Mycket positivt överraskad, är mitt omdöme om Stalins kossor. Jag valde den som östeuropeisk bok i Jorden Runt 2.0 eftersom den kändes som "the lesser evil", men mina låga förväntningar överträffades med ett par mil, tror jag. Kort sagt så tyckte jag väldigt mycket om den.
Stalins kossor handlar om Anna, en ung kvinna med en estnisk mor och en finsk far. Född som hon är i slutet av 70-talet i Finland hann hon med att uppleva slutet av den sovjetiska eran och kommunismen i Estland innan Sovjets fall. Mamman Katariina reser hem till Estland flera gånger om året och tar med sig Anna samt massor av finska varor till släkt och vänner.
Anna lär sig tidigt att estniskor betraktas som horor i Finland och hon måste alltså dölja sitt estniska ursprung för alla. Inte heller blir det bättre av att Katariina misstänker alla estniska landsmän bosatta i Finland för att vara KGB-spioner, ditskickade för att hålla ögonen på henne. I Estland måste de dessutom klä sig "utländskt" för att upprätthålla fasaden, så Anna får aldrig visa upp sitt estniska ursprung. Det här hemlighetsmakeriet har antagligen stor skuld i att Anna utvecklar ätstörningar, bulimi.
Förutom Annas och hennes mammas historia berättas även de estniska släktingarnas historia från kriget och framåt, när Estland föll under sovjetiskt styre, och hur människorna påverkades av kommunismen.
Boken hoppar en hel del mellan de olika personerna och tiderna (-40, -70, -80 och tidigt 2000-tal mestadels) men känns ändå inte rörig, och bytet mellan första och tredje person (till och med när det gäller Anna, som ibland är "Anna" och ibland "jag) funkar hur bra som helst.
Precis som i Elizabeth Kostovas Historikern beskrivs också Östeuropa på ett fantastiskt sätt. Maten, språket, kläderna, människorna blir väldigt levande och jag skulle väldigt gärna vilja fara dit - både till Estland, Ryssland och andra länder bakom den forna järnridån.
Fem nyare träningslåtar
23 timmar sedan
Inlägg
6 kommentarer:
Stalins kossor är finfin. :) Nu väntar jag på att Utrensning ska bli tillgänglig på bibblab.
Kul att den inte var så evil ;-)
Maria: ja, nu måste jag nog läsa Oksanens andra böcker jag också.
Lyran: allt annat än evil! =) De andra alternativen lockade mig inte alls, särskilt efter att jag läst Den döda arméns general och känt mig avskräckt från Kadaré.
Vill läsa, vill läsa! Lyssnade på ett program i P1 för någon vecka sefan som jag tror heter "Biblioteket", där Marja Tallgre intervjuade Oksanen. HOn var så smart, så bildad och så bra på att formulera sig. Jag blev helt såld. Verkligen ett bra program, kolla in om det finns kvar att lyssna på.
Även jag står på kö för att låna Utrensning på biblan. Typ platys 23586, känns det som :(.
Den verkar bra. Jag har reserverat den på biblioteket nu.
Annika: jag ska nog vänta med att låna Utrensning tills... tja, tills min att läsa-lista kortats av en smula. =)
Olivia: jag hoppas att du kommer att tycka om den!
Skicka en kommentar