Mer, ge mig mer!

Jag håller ju på med Fem svarta höns av Nevil Shute just nu, och gillar den väldigt mycket (jag är ungefär 2/3 igenom). Tidigare har jag läst På stranden som är den bästa "efter katastrofen"-skildring jag läst (och jag har faktiskt läst en del såna). Av detta drar jag slutsatsen att Nevil Shute skriver - skrev - bra böcker, punkt. Det betyder att jag måste läsa allihop.

Geek Pride Day

Jag la upp det här på min andra blogg igår, men jag tänkte dela med mig här också.

Från Wikipedia:

A manifesto was created to celebrate the first Geek Pride Day which included the following list of basic rights and responsibilities of geeks.

Rights:

1. The right to be even geekier.
2. The right to not leave your house.
3. The right to not have a significant other and to be a virgin.
4. The right to not like football or any other sport.
5. The right to associate with other nerds.
6. The right to have few friends (or none at all).
7. The right to have all the geeky friends that you want.
8. The right to not be "in-style."
9. The right to be overweight and have poor eyesight.
10. The right to show off your geekiness.
11. The right to take over the world.

Responsibilities:

1. Be a geek, no matter what.
2. Try to be nerdier than anyone else.
3. If there is a discussion about something geeky, you must give your opinion.
4. Save any and all geeky things you have.
5. Do everything you can to show off your geeky stuff as though it were a "museum of geekiness."
6. Don't be a generalized geek. You must specialize in something.
7. Attend every nerdy movie on opening night and buy every geeky book before anyone else.
8. Wait in line on every opening night. If you can go in costume or at least with a related T-shirt, all the better.
9. Don't waste your time on anything not related to geekdom.
10. Befriend any person or persons bearing any physical similarities to comic book or sci-fi figures.
11. Try to take over the world!

Och så några reflektioner jag kastade ur mig i kommentarerna till Bokbabbels inlägg om Internationella nörddagen:

"Böcker är ju helt klart mer okej att nörda sig med, så okej att man knappt ses som en nörd (om man inte läser väldigt specifika genres, främst fantasy/sci-fi och graphic novels). Bilar och sport är också helt okej att nörda ner sig i och det ses inte alls som nördigt utan snarast som ganska coolt.

Datorer däremot... eller rollspel/Magic the gathering/Warhammer/lajv och så vidare. Det är sånt som bara "nördar" håller på med. Men egentligen är man ju lika nördig oavsett hur socialt acceptabelt ens "nörderi" är.

Och jo, att vara nörd ÄR att grotta ner sig så totalt i detaljerna att man missar helheten.* Det är därför bara en äkta nörd kan diskutera huruvida Leia och Luke skulle ha kyssts även om de vetat att de var syskon en hel kväll OCH bli väldigt upprörd under tiden. (För närmare referens, se Fanboys). En icke-nörd hade släppt ämnet sen länge. Eller inte ens fått för sig att prata om saken.

Alla duktiga programmerare är nördar. Ingen annan orkar sitta och skriva tusentals rader med kod där varenda tecken måste vara rätt."

*Apropå citatet i Bokbabbels inlägg, sagt av baristan Johan Ekfeldt angående hans "kaffenörderi": "En nörd för mig är någon som snöar in så mycket på detaljerna att han missar helheten."

Dagen till ära har jag på mig en t-shirt från Threadless med texten "When you think about it, all galaxies are far, far away" i det klassiska Star Wars-typsnittet. Med tanke på att Geek Pride Day instiftades för att fira årsdagen av urpremiären av Star Wars: A New Hope så tyckte jag att det var passande. Ikväll blir det antingen Return of the Jedi (jag såg A New Hope samt The Empire Strikes Back för inte så länge sen...) eller några avsnitt Arkiv X. Det gäller att passa på att nörda sig när det nu finns en hel dag för det. ;) Hrm, som om jag inte passade på att göra det när som helst...

Jo, jag är medveten om att det är Towel Day också. Men att bära runt på en handduk hela dan är lite besvärligt ibland.

Exodus

Jag råkade visst beställa en bok idag på Book Depository - Exodus av Julie Bertagna (som jag alltid tror heter Bergtagna, som om hon blivit bortrövad av Bergatrollet...). Jag såg den i ungdomshyllan när jag ställde upp böcker, på svenska då förstås, men jag föredrar att läsa (engelska) ungdomsböcker på engelska eftersom det känns som att svenska översättare gärna använder ett enklare språk.

Jag hittade den hyfsat billigt på Book Depository, men om man vill läsa den på svenska så finns den i pocket på Adlibris. 39:- eller så.

Det finns dessutom en uppföljare, Zenith, och jag hoppas på att Exodus är bra så att jag kan köpa uppföljaren också. =) För övrigt så borde Exodus passa bra in i Lyrans dystopiutmaning, hör här:

Less than a hundred years from now, the world as we know it no longer exists. Cities have disappeared beneath the sea, technology no longer functions, and human civilization has reverted to a much more primitive state

On an isolated northern island, the people of Wing are trying to hold onto their way of life—even as the sea continues to claim precious acres and threatens to claim their very lives

Only fifteen-year-old Mara has the vision and the will to lead her people in search of a new beginning in this harsh, unfamiliar world.

Tematrio - Titelfärg

Berätta om tre böcker med en färg i titeln!

Jag hade en del färgbetitlade böcker visade det sig (20 stycken, och jag har säkert läst ännu fler, men det var det där med att komma ihåg också).

• Frans G. Bengtsson - Röde Orm. Vikingaäventyr på ålderdomlig svenska, sånt läste jag när jag var 12.
  
• Stephen King och Peter Straub - Svarta huset. Uppföljaren till Talismanen, men tyvärr inte lika bra. (Fast den är inte dålig, det är den inte...)
• Tad Williams - De gyllene skuggornas stad. Första boken i Otherland-serien, en SF/fantasy/high tech/thriller... tja, lite allt möjligt-serie som jag verkligen kan rekommendera.
  

George Mann - Ghosts of Manhattan

The world´s first steampunk superhero!

Hur kan man inte gilla den taglinen? Ghosts of Manhattan hör inte till Newbury & Hobbes-serien utan är helt fristående (även om jag faktiskt misstänker att det kan komma uppföljare). Den utspelar sig 1926 i ett New York där bilarna drivs av kol och ånga, och en ny sheriff är i stan - The Ghost. Utrustad med jetdrivna stövlar och allehanda vapen tar han sig an superskurken The Roman, vars onda planer hotar att förstöra staden. The Ghost slår sig så småningom ihop med en kommissarie i New York-polisen och målet är inte bara att rädda staden utan kanske främst att rädda en kvinna, jazzsångerskan Celeste.

Det låter hemskt cheesy men är mycket bättre än man tror. Visserligen inte lika bra som Newbury & Hobbes, men fortfarande bra. Jag gillar samarbetet mellan The Ghost och kommissarie Donovan vid NYPD och hela idén med de jetdrivna skorna och alla mystiska vapen (exploderande kaststjärnor and what have you) är väldigt rolig. Det jag har lite synpunkter på är att den övernaturliga biten dyker upp så fruktansvärt sent i boken, och det kommer nästan inga hintar i förväg utan upplösningen blir väldigt abrupt och i princip allt förklaras först i sista kapitlet.

Jag tror iallafall att det mycket väl kan komma en uppföljare; det läggs upp för en sån på slutet och om det gör det så kommer jag definitivt att läsa den.

Christoffer Carlsson - Fallet Vincent Franke

Jag har precis avslutat Fallet Vincent Franke och jag är så avundsjuk! Hur kan nån som är så ung (nu bortser jag från det faktum att nån som är född 1986 inte längre är fullt så ung som jag tror) skriva så BRA?

(Recensionsdatumet, 24 mars, är sedan länge passerat på den här boken, men jag har inte kommit mig för att läsa den förrän nu. Det är alltså ett recensionsex från Piratförlaget, och jag hade verkligen tänkt läsa den "i tid" men andra böcker trängde sig före.)

Handlingen är ganska enkel och egentligen ingenting som intresserar mig (jag har aldrig varit intresserad av Jens Lapidus, som jag inbillar mig skriver böcker med liknande tema): langaren och missbrukaren Vincent Franke får en överraskning när han släpps ut från häktet. Att hans lägenhet blivit genomsökt av polisen förväntade han sig, men inte att hans polare Marko skulle dyka upp med en okänd, bunden kvinna och beordra Vincent att vakta henne.

Vincent, sliten efter två veckors avgiftning i häktet och nu hög på morfin, blir väldigt förvirrad av händelsernas utveckling. Kvinnan påminner honom om någon men han kan till att börja med inte sätta fingret på vem, och till råga på allt talar hon inte svenska. Han lovar motvilligt att behålla henne i sin lägenhet en vecka; ett par dagar senare är hon försvunnen. Var tog hon vägen? Vem var hon? Varför befann hon sig i Sverige?

Och därifrån går det bara utför. Hur mycket mer utför det nu kan gå för en kille som Vincent...

På ytan verkar det vara en ganska rak berättelse som utspelar sig i Stockholms undre värld, men det finns mer där än man anar från början. Vincent, berättaren, lägger fram sitt liv till allmän beskådan - den misshandlande fadern, som var läkare, det egna missbruket som började redan innan tonåren, flickan han älskade under gymnasietiden, hon som var den enda som förstod. Det är en bild av en väldigt trasig människa som framträder.

Språket är rikt på metaforer och målande uttryck men känns hela tiden naturligt och flyter enkelt över sidorna; det är en snabbläst bok det här - samtidigt som man vill dröja sig kvar lite längre på vissa ställen. Särskilt i slutet.

Det är inte en helt lätt bok att kategorisera. Roman? Thriller? (Jag har valt båda kategorierna.) Deckare? Nej, kanske inte deckare. Men mest av allt är det en bok om en trasig kille som försöker göra det rätta, mot alla odds. En kille som borde ha haft alla chanser i livet men inte fick en enda.

Gratisböcker

Idag hittade jag en hylla nere i magasinet, med böcker som blivit över från stadsbibliotekets bokbytardag som var i mars. Jag frågade vad som skulle göras med dem, och de ska sparas till nästa bokbytardag "men du kan få ta de du vill ha". Så jag plockade på mig några tidigare lästa och några olästa böcker:

• George Orwell - 1984 (läst)
  
• John Marsden - Imorgon när kriget kom (ej läst)
  
• Donna Leon - Mäktiga vänner (läst)
  
• Doris Lessing - Den goda terroristen (ej läst)

Tyvärr så var Imorgon när kriget kom en specialutgåva som ingick i Läsrörelsens satsning 2001 och delades ut på McDonald´s... och det står ju på den i en ful liten ruta på baksidan. Jag får försöka ignorera det. Och 1984 är den svenska översättningen, sambon har den på engelska.

*Uppdaterat* Ja, ok, det blev ytterligare några böcker när jag var ner i magasinet en vända till. Bra pocketdeckare kan man aldrig få för många av, även om man redan läst dem.

• Patricia Cornwell - Offer utan namn (läst)
  
• Patricia Cornwell - Kuslig likhet (läst)
  
• Val McDermid - Med gift i blodet (ej läst)
  

Selmatipset

Jag beslutade mig för att delta i Lyrans tävling Selmatipset, där man kan vinna Löwensköldska ringen + Charlotte Löwensköld av Selma Lagerlöf. Jag har inte läst särskilt mycket av Selma, men om jag vinner tävlingen så kommer jag ju ha några fler böcker att läsa. =)

Tipsraden ska skickas in till Lyran senast midnatt 19/5, se hennes blogg för vidare instruktioner.

Orhan Pamuk - Den vita borgen

Jag var mycket skeptisk till Pamuk efter att ha börjat på Snö för ett par år sen. Maken till trist bok får man leta efter, tyckte jag då iallafall. (Jag kanske skulle tycka annorlunda nu?)

Men, nu hade ju Theresan valt Pamuk till sin Nobelpristagarutmaning, så jag bet ihop och försökte hitta åtminstone EN bok som jag kunde tänka mig att läsa, enbart baserat på baksidestexten förstås. Jag hittade faktiskt ett par stycken, och valet föll slutligen på Den vita borgen. (Urvalsmetoden? Sidantalet...) Länge låg den också hemma innan jag motvilligt började läsa.

Och tji fick jag! Visserligen var det segt i början, de första 20-30 sidorna, men sen gick det desto snabbare när jag fastnade i boken. Slutet läste jag i rasande fart. =)

Den vita borgen utspelar sig på 1600-talet och handlar om en ung italienare, berest och beläst inom ämnen som astrologi, litteratur, medicin (lite grann åtminstone). Han befinner sig som passagerare på ett skepp på väg till Italien när skeppet blir överfallet av turkar. Den italienske kaptenen avrättas och både besättningsmän och passagerare tas som slavar. Vår unge berättare undgår att bli roddare genom att utge sig för att vara läkare, en lögn som går i turkarna när han lyckas "bota" några mindre allvarliga sjukdomar och lägga om en del sår som sedan läker tillfredsställande.

Slavarna tas till Konstantinopel, och efter många om och men ges vår berättare som slav till en turkisk vetenskapsman, Hodja, en man som förutom skägget är på pricken lik sin nye slav. Ett antal år följer då slaven ska lära sin herre allt om astronomi och annan vetenskap så som den lärs ut i Italien, och under dessa år knyts ett allt starkare band mellan slav och herre. Slutligen får de båda i uppdrag att bygga en krigsmaskin åt självaste sultanen.

Återigen, ett andlöst berättande - långa, vindlande meningar med många bisatser och liten, nästan ingen, paus för ett andetag. Ett fullt medvetet drag från författarens sida - den författare som utges skriva boken, dvs. slaven - är att aldrig avslöja slavens namn, och minnesbilderna från Italien är avsiktligt vaga för att kunna leda fram till det mycket intressanta slutet.

Jag är faktiskt djupt imponerad av Den vita borgen och måste alltså helt revidera min uppfattning om Pamuk. Kanske till och med Snö är bra? Nå ja, jag ska inte bli för extrem i min revidering, jag börjar nog med Mitt namn är röd och kanske Den svarta boken innan jag ger mig på Snö igen.

Siegfried Lenz - En tyst minut

Jag fick En tyst minut som recensionsex från förlaget Thorén & Lindskog, som specialiserat sig på tysk litteratur. De har även gett ut Uwe Timms Upptäckten av currywursten, som jag också fick.

En tyst minut är en kortroman, eller kanske långnovell, på 108 sidor men Lenz lyckas med att få in rätt mycket på de där sidorna. Boken kretsar runt Christian, en artonårig gymnasieelev som också är bokens berättare, och hans unga och vackra engelsklärare Stella. Platsen är en liten tysk stad vid kusten, tiden förmodligen 60-tal eller nånting ditåt. Det framgår aldrig riktigt tydligt, förutom i musiken som spelas (t.ex. Benny Goodman). Christian och Stella inleder under sommarlovet en försiktig romans, en förbjuden sådan förstås eftersom hon är hans lärare, och hela boken är Christians minnen av denna romans som fick ett abrupt slut - han tänker på allt detta på minnesstunden över Stella som hålls i skolans aula en kort tid efter sommarlovet. Stella är död, och Christian tillåts inte ens sörja öppet.

Boken är ganska rörig eftersom den hoppar väldigt mycket genom tid och rum - från skolans aula under minnesstunden, till Christians fars båt under sommaren, till Stellas hus där hon bott tillsammans med sin far, tidigare under våren, till sommarstunderna då de båda sitter hand i hand på stranden eller simmar ikapp. Christian talar dels om Stella och dels till Stella - ibland säger han hon och ibland du. Det är lite förvirrande.

Hur som helst så tyckte jag att det var en mycket fin liten bok, där det viktiga inte är att man ska bli överraskad - författaren själv lägger ju fram hela historien praktiskt taget redan i första stycket - utan att skildra kärlekshistorien mellan en ung man och en äldre, om än inte mycket äldre, kvinna. Det är också en ganska andlös skildring; på nåt sätt känns det lite som Roberto Bolaños Om natten i Chile - texten bara flyter på utan andningspauser. Det är en av sakerna som håller fast läsaren, man hinner inte tänka efter utan plötsligt är boken slut.

Jag kan hur som helst rekommendera En tyst minut och trots att det inte alls är samma författare utan bara samma förlag tänker jag ge mig på Upptäckten av currywursten och hoppas på att den också är lika bra. =)

Tematrio - Dystopier

Jag tänkte för en gångs skull göra tematrion samma vecka som den kom. Det hör inte till vanligheterna. =)

Alltså, tre läsvärda dystopier:

• Nevil Shute - På stranden. En av de mest fantastiska dystopier jag läst. Fruktansvärt hemsk och fruktansvärt bra. Ett måste för alla att läsa, särskilt världsledare med tillgång till den berömda röda knappen.
• Cormac McCarthy - Vägen. Detta är väl alla dystopiers moder, eller snarare postapokalypsens moder (egentligen är På stranden också postapokalyps). Finns numera även som film, men eftersom den inte gick på bio här (grrr!) så väntar jag ivrigt på dvd:n.
  
• George Orwell - 1984. Klassikern över alla klassiker och knappt ens en dystopi - ibland tror jag att det snarare är en dokumentär. Eller att Orwell var synsk, på riktigt.
  

Fler läsvärda tips kan man hitta här.

Nämen titta

Nu har det gått flera dar sen jag skrev nåt här - igen. Jag har mest praktiserat, eller jobbat som jag faktiskt kallar det... den enda skillnaden mellan praktik och jobb är ju som bekant lönen. Erik Lindegrensamlingen går framåt, jag är, hm, inte riktigt halvfärdig - eller jag är snart klar med böckerna som stod i själva Erik Lindegrenrummet, men jag har inte ens varit ner och kikat i magasinet så jag har ingen aning om hur mycket jag har kvar att katalogisera. Minst lika mycket till, förmodligen mer.

Lite har jag fått läst; jag har avslutat Ghosts of Manhattan och En tyst minut (bra och bra, mer utförliga recensioner kommer, tja, senare) och läser just nu INTE Den vita borgen utan Agatha Christies Destination okänd som jag är mycket osäker på huruvida jag läst den förut. Jag känner inte igen den, men samtidigt visste jag hur en grej ganska tidigt i boken skulle sluta. Konstigt det där.

Och anledningen till att jag läser Christie istället för Pamuk är att jag inte hade med mig Pamuk igår, när jag skulle åka och träna direkt efter jobbet och behövde nåt att läsa under väntetiden innan passet började. Så oerhört praktiskt att bara kunna gå ut och plocka nåt från en hylla, det var ju lite svårare när jag jobbade på Jula.

Visa mig ditt bibliotekskvitto

... och jag ska säga dig vem du är.

Jag såg för ett tag sen att Vixxtoria funderade på vad ens bibliotekskvitto säger om en, och flera andra bokbloggare, bland annat Marias bokliv, hakade på idén. Jag har haft en period då jag lånat väldigt lite på biblioteket, men nu har jag ett lite längre kvitto. (Än jag haft på senare tid alltså - ett standardkvitto för nåt år sen innehöll minst 15-20 titlar.)

Vad säger det här om mig?

En dystopisk sommar

Lyran föreslår en läsutmaning till sommaren: dystopier och postapokalyptiska berättelser. Jag gillar sånt, trots all angst och trots att man ibland måste överdosera disneyfilmer eller Jane Austen för att kompensera för misären, så jag hakar på.

Lyran har en lista med förslag på titlar; dystopier, postapokalyps och liknande. Av dessa böcker har jag läst de fetstilade och är sugen på de gröna.

1984 - George Orwell (äger, eller rättare sagt sambon äger)
Du sköna nya värld - Aldous Huxley
Vägen - Cormac McCarthy (äger)
Never let me go - Kazuo Ishiguro
Oryx och Crake - Margaret Atwood (äger)
Kallocain - Karin Boye (äger)
Processen - Franz Kafka
Blindheten - José Saramago (äger)
Väggen - Marlen Haushofer
Fahrenheit 451 - Ray Bradbury (äger)
Tjänstekvinnans berättelse - Margaret Atwood (läst halva, men gillade inte)
Hungerspelen - Suzanne Collins (äger)
I morgon när kriget kom (romanserie) - John Marsden
På stranden - Nevil Shute
Toffs bok : med kommentarer av Muham Bentson - Kalle Dixelius
Flugornas herre - William Golding
Camp Concentration - Thomas M Disch
Fugue for a Darkening Island - Christopher Priest
Honmänniskan - Joanna Russ
The Stepford Wives - Ira Levin (äger)
Gullivers resor - Jonathan Swift (äger)
I de sista tingens land - Paul Auster
W eller minnet av barndomen - Georges Perec
Aniara - Harry Martinson

Så, det finns alltså potential för åtminstone fem dystopier i sommar - de fem jag äger. (Men eftersom jag känner mig själv så vet jag ju att det är lite optimistiskt att tro att jag skulle läsa allihop. Ja ja. Minst en ska jag väl kunna ta mig igenom.) Jag måste nog gå igenom oläst-hyllan för att se om jag inte kan skrapa fram nån mer dystopi också.

*Uppdatering* Fler dystopier/"efter katastrofen":

Pestens tid - Stephen King (äger)
I am Legend - Richard Matheson (äger)
V for Vendetta - Alan Moore (graphic novel)
Against the Day - Michael Cronin (mest alternativhistoria kanske - om Nazityskland vunnit WW2. Äger, hur som helst.)
Faderland - Robert Harris (samma som ovan, äger den också)
Enhet - Ninni Holmqvist (efter tips i kommentarerna hos Lyran, tänkte inte på den själv. Äger.)
The Windup Girl - Paolo Bacigalupi
Efter floden - P.C. Jersild
Forest of Hands and Teeth - Carrie Ryan

3 x senaste

... påbörjade boken: Siegfried Lenz En tyst minut, som jag fått som recensionsex från Thorén & Lindskog.
... inköpta boken: China Miévilles Kraken. Yay! Kraken!
... författare jag blivit nyfiken på: oj, hej och hå. Det är nog alldeles för många för att räkna upp här, jag hittar nya författare hela tiden. Fast för det mesta är det böcker jag blir nyfiken på, inte författare. Några av de senaste böckerna jag la till på min önskelista på Adlibris är A Moment of Silence av Anna Dean och London Dust av Lee Jackson.

Från Bokhora.

David Gibbins - The Tiger Warrior

The Tiger Warrior är den fjärde boken om Jack Howard och hans grekiske sidekick Costas. Böckerna påminner en hel del om Clive Cussler vilket jag tycker är alldeles utmärkt - Cussler är visserligen rätt produktiv men det är ändå trevligt med ett outsinligt förråd av äventyrsromaner från olika författare. =)

I denna bok har handlingen förlagts till Indien och Kina samt andra delar av den asiatiska kontinenten, där den gamla Sidenvägen är den sammanlänkande faktorn. Berättelsen rör sig i flera olika tidsperioder; romarriket omkring år 0 (och i synnerhet den delen av romarriket som sträckte sig hela vägen över Indiska oceanen - jag visste inte att det fanns en romersk handelsplats i södra Indien, men det fanns det iallafall), sent 1800-tal då britterna styrde Indien och krigade med Afghanistan (1878-1880) samt nutid. Premissen i boken är att en grupp romerska legionärer, förslavade efter slaget vid Carrae 53 f. Kr., rymde från sina persiska herrar och traskade längs Sidenvägen hela vägen in i Kina. På vägen får de tag i några märkliga stenar som, om de förs samman, är nyckeln till odödlighet - och i modern tid är ett urgammalt hemligt sällskap mycket intresserat av att hitta denna nyckel. Deras lönnmördare, sällskapets farligaste medlem, kallas The Tiger Warrior.

Och in i allt detta snubblar Jack och Costas. Förstås.

Gibbins börjar hitta sin form som författare nu; The Tiger Warrior är den klart bästa av hans böcker (Atlantis var ju rätt bedrövlig, men de övriga är bättre). Personer från tidigare böcker dyker upp igen, till exempel Katya som Jack träffade i ovan nämnda Atlantis, och det oväntade beskedet Jack fick i slutet av förra boken (The Last Gospel) har nu materialiserat sig - mer än så tänkte jag inte avslöja om det nu är nån som inte har läst den förra boken och inte vill veta vad det där beskedet kan vara.

Iallafall, jag gillar.

Praktiken, dag 2

Idag har jag lokaliserat böcker nästan hela dagen. Det låter tjusigare än det är (och det låter inte ens särskilt tjusigt), för vad det innebär är att jag söker reda på boken i Book-It, klistrar på en etikett, scannar in den och lokaliserar boken till Erik Lindegrensamlingen. Om den är dedikerad så går jag dessutom in i MARC och lägger till "Erik Lindegrensamlingens exemplar är dedikerat". Finns inte boken i Book-It så lägger jag den åt sidan, för då måste infon importeras från ett annat ställe och det har jag inte lärt mig hur man gör än... (Men det kommer.)

Dessutom har jag stått i utlåningsdisken i ungefär en timme, men jag tror nog att inre tjänst är mer i min stil, det har varit rätt skönt att bara sitta framför en dator hela dan. =) Förutom att jag har lite ont i ryggen.

Imorgon ska jag gå på infomöte och sen lokalisera lite fler böcker.

Maria Sandel

Ny månad, ny författarinna! Nu är det Maria Sandel som gäller. Jag ska läsa Droppar i folkhavet eftersom jag fick den som recensionsex när den kom i nytryck förra året, och om jag hinner med det så kanske det blir Virveln också. Har ni andra bestämt er för vilken bok ni ska läsa?