Elly Griffiths - Känslan av död

Den senaste boken i serien om arkeologen Ruth Galloway börjar med att Ruth hittar en död museiintendent bredvid en gammal kista innehållande kvarlevorna av 1300-talsbiskopen Augustine. I rummet finns en död orm och på intendentens kontor hotfulla brev från en grupp som kallar sig Elginisterna. Gruppen vill att en samling aboriginska skallar som befinner sig på museet ska återlämnas till den aboriginska stam från vilken de stulits. Detta blir upptakten till en mordutredning där kapplöpningshästar, knarksmuggling, aboriginsk mytologi och en sensationell upptäckt av biskop Augustines verkliga identitet blandas för mesta möjliga spänning.

Ruth är som vanligt (mer eller mindre) i händelsernas centrum, men hennes relation med Nelson är numera icke-existerande och Nelson försöker istället rädda sitt äktenskap. Det hindrar dock inte att de båda går omkring som små åskmoln samt kastar trånande blickar lite nu och då. Ruth vill ha en fadersfigur till dottern Kate, och Nelson vill inte förneka sitt illegitima barn trots hustruns påtryckningar.

I övrigt är saker och ting som vanligt. Nelsons båda inspektörer Judy och Clough är i luven på varandra, Cathbad går omkring i en lila mantel och är precis lika mystisk som alltid, och Ruth får en ny granne som i högsta grad blir inblandad i utredningen. Det känns hemtamt och nästan mysigt, lite som en gammal pusseldeckare, och det viktigaste är egentligen inte de mystiska dödsfallen utan att få träffa Ruth, Nelson, Cathbad, Flint och alla de andra igen.

Jag kan varmt rekommendera denna fjärde bok om Ruth Galloway och hoppas på att Elly Griffiths snart kommer med en ny.

(En sak bara - lägg av med tjockistjafset. Nej, 80 kg är inte death fat om man inte är typ 1,40.)