame Tussaud´s berömda vaxmuseum i London, och Wilde ger Doyle ett manuskript, författat av Sherard och innehållande berättelsen om fallet i Paris nästan åtta år tidigare. Vid denna tidpunkt hade Wilde precis avslutat en föreläsningsserie i Nordamerika, där han träffar den berömde franske skådespelaren och teaterägaren Edmond La Grange. La Grange har bestämt sig för att sätta upp en produktion av Hamlet, på franska, och ber Wilde att hjälpa honom med översättningen.

På båtresan mellan USA och Europa kommer första tecknet på att allt inte står rätt till - någon dödar La Granges mors knähund och begraver den i jord i en resväska. Vem som gjorde det och varför är ett mysterium, men Wilde beslutar sig hur som helst för att bege sig till Paris och arbeta med familjen La Grange.

Böckerna om Oscar Wilde blir bara bättre, måste jag säga. I jämförelse med denna bok är i synnerhet den första rätt så ojämn även om jag tyckte den var väldigt bra när jag läste den, men det märks nu att Brandreth fått kläm på karaktärerna på ett helt annat sätt. Det är svårt att skilja på de verkliga och de fiktiva karaktärerna (visserligen är ju alla fiktiva, men vissa av dem är ju åtminstone baserade på en riktig person... t.ex. Wilde, Sherard och Sarah Bernhardt), båda sorterna är så levande och välskrivna.

I oktober kommer nästa del i serien, Oscar Wilde and the Nest of Vipers (eller ...and the Lady-in-waiting, men jag vet inte vilken som är den brittiska och vilken som är den amerikanska titeln. De två första böckerna lider också av dubbla titlar vilket är ganska störande). Det är dock hardcover, när pocketvarianten kommer ut är osett ännu. Den ska hur som helst införskaffas.

Praktik!

Från och med den 3 maj så gör jag praktik på stadsbiblioteket i Luleå, på heltid och i sex månader framåt! (Förutsatt att jag inte får nåt av de jobben jag sökt istället.) Jag fick det bekräftat idag - jag träffade bibliotekschefen och några av bibliotekarierna idag kl 12 för att prata om vad jag ville med en eventuell praktik och vad de hade tänkt sig, och sen så skulle de höra av sig med besked "i början av nästa vecka". Men när jag satt hemma hos mamma och drack te så ringde telefonen; det var bibliotekschefen som sa att "nu har vi redan diskuterat det hela och vi tycker att du kan få börja måndagen den 3 maj. Kom hit klockan 08.30 så fixar vi nyckel och grejer till dig då."

Så då håller jag alla fingrar och tår för att jag efter praktiken ska få jobb där också. ;)

Bloggtorka

Precis som många andra verkar jag ha drabbats av bloggtorka. Jag HAR böcker att recensera, jag läser nya böcker, det finns en j*kla massa utmaningar, listor osv. att göra (tematrio, bokfrågornas ABC med flera) men jag ids ändå inte skriva nåt.

Nå ja, bara för att jag skriver det här inlägget och annonserar en torka så kommer jag förmodligen komma på hur mycket som helst att skriva om alldeles strax...

Bara så ni vet, alltså. Jag känner mig helt enkelt inte särskilt kreativ för närvarande.

(Förresten så läste jag lite påskekrim såhär vid påsk, Kathy Reichs Devil Bones, och jag följer upp det med The Navigator av äventyrsromanernas okrönta mästare - och min komfortförfattare - Clive Cussler. Nån dag när jag orkar så ska jag ta tag i Pennskaftet.)